Valdag

Det är valtider. Jag hoppas att alla har gått och röstat: i förtid eller IDAG.

Jag har faktiskt svårt att se några ursäkter till att inte rösta. Att inte vara tillräckligt insatt är inte en ursäkt. Att inte ha tid är inte en ursäkt. Att vara ointresserad är ingen ursäkt. Att vara allvarligt, livshotande sjuk eller att vara i djup sorg är en ursäkt i min värld, men nästan ingenting annat.

Det här är ingen politisk blogg, även om det inte är en hemlighet att jag röstar på Miljöpartiet. Det sipprar väl ut lite nu och då när jag läser böcker om klimat eller allmänt skriver något om klassfrågan och utanförskap; ämnen som är vanliga i böcker jag läser.

En politisk fråga med bokanknytning är ju annars den om momsen på e-böcker… Jag kan notera att ALLA partier utom Sverigedemokraterna vill sänka momsen på e-böcker till 6 %, alltså samma nivå som pappersböcker.
Och nej, det förvånar mig inte att SD skiter i e-böcker. Vilken SD:are läser böcker liksom? 😉

Ibland undrar jag vilka de är, alla de där rasisterna som finns i samhället, men jag tror faktiskt inte att de finns i min närhet, i min samhällsklass. Knappt i min kommun över huvud taget. Min kommun är den med lägst antal SD-sympatisörer, om jag har förstått det rätt. När SD:s partiledare, Jimmie Åkesson, var i Dorotea inför valet fick några valarbetare be några människor att sitta framför scenen en stund, för det var INGEN publik som var där frivilligt. Och det kan man ju skratta gott åt.

Samtidigt inser jag att jag är en mycket privilegierad människa. Skillnaden i medellivslängd mellan en lågutbildad i Vårby och en högutbildad i Danderyd är 18 år, enligt SVT. Nu bor inte jag i Danderyd, men bara faktumet att jag har en lång utbildning bakom mig gör mig privilegierad redan i det att jag troligast kan se fram emot ett lite längre och friskare liv… Det är också mitt privilegium att kunna köpa enbart ekologiska varor, bekymra mig om att köpa LED-lampor, att lägga extra pengar på att ta tåget istället för flyget och att spendera tid på att lära mig mer om källsortering… Det är ett privilegium att jag kan prenumerera på morgontidningar, lyssna på podcasts om politik i min iPhone. Det är mitt privilegium att kunna gå på opera, lyssna på symfoniorkester, dansa klassisk balett, läsa böcker.

Inget unikt för mig, men något som är min självklarhet och inte är allas självklarhet.

Jag vill inte låta förmäten, men det är en lätt sak för mig att följa valdebatter, tolka politikers prat, följa med i min omvärld. Det är en akademikers privilegium, i mångt och mycket. I Språket i P1 hörde jag att 1 av 5 inte vet vad ordet reform betyder. 1 av 4 kan inte förklara vad utanförskap är för något. 4 av 10 vet inte vad jobbskatteavdrag är.

Jag tror inte att SD:are är de som läser morgontidningen, lyssnar på en valduell, breddar sin värld genom att konsumera (fin)kultur. De läser kanske inte ens böcker… Eller?

Det gör mig frustrerad och ledsen.

Jag känner mig så tacksam över att kunna leva i en så privilegierad värld som jag gör. Att jag kan välja bort SD. Att jag förstår vad SD är för något och därför kan säga ”NEJ”.
Och jag känner mig oändligt ledsen över att så otroligt många inte kan göra samma sak.

Lästa böcker/författareer-

10 svar på “Valdag”

  1. Hej! Är en deckarboksrookie och behöver tips på böcker att lyssna på för att för några timmar kunna tänka på nåt annat än att SD ökade till 13 (!!!) % i valet (kräks av bara tanken och vill fly härifrån, helst nyss). Har du lust att hjälpa mig med det?

    Sofie Sarenbrandts debutbok blev den första riktiga deckaren jag läste, men jag tyckte den var så bedrövligt dålig att jag tappade lusten att läsa deckare över huvud taget. Det tog några år, men nyligen lyssnade jag på Mari Jungstedts första och den var helt okej, fram till slutet. Då blev jag jättebesviken.

    Så svårt att veta vilka böcker man ska välja! Är ju lite petig också, vill bli rädd, den får inte innehålla den mest tröttsamma klyschan sedan ”the butler did it” (dvs att någon präst/pastor/annan kyrklig person är mördaren och/eller dum i huvudet, brukar kalla det ”helge fossmo-klyschan”), den får inte kännas för gubbig (typ nåt som min supermacho pappa skulle läsa), det får inte handla om någon karaktär som det gjorts film/tv-serier om (har sett alla Wallander, Wern, Huss, osv) och helst får den gärna vara skriven av en kvinnlig författare.

    Kommer du på någon extra bra bok/bokserie som skulle passa mig? 🙂 Tack på förhand!

    1. Kul fråga! Jag har läst massor av deckare i år, men i ärlighetens namn tycker jag att det finns mycket dåligt i genren.. Många är erbarmligt dåligt skrivna eller också följer de väldigt tydligt en mall…

      Några deckare jag gillar är i alla fall:
      Odödlig av S.J. Bolton. Egentligen del tre i en serie och det är nog bra att börja från början.. Spännande och oförutsägbart om pojkar som försvinner och hittas tömda på blod.

      Gone girl av Gillian Flynn. En av de knäppaste böcker jag läst! Tyckte att den var lite väl crazy, men kan faktiskt inte sluta tänka på den och det är nog ett gott betyg, trots allt.. Handlar om en kvinna som försvinner och hennes man blir anklagad. Otroligt många oväntade vändningar!

      Mörka platser Gillian Flynn. Väldigt.. mörk bok. Handlar om en kvinna som förlorat nästan hela sin familj, som föll offer för en mördare. Brodern hamnade i fängelset för vansinnesdådet, men nu undrar hon om han är oskyldigt anklagad.

      Mörk jord av Belinda Bauer. Kanske inte en regelrätt deckare. Boken handlar om en pojke som tar kontakt med en seriemördare. Fint skrivet!

      Odjuret av Roslund & Hellström. Tankeväckande bok om att bli utsatt för ett vidrigt brott och att vilja ha hämnd..

      80° från Varmvattnet av Karin Alfredsson. Kanske inte heller en regelrätt deckare.. Men väldigt tankeväckande om etiska frågor kring läkemedelstester..

      Bluffen av Unni Drougge. Mer en humorbok än en deckare, kanske. Skön, kvinnlig huvudperson! Allt annat än en blygsam och tystlåten liten tjej..

      Skumtimmen och den andra böckerna i Johan Theorins Ölandskvartett. Del två, Nattfåk, är egentligen bäst.. Bra blandning av folktro/mystig och deckare.

      Patient 67 av Dennis Lehane. Kanske inte så läsvärd om man har sett filmen (Shutter island), men annars är det en överraskande och läsvärd bok..

      Skulptrisen av Minette Walters. Walters känns som en riktig deckardrottning, faktiskt. Jag har dock bara läst den här och den tyckte jag var spännande!

      Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö av Håkan Nesser. Läste den i tonåren och blev helt fascinerad. Ville läsa om den så fort jag lagt den ifrån mig. Kanske inte en regelrätt deckare det här heller, men spännande..

  2. Väldigt bra skrivet. Tror också att mycket handlar om okunnighet. Hur många som röstar SD har läst deras partiprogram, liksom?

    1. Säkert inte så många, nej. I ärlighetens namn har inte jag heller läst partiprogram. Jag försöker följa så gott det går genom att lyssna på debatter, läsa tidningar och radio. Men jag gissar att de flesta SD:are varken gör något av det jag räknade upp eller läser partiprogrammet… Man kan inte ha tagit in mycket av vad som händer i världen om man sedan går och röstar på ett rasistiskt parti…

Lämna gärna en kommentar! :)