Val 2018. Vad händer med kulturen efter valet?

Det är snart val! De som känner mig privat eller är flitiga läsare av min blogg vet nog ungefär var jag står politiskt… Trots att det här inte är en politisk blogg på något sätt. 🙂 Jag tänkte i alla fall passa på att göra ett politiskt inlägg just idag, när valet är så nära och så mycket står på spel. Kulturfrågor må vara totalt marginaliserade i årets riksdagsval (ärligt talat är det knappast en av mina viktigaste frågor heller, inte i dessa tider). Jag har ändå roat mig med att sammanställa vad riksdagspartierna har för avsikt att göra inom kulturområdet efter valet. Ett partis kultursatsningar kan faktiskt avslöja ganska mycket om ett parti… Sammanställningen är baserad på respektive partis valmanifest/valplattform och punkterna är tagna rakt av från dem. Jag har sökt efter nyckelordet ”kultur” och tagit alla punkter som känts någorlunda relevanta.

Centerpartiet

Ordet ”kultur” finns inte någonstans i Centerpartiets valplattform. För att skriva något om vad Centerpartiet tycker i kulturfrågor fick jag klicka runt på deras webbplats tills jag kom till ett avsnitt om kultur. Där finns inga konkreta punkter, men två fetade rubriker ger en ledtråd till vad de tycker är viktigast: Ge barn mer kultur och Kulturen ska vara fri från politiker som vill styra vad den ska handla om. Den förstnämnda punkten preciseras såhär: ”[…] tycker vi att det måste finnas kulturskolor i alla kommuner. Vi vill också att personer som arbetar med kultur ska komma till skolan för att visa hur de jobbar och tillsammans med elever skapa kultur.”

Kristdemokraterna

Ordet ”kultur” finns inte någonstans i Kristdemokraternas valmanifest. För att vara lite schyst i den här sammanställningen letade jag mig långt in i deras webbplats och fann ett avsnitt om deras politik inom kultur och media. Där fanns en punkt som rör kultur: ”Entreprenörskap i kulturen […] entreprenörskap är inte alltid en integrerad del i konstnärliga och kreativa utbildningar. Vi vill ändra på det så att fler får grundläggande kunskap i entreprenörskap.”.

Liberalerna

  • Bildningsresan börjar i skolan. Alla barn och unga ska få möta professionella kulturutövare i skolan och se och höra, men också själva få utöva, t.ex. teater, film och musik. Skapande Skola ska omfatta även gymnasiet. Tillgången till skolbibliotek ska stärkas och utbildade bibliotekarier ska sköta dem. Läsning av kvalitetslitteratur och klassiker ska särskilt främjas.
  • Försvara kulturens frihet. Alla tendenser till politiserad styrning av kulturlivet och kulturarvssektorn ska motverkas. Offentlig finansiering ska ske i former som garanterar kulturlivets oberoende gentemot politisk styrning. Principen om armslängds avstånd ska upprätthållas och skärpas. Statens styrning genom kultursamverkansmodellen bör minskas genom att det ges större frihet för de regionala kulturplanerna.
  • Fler vägar för finansiering av en fri kultur. Fortsatt ambitiösa offentliga anslag ska kompletteras med fler finansieringskällor. Därför ska avdragsrätt för inköp av konst i olika former införas, fler stiftelser för kulturfinansiering skapas och villkoren för privat kultursponsring förbättras. Donationer till kulturella ändamål ska vara avdragsgilla.
  • Säkra oberoendet för public service. Vi vill grundlagsskydda Sveriges Televisions, Utbildningsradions och Sveriges Radios oberoende från politiken. Utan att försämra förutsättningar för lokaltidningars nyhetsjournalistik ska public services lokala journalistik byggas ut för att bidra till granskande journalistik i hela landet.
  • En kultur för alla. Kulturen ska vara tillgänglig för alla. Uppsökande verksamhet, digitala distributionsformer och den fysiska tillgängligheten till kultur behöver utvecklas.

Miljöpartiet

  • Stimulera lusten att läsa redan i förskolan och satsa på skolbibliotek med utbildad personal.
  • Öka möjligheterna för människor i alla åldrar att ta del av konst och kultur. Det ekonomiska stödet till föreningsliv och studieförbund ska öka.
  • Stärka den ekonomiska tryggheten för konstnärer och kulturskapare. Stipendier och ersättningar ska vara pensionsgrundande och berättiga till socialförsäkringar.
  • Ge estetiska kunskaper större plats i utbildningen, från förskola till folkbildning. Alla barn och unga ska kunna få plats i en kulturskola och estetiska ämnen ska återinföras på samtliga nationella gymnasieprogram. Värna och vårda kulturarvet samtidigt som vi välkomnar nya kulturyttringar, som exempelvis spelkultur.

Moderaterna

  • Skydda kulturen från politisk klåfingrighet.
  • Bygg ut Skapande skola till att också omfatta gymnasieskolan.
  • Stärk upphovsrätten.
  • Verka för att digitalisera kulturarvet. Bejaka ny teknik för att nå nya grupper – i hela landet.
  • Satsa på barns och ungas läsande. Biblioteken ska nå fler barn och unga från utsatta områden.
  • Satsa på nyskapande kultur. Stärk Kulturbryggan.
  • Ökad legitimitet för public service genom tydligare uppföljning och former för granskning av saklighet och opartiskhet.

Socialdemokraterna

Socialdemokraterna har inget valmanifest/valplattform (eller, de hade åtminstone inte lanserat något när jag gjorde den här sammanställningen den 24/8). När jag klickade runt på deras webbplats på jakt efter deras kulturpolitik hittade jag dock deras kulturpolitiska program, som är 28 sidor långt, och där det finns en mängd punkter som beskriver vad Socialdemokraterna vill föra för kulturpolitik. Det blir inte rättvist att punkta dem i den här jämförelsen (eftersom ett kulturpolitiskt program rimligen är mer omfattande än vad kulturavsnittet i ett valmanifest/en valplattform brukar vara). På hemsidan har Socialdemokraterna i alla fall även sammanfattat några korta punkter som lyder: utveckla kulturlivet i hela landet, utveckla kultursamverkansmodellen, utöka fri entré till regionala museer, utveckla konstnärernas villkor, utveckla kultur- och musikskolan.

Sverigedemokraterna

  • Stärka den kulturella sammanhållningen genom lokala kulturlotsar med uppgift att samla in, marknadsföra och integrera det lokala kulturarvet i välfärdens verksamheter och etablera Sverigecenter i landets mest utsatta områden.
  • Stödja kulturell planering så att bostadsområden utformas i traditionell byggnadsstil på ett hemtrevligt, barnvänligt och tryggt sätt.
  • Säkra det svenska kulturarvet genom generella anslagshöjningar för vård och  utveckling av vårt kulturella arv, införa kulturarvs-ROT och stärka den statliga kulturarvsfonden.
  • Införa en svensk kulturkanon i skolundervisningen och verka för en nordisk kulturkanon i de nordiska skolorna.
  • Stärka datorspelsindustrin och nyttja den som ett steg i att främja svensk kultur.
  • Intensifiera insatserna för att värna, vårda och visa nordisk kultur i nordiska skolor och fördjupa och förstärka den nordiska språkförståelsen.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet har en valplattform med enbart löpande text (de övriga partierna har i allmänhet också formulerat sina åsikter i konkreta, kortare punkter). Jag har därför själv försökt koka ner Vänsterpartiets åsikter i några punkter. Från Vänsterpartiets valplattform, Kultur för alla – inte bara några få:

  • ”Det ska vara lätt att utöva och uppleva kultur. Riksteatern och turnerande utställningar ska nå ut i alla hörn av landet. Stora sportevenemang ska sändas i  analer som alla har tillgång till. De ickekommersiella mötesplatser där vem som helst kan utöva och möta kultur måste bli fler.”
  • ”Vårt mål är att Kulturskolan för barn ska göras kostnadsfri före år 2022.”
  • ”Offentliga stöd ska inte styras av efterfrågan. Kulturpolitiken ska utgå från en  elt annan logik.”
  • ”Vänsterpartiet vill se en lag mot att lägga ut driften av folkbibliotek på entreprenad. Vi vill också se en utbyggnad av folkbiblioteken. Varje skola ska  även ha tillgång till ett skolbibliotek bemannat med en skolbibliotekarie.”
  • ”Kulturen ska vara fri och frispråkig. […] Vänsterpartiet är konsekventa försvarare av konstnärlig frihet och yttrandefrihet.”
  • ”Professionellt verksamma kulturskapare måste ha möjlighet att leva på sitt kulturskapande under rimliga förhållanden. För det krävs bland annat att kulturskaparna får en bättre ersättning för sitt arbete, att fler får fast anställning på kulturinstitutionerna och att socialförsäkringarna anpassas efter den verklighet som de frilansande kulturskaparna lever i.”
Röstkort
Röstkort

Det var det! Jag känner spontant att det är några partier som står ut och skulle kunna kommenteras… Men jag väljer att inte göra det. Punkterna från valmanifesten talar för sig själva, tror jag.

Trots att jag är medlem i ett politiskt parti och känner mig säker på och trygg med vad jag röstar på så tycker jag samtidigt att det är viktigt att visa respekt för de andra partierna och kolla igenom deras partiprogram. Det är alltså detta jag har gjort och det är därför det inte var någon big deal för mig att skriva det här inlägget. Jag rekommenderar alla att kika in riksdagspartiernas hemsidor och kolla vad de faktiskt tycker (i alla frågor, inte bara kultur!). Och har du rösträtt, gå och rösta!

6 svar på “Val 2018. Vad händer med kulturen efter valet?”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.