Skillnaden mellan recensioner och en blogg

För ett tag sedan hade Svensk Bokhandel fokus ”Kritikerkris”, där de bland annat tog upp att recensioner får allt mindre utrymme i pressen och att de frilansande litteraturkritikerna får allt mindre i betalt. Jag har faktiskt tänkt på det ibland, att det nog inte är så glassigt att vara litteraturkritiker. Vad är väl nöjet med att läsa en bok om man gör det under tidspress och vad är sedan nöjet att analysera den och sätta den i ett sammanhang, med allt det research som ligger bakom, för att sedan bara få någon eller några tusenlappar för besväret? Vilken timlön!

Ibland undrar man ju vad man själv håller på med, som bokbloggare. För jag får ju ingenting betalt. 😉 Men skillnaden är naturligtvis att det här är min hobby och att mina bokinlägg normalt sett inte är mer omfattande än att de består av några korta stycken med kortkort summering av handlingen och ett extremt subjektivt omdöme. Det kanske tar 10 min att skriva ett inlägg och jag gör det för nöjes skull. Det är skönt att ha den friheten som riktiga journalister liksom inte har. Jag väljer ju också vad jag läser och det kan lika gärna vara ett seriealbum med några år på nacken, som den nyaste boken av Bodil Malmsten.

Men det ger ju också insikten att det här andra, själva litteraturkritiken, har en viktig funktion. Den analys som finns i journalistiska texter om litteratur hittar man inte på bokbloggar och man söker den heller inte där. Om jag är ute efter boktips så litar jag hellre på bokbloggares snabba omdömen än kultursidornas urval av mer eller mindre smal litteratur. Däremot läser jag mycket gärna kulturdelen i DN och vidgar vyerna. För mig är det att läsa om litteratur, inte att hitta till litteratur jag själv vill läsa (och skriva om själv!).

Det vore synd om litteraturkritiken försvann i ännu fler tidningar.. Men utvecklingen går onekligen mot en sakta avveckling.. Så har ju t.ex. SvD bestämt sig för att skrota sin kulturdel(!) och låta kulturdelen få utrymme i huvuddelen istället, vilket ju knappast innebär att det kommer att finnas utrymme för några mer omfattande analyser av samtidslitteraturen…

Jag hoppas att litteraturkritiken hittar sin plats och fortsätter att utvecklas. I tidens anda är det troligare att folk som vill få en överblick över aktuella böcker sneglar på en topplista eller läser några meningar på en blogg än faktiskt läser en ”riktig” bokrecension. Men visst är vi väl fler än jag som längtar efter DN:s ”Boklördag”? 😉

Foto: Piotr Bizior/stock.xchng

Lästa böcker/författareer-Ämnear

12 svar på ”Skillnaden mellan recensioner och en blogg”

  1. Det här är ju en superintressant diskussion – kanske ett potentiellt seminarieämne på littfesten;) När jag pratade med författaren Catharina Ingelman-Sundberg på bokmässan så sa hon att hon uppskattde bokbloggarnas raka, ärliga omdömen mer än litteraturkritikernas som hon tyckte missade mycket för att de analyserade för mycket och ville vara märkvärdiga…
    Skulle vara kul med ett samtal mellan en litteraturkritiker, en bokbloggare och en författare!

    1. Vad kul att höra en författares åsikt! I försäljningssynpunkt så måste blogginlägg och andra mer kortfattade texter i pressen, topplistor etc. vara betydligt mer slående än litteraturkritik. Så jag kan tänka mig att även detta är något som kan tilltala författare med just bloggar.. Men jag föreställer mig också att det är ett en rejält fin kvalitetsstämpel och ett erkännande att över huvud taget få bli kritiserad på litteratursidorna..

      Jag skulle absolut tycka att det vore intressant med en diskussion om bloggar vs. litteraturkritik. Jag har ju bara min egen synvinkel.. 🙂

  2. Litteraturkritiken är viktig och verkligen något helt annat än det vi bokbloggare håller på med. Tänker dock att det inte är någon naturlag att litteraturkritikens plats är i dagstidningarna. Det är trots allt ett specialfält, ett akademiskt präglat sätt att se på och läsa böcker. Kanske gör sig därför litteraturkritiken bättre i tidningar och tidskrifter riktade till de som har ett stort intresse för att läsa om litteratur på det sättet? Jag menar inte att litteraturkritik inte alls borde finnas i dagstidningarna, men jag har en viss förståelse för att utrymmet minskar.

    1. Jag håller med dig till viss del. Samtidigt gillar jag inte idén om att det som känns ”akademiskt” eller smalt måste lyftas ut till något annat forum. Jag brukar tänka på det när jag är på kulturmarknader och liknande (som det är väldigt sällan i Sverige, åtminstone i min stad). Där är det lätt att t.ex. köpa en tavla av någon konstnär. Till skillnad från hur hög tröskel de flesta har att gå till ett galleri.. Jag gillar idén om att vem som helst ska kunna ta del av kultur utan att känna att man inte passar in. I min stad kan man t.ex. gå på opera som en after work-grej och ha vardagskläder på sig – på somliga andra ställen måste man för det första betala 3000 för biljetten och sedan förväntas man följa en dress code som innebär långklänning.

      Jag tror att det är fler som läser recensioner på kulturdelen än just de som själva har studerat typ litteraturvetenskap och jag tycker att det fortfarande ska få vara lättillgängligt. Små notiser med boktips och topplistor kan man hitta i så veckotidningar, bloggar… Det finns ju redan så många forum för den ”enklare” typen av recensioner/boktips.

      1. Opera som after work – så härligt! Jag tror också att fler än bara det som studerat litteraturvetenskap läser recensioner av det mer akademiska slaget så visst är det önskvärt att det finns kvar i dagstidningarna, men kanske snarare i kulturdelar med djup som t ex följer med tidningen på lördagar eller söndagar? Jag tror att det finns en vinst med att publicerar kultur- och litteraturkritik när människor har tid att läsa dem.

        1. Jo, det kan du ha rätt i. Själv har jag bara prenumeration på helgen (hinner inte läsa i veckorna). Skulle nog inte ha DN om det inte vore för Boklördag. Så här är det i alla fall uppskattat. 😉

          Och ja, opera som after work är nice. 🙂

  3. Håller med dig, hela inlägget stämmer med vad jag tycker. Läser också om litteratur, bl a i DN Boklördag men det är inte just där jag får de bästa tipsen på vad jag vill läsa, även om det händer att jag blir nyfiken på en bok eller författare genom att läsa ”riktiga recensioner”.

    1. Ibland väcker kultursidorna även min nyfikenhet på en viss bok, men jag brukar ändå avvakta med att läsa tills jag har sett lite fler omdömen, t.ex. på bloggar.. 🙂

  4. Jag läser ingenting var litteraturkritiker skriver faktiskt, men massor vad bloggare skriver. Och ja, jag litar nog mer på bloggarens egna åsikt än litteraturkritikerns som jag får för mig kan vara lite köpt. Sedan tycker jag att lite gratis böcker är en underbar betalning för det jag gör i alla fall. Jag har ju också hela rätten till min egen personliga åsikt och dessutom rätten att inte välja att läsa färdigt de böcker jag får som recensionsex.

    1. Jag tror nog inte att litteraturkritiken är köpta, faktiskt. I och för sig träffar de författare på ett annat sätt än vad de flesta bokbloggare gör, så det bär nog emot att skriva ner någon. Men å andra sidan är de ju professionella och jag tror att de har stor stolthet för det de gör och försöker att vara så objektiva som möjligt.

      Själv skriver jag det jag tycker, men naturligtvis vill man inte vara orättvist. Särskilt inte om man t.ex. har haft mejlkontakt med författaren innan..

      1. Nej. det tror inte jag heller att de är egentligen. Men jag litar ändå mer på bokbloggare, kanske av den anledning du skriver. Jag litar med på bloggarna helt enkelt än någon som får betalt för att recensera. Jag tror att det blir en mer rättvisande bild när det är det enbart det egna intresset som styr. Självklart vill man inte skriva något orättvist eller elakt men om jag verkligen hatar en bok så skriver jag det. Tror inte bara på att rosa för det tjänar ingen på. Dock är det svåra att vara konstruktiv och inte bara skriva ”hata”. 🙂

        1. Håller med! Det är verkligen bra att man som bokbloggare inte har något tvång att läsa en viss bok eller att läsa ut det man påbörjar.. Du kan nog ha en poäng i att det ger mer rättvisa omdömen om boken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.