Hamlet var den första lite större uppsättning jag såg på teatern och jag blev helt såld direkt. Det var inte nog med att språket var vackert och annorlunda utan berättelsen var också fascinerande. Berättelsen om Hamlet och hans försök att hämnas för sin fars skull stannar inte vid att bli en mörk historia om svek och falskhet utan den innehåller så mycket mer. I Hamlet finns ju t.ex. en lite lätt förvirrande kärlekshistoria och i den finns också en och annan satir eller ordlek att le åt.
Vad som också är intressant med Hamlet är att den stundvis är så svårtolkad. Jag tycker att det är kul att sitta och läsa kommentarerna till de olika scenerna och se hur olika människor har uppfattat saker och ting. Minsta ord i den här tragedin har människor genom de senaste århundrandena vänt och vridit på och det är kul att se vad folk tolkar in i Shakespeares olika formuleringar. Själv hade jag knappast reflekterat så mycket över texten om jag inte hade läst kommentarerna, som är guld värda. Parallellt med att läsa den här boken läste jag dessutom en engelsk version och fick ännu mer kommentarer att tänka över.
Innan jag började att läsa Hamlet trodde jag att det skulle vara så tungläst att jag skulle storkna, men det här visade sig vara allt annat än en seg och jobbig berättelse. Hamlet är förmodligen en av de mest spelade pjäserna och det förvånar inte mig. Jag tycker väldigt mycket om historien om Hamlet och det var kul och inte alls så svårt som jag hade trott att läsa boken.
Originalets titel: The Tragedy of Hamlet, Prince of Denmark.
Författare: William Shakespeare.
Översättare: Carl August Hagberg.
Inledning och kommentarer: Erik Frykman.
Förlag: Wahlström & Widstrand.
År: 2003.
Betyg: 
Läst: 2005-03-11.
Navigera: Bakåt - Uppåt - Blogg/startsida
Text copyright © Linnea 1999-2010. Bakgrundsbild: Squidfingers och Loreine Barbosa/stock.xchng.