Mannen utan öde

Året är 1944 när bokens fjortonåriga huvudperson tvingas att gå av bussen till arbetet för att istället skickas iväg till ett koncentrationsläger.

Osentimentalt följer sedan berättelsen om den unge, ungerske judens fasansfulla liv i Auschwitz, Buchenwald och Seitz. Jag fascineras av sättet boken berättas på. Allting låter så enkelt och självklart, som om det egentligen inte alls finns någonting att ifrågasätta och ändå är det helt ofattbara saker som skildras!

Jag har väldigt svårt för att ta till mig av böcker som skildrar sådana här mörka saker. Jag kan helt enkelt inte få in i min hjärna att det här faktiskt har hänt. Mannen utan öde är i alla fall en bok som berör och berättar hur det faktiskt var. Att huvudpersonens liv i början av boken är ett helt vanligt tonårsliv gör den kanske ännu mer äkta och skänker kanske ännu mer tankar när livet sedan byts ut mot det omänskliga livet i koncentrationslägren.

Det här är en viktig bok att läsa eftersom det här aldrig får hända igen. Det är ingen lättsam historia, men det är en tankeväckande bok som är värd att läsas.