Skogen som Gud glömde

Fjorton ungdomar och två ledare planerar att spendera en vecka i den stora nationalparken Kalmanjärvi i östra Finland. Det är tänkt att de ska testa sina kunskaper i botanik och inhemska nyttoväxter och att försöka att leva på det naturen erbjuder.

Efter en olycka splittras dock gruppen i två och Minka, Johannes, Ursula, Karhu och Anna spolas iväg av floden och hamnar i den ryska delen av nationalparken.

Efter några dagars kringirrande i skogen hamnar de till slut i en rysk liten by, där de träffar på en man som kan prata svenska. De får hjälp av honom, men börjar successivt inse att det kan vara farligt att stanna kvar hos den här mannen. Problemet är hur de ska kunna hitta hem igen när de är mitt i den stora skogen och inte har någon aning om åt vilket håll de ska gå.

Boken är väldigt spännande, men känns samtidigt lite orealistisk. De delar av boken som handlar om när de är i skogen känns både trovärdiga och bra, men när de till slut hamnar i den ryska byn känns boken plötsligt lite överdriven. Trots detta är det här en mycket underhållande och bra bok, även om jag inte tror att det är en bok som kommer leva kvar länge efteråt.