Vita bergens barn

I Vita bergens barn skildrar Fogelström livet i Stockholm på 1820- till 1860-talet och han knyter därmed ihop stadserien med sin yngre ”barn”-trilogi. Det är åtta fantastiska böcker som Fogelström har skrivit. Med dessa kan man ta del av den del av vår historia som så lätt glöms bort i allt tragglande om kungar och krig – de vanliga människornas liv.

Boken är i mycket en faktabok om hur situationen för de fattiga stockholmsborna och de utsatta arbetarna sakta började att förändras. Varje kapitel berättar om en ny del av vår historia, men den berättas i bakgrunden av några huvudpersoners liv. Ibland känns det dock som att faktadelen tar över från det skönlitterära och även om historia såklart är väldigt intressant kan jag sakna att det inte ges så stort utrymme för att mera ingående skildra livets hos dessa människor som vi får följa i boken.

Ändå är det här en mycket bra klassiker. Fogelströms Stockholmsböcker bör absolut läsas, men jag tycker att man kan göra rätt i att börja med Mina drömmars stad och resten av stadserien eftersom jag tycker att de är snäppet bättre än de tre böckerna som behandlar 1750- till 1860-talet.