Att betygssätta en läsupplevelse

När jag uppdaterade min blogg tog jag bort betygen, som ni kanske har märkt. Det känns ganska bra. Ett betyg säger ju faktiskt ganska lite om en bok och kan också vara rätt vilseledande. Det har hänt att jag har dragits med av någon allmän hype och satt ett (för) högt betyg på en bok, eller omvänt, gett ett blygsamt betyg på en bok, och sedan har det några veckor senare känts som att boken förtjänar något helt annat än det betyg jag gav. En del böcker behöver tid att växa och andra behöver man kanske bara.. smälta?

Som bloggare kan man ju fritt tänka och tycka och det är ju naturligtvis en frihet man har, men samtidigt handlar det ju mycket om tycke och smak och vad man hade för förväntningar på boken där och då. En del böcker har fastnat i mitt minne för att de passade den situation jag var i när jag läste boken. Hade jag läst samma bok idag hade den kanske inte betytt något. Naturligtvis sker även det omvända. Mia Skäringers bok Dyngkåt och hur helig som helst tyckte jag inte särskilt mycket om när jag läste den, men om jag hade varit 35 och haft barn så hade jag kanske älskat den och kunnat identifiera mig med Skäringer och uppskattat hennes utlämnade berättelse om sig själv och sitt hektiska liv.

Det här är naturligtvis uppenbart för alla, men jag tror det är bra att man skaffar sig en egen uppfattning och inte stirrar på betyg. Jag betygsätter visserligen fortfarande böcker på Boktipset, men det får räcka så.

I ett rätt nyligt nummer av Femina såg jag förresten en ganska kul grej. Under rubriken ”Släpp känslorna loss, det är vår!” tipsades det om fyra romaner med argument för och emot att läsa dem, t.ex. angående Ragdes senaste, Nattönskningen: ”Därför ska du läsa den: Anne B Ragde skriver glatt, fräckt och oförfärat om erotik. […] Därför ska du inte läsa den: Föredrar du kärlekens handlingar förlagda mellan raderna i en bok blir nog det här för mycket.”. Smaken är som baken… Det någon annan uppskattar med en bok kan någon annan ogilla med densamma…

PS: Jag har samlat mina favoritböcker under en etikett i alla fall, så helt har jag inte avvecklat att skilja ut guldkornen!

Ett svar på “Att betygssätta en läsupplevelse”

  1. Har funderat på att göra som du, för det är helt klart lurigt med betyg. I alla fall den här sortens där det inte finns kriterier att följa utan som är rent känslomässiga. Som du säger växer vissa böcker med tiden, medan andra glöms bort så fort den första förälskelsen lagt sig. Jag behåller mina betyg ändå. Ett tag i alla fall.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.