Ämnesarkiv: Sci-Fi

Himmelsdalen

1 svar

Daniel ska hälsa på sin enäggstvilling Max, som bor på det som Daniel tror är ett privat vårdhem för psykiskt sjuka. Väl där vill Max att de tillfälligt ska byta plats, så att han kan ta sig ut från området och göra några skumraskaffärer som brådskar. Daniel är inte så pigg på idén, men blir inlurad i arrangemanget och finner sig efter ett par dagar övergiven av brodern. Nu tror alla, både boende och personal, att han är Max.

Det så kallade vilohemmet visar sig heller inte vara ett vilohem, utan ett stort forskningsprojekt, där dömda förbrytare med psykopatisk läggning hålls fångna och ingår i forskning för att försöka göra dem friska. Plötsligt är hemmet inte längre en trevlig plats, utan skrämmande och farlig, och det verkar vara en omöjlighet att komma därifrån.

När jag läste den här boken svängde jag lite fram och tillbaka i min åsikt om den. Först och främst var jag inte så peppad på att läsa den eftersom min mamma redan hade påbörjat den och inte ens tyckt att den var värd att avsluta. När jag började läsa slogs jag av att mycket i den känns sökt och konstruerat. Bara en sådan sak som att boken handlar om tvillingar som skiljts åt i barndomen och gått åt olika håll, känns som en saga. Efterhand så drogs jag dock med i berättelsen. När jag hade släppt det irriterande kring att Daniel helt enkelt inte åker därifrån eller att personalen på stället inte kollar upp enkla saker i stil med data från folkbokföringen, för att konstatera att Max har en tvilling, så kunde jag faktiskt tycka att boken var riktigt spännande. När ca 100 sidor återstod hade jag egentligen tänkt släcka läslampan för kvällen, men kunde plötsligt inte sluta läsa, för att den var så kittlande och jag ville veta hur allt hängde ihop. Det är sällan jag sträckläser en bok, men Himmelsdalen är en ovanligt skrämmande spänningsroman.

Egentligen tror jag att största felet med den här boken var min egen inställning. Man måste redan från börja läsa den som en science fiction och inte försöka se den som en vanlig roman, så att säga. Det här är en skruvad och knasig bok, särskilt ballar den ur mot slutet, men om man köper grejen och tänker bort att allt faktiskt är orealistiskt och överdrivet så är boken riktigt spännande.

Några andra som läst och skrivit om Himmelsdalen: SvD, Annika Koldenius och hyllan. Du hittar boken hos bl.a. Adlibris och Bokus.

Korsvägen

7 svar

Jag har testat att läsa e-noveller på telefonen och först ut blev Korsvägen av Anna Kerubi. Det var dock först när jag hade börjat läsa denna fantasynovell som jag förstod att det inte är en vanlig novell utan del 1 i en s.k. avsnittsroman. I princip är det alltså första delen/kapitlet i serien Karma boulevard. Varför man väljer att dela upp boken i små snuttar vet jag inte, men förlaget har bl.a. en app där man kan välja e-böcker efter lästid, så det kanske finns en tanke att man som läsare ska veta ungefär hur lång tid varje kapitel kommer att kräva. Korsvägen kräver ca 20 minuters lästid och övriga delar i serien är ungefär lika långa.

Boken är en fantasyberättelse som kretsar kring Motorvägen. Motorvägen är lite av en portal, som är svår att nå. Det sägs att den finns i korsvägar och att man kan komma dit med hjälp av en Pendel. Jag tycker att det är lite kul att något så vardagligt som en motorväg har lånat sitt namn till ett fenomen i den här boken.

Får se om jag läser övriga delar och ser hur berättelsen utvecklar sig. Det är svårt att uttala sig om en bok efter att bara ha läst ett kapitel.

Du hittar boken hos bl.a. Bokus och Adlibris.

Metro 2033: den sista tillflykten

3 svar

Metro 2033 utspelar sig i ett postapokalyptiskt Mosvka år 2033. Människorna har tagit sin tillflykt till metron, som faktiskt är byggd för att motstå en kärnvapenattack. Det har inte gått särskilt lång tid (ca 20 år) sedan människorna flydde från jordytan, men ändå tycks människorna ha glömt det mesta från det civiliserade livet och istället för att kämpa tillsammans för sin överlevnad pågår det mest av allt konflikter mellan olika grupperingar. Här trängs olika religioner och politiska uppfattningar med varandra och människorna är aldrig riktigt säkra när de vandrar omkring utanför stationerna. Patroner till vapnen är hårdvaluta och det enda man använder som betalningsmedel.

En av metrons invånare är Artiom som bor på en station som hotas av hot uppifrån. Varelser som kallas för ”de svarta”, tränger sig ner och hotar stationens befolkning. Artiom får veta att han är utvald och har ett viktigt uppdrag som han också hoppas ska kunna rädda dem undan alla faror från muterade varelser på jordytan. Han ger sig så iväg på en farlig vandring. I 300 sidor, som känns lite som en prolog(!), vandrar han omkring tills han till slut får sitt uppdrag.

Boken hade gott kunnat kortas ned flera hundra sidor om ni frågar mig. Jag tycker tyvärr att det är alldeles för långa transportsträckor i boken och alldeles för lite intressant handling. Framför allt saknar jag psykologi och människor i berättelsen. Författaren har sparat in på att måla upp intressanta karaktärer och Artiom och de andra är bara namn på personer som författaren använder för att kunna visa upp de miljöer som han har fantiserat ihop. Det känns inte som att man lär känna dem och därför engagerar inte boken.
Bokens idé är det dock inget fel på och jag fascineras över den värld som författaren har hittat på och som han också detaljerat beskriver genom en karta i boken.

Jag läste boken i en av de bokcirklar som jag är med i och av oss deltagare var det ingen som tyckte att den var värd mer än ett medelbetyg. Både Nobelprisprojektet, Hundöra och Med näsan i en bok, som också är bokcirkeldeltagare, har bloggat om boken. Med näsan i en bok skriver bland annat att storyn inte känns särskilt trovärdig, vilket jag absolut håller med om. Att människorna på jorden har förvandlats till två meter höga monster av att utsättas för strålning känns lite som… sci-fi när den är som sämst. Det är ju liksom inte så det går till…

Vägen till Umbria I

7 svar

Vägen till Umbria I är första delen av första boken i fantasy/sci-fi-serien Vid cirkelns slut. Handlingen börjar direkt och man kastas omedelbart in i en historia som författaren själv kallar för en gåta, där ledtrådar delas ut till läsaren lite eftersom. Han har rätt i att det är gåtfullt. Faktiskt är det svårt att hänga med om man inte är skärpt medan man läser. Handlingen utspelar sig i olika dimensioner, både en drömverklighet och i vår ”verklighet”, och kretsar kring flera olika karaktärer med speciella förmågor och uppdrag. De har en koppling till Umbria och letar efter varandra, men det ges inga definitiva svar på hur det hänger ihop, vad Umbria är för något och vad som kommer att komma härnäst.

Det är spännande och originellt. Jag hade inte helt lätt att se samband och förstå hur allt hänger ihop, men jag fascineras verkligen av Ullströms fantasi och kreativitet. Jag är en ovan fantasyläsare och har just inte läst något i genren förutom Harry Potter och Sagan om ringen, så för mig var det en fascinerande och annorlunda bok. Del II kommer ut senare i år.

Kallocain

Lämna ett svar

Den här boken, som från början skrevs som en protest mot nazismen, utspelar sig i ett framtidssamhälle, där precis allt är övervakat av staten och den enskilda människan bara är en undersåte till staten och inte har något eget värde. I alla hus finns ”polisögon” och ”polisöron”, som lyssnar och ser allt som händer. Ingenting är hemligt och minsta fel man gör kan innebära att man blir straffad.

Det enda som man än så länge kan hålla för sig själv är ens tankar, men den här bokens huvudperson, Leo Kall, gör snart ändring på detta. Han uppfinner en drog, kallocain, som gör att man bara kan tala sanning och att man öppnar sig och berättar allt man tänker och funderar på. Snart börjar alltså även tankarna att övervakas.

I staten finns det människor som längtar efter något annat och mer mänskligt än denna vidriga värld de lever i. Det finns de som längtar efter frihet. Dessa människor anses farliga för samhället och med kallocainets hjälp kan snart deras farliga tankar dömas som vilket brott som helst.

Det här är väldigt bra, men skrämmande bok. Man får många nya tankar när man har läst den och den är ingen bok som man bara lämnar ifrån sig. Jag tror den kräver en del eftertanke. Mest fascinerande med boken tycker jag ändå är att den faktiskt är skriven som en protest mot nazismen. Modigt!

Operation Vildkatt

Lämna ett svar

Människan har förstört jorden med sina miljöfarliga utsläpp och hänsynslösa liv. Nu lever människan istället under mars jord och försöker att göra planeten beboelig.

Nicholas är en av planetens invånare. Han är en skicklig rymdpilot som lever väldigt fredligt tillsammans med sin fru och son, men Nicholas är på ett sätt farlig eftersom han sitter inne med kunskaper om jorden som regeringen inte gillar. Plötsligt inleds Operation Vildkatt och Nicholas måste fly. Hans flykt leder rakt mot jorden.

Egentligen har jag väl aldrig varit ett stort fan av science-fictionböcker, men den här boken fastnade jag för direkt. Den är så spännande att man nästan måste sträckläsa den. Dessutom är det en bra bok om frihet och maktbegär.

I stort sett menlös

Lämna ett svar

Det här är den femte och sista boken i ”Liftarens guide till galaxen”-serien. I den här boken har jordvarelsen Trillian blivit en nyhetsankare som stressar runt i rymden på olika uppdrag.

Ford Prefect, som jobbar på redaktionen för boken ”Liftarens guide till galaxen”, upptäcker att någonting förfärligt har hänt. Guiden har tagits över av ett annat företag. Nu måste Ford protestera!

Jordvarelsen Arthur Dent har tidigare förtvivlat letat efter sin stora kärlek, Fenny, men har gett upp sitt sökande efter henne. Istället har han försökt att hitta jorden igen, även detta utan resultat. Nu har han bosatt sig på en planet som liknar jorden.

Liksom de andra böckerna i serien är det här en rolig och bra bok. Det är svårt att berätta vad den handlar om utan att avslöja för mycket, men i den här boken vävs de tidigare böckerna ihop till något sorts slut.

Ajöss och tack för fisken

Lämna ett svar

Arthur Dent återvänder till jorden efter åtta års resande i rymden. När han reste därifrån var det för att rädda sig medan jorden utplånades, men nu är allt som vanligt igen, eller åtminstone nästan som vanligt. Vart har egentligen alla delfinerna tagit vägen?

På jorden träffar han Fenchurch, som han visar sig ha en del gemensamt med och de bestämmer sig för att leta upp den levande person som vet mest om delfinerna för att på så sätt få ledtrådar om vart delfinerna har tagit vägen.

Det här är den fjärde boken i Douglas Adams Liftarens guide till galaxen-böcker. Den är också den i mitt tycke bästa boken i serien. De andra böckerna har varit lite smått virriga på något sätt, men den här boken har en klar handling. Precis som de andra böckerna har den en oslagbar humor, men under allt komiskt så finns det faktiskt en massa tänkvärdheter. Författaren driver mycket med människan och det får en att fundera lite på vilka vi egentligen tror att vi är.

Livet, universum och allting

Lämna ett svar

Det här är den tredje boken i Douglas Adams serie om jordvarelsen Arthur Dents äventyr i rymden. I den här boken fortsätter jordvarelsen Arthur Dent, Ford Prefect, som kommer från en planet nära Betelgeuse, jordvarlesen Trillian och universums f.d. president, Zaphod Beeblebrox, att resa runt i rymden.

Den här gången måste de försöka rädda universum undan de onda varelserna på Krikkit. Varelserna på Krikkit har bestämt sig för att förgöra alla i hela världen förutom de själva, men som tur är har man stängt för hela deras planet. För att låsa upp måste man ha en massa nycklar, varav en av nycklarna är en del av Arthur och de andras rymdfarkost. Två andra delar är en kricketgrind från jorden och roboten Marvins ben.

Nu måste Arthur, Ford, Trillian och Zaphod hjälpa till med att försöka rädda världen och se till att Krikkits invånare inte lyckas att få tag på nycklarna.

Liksom de andra böckerna i den här serien är det en väldigt bra och underhållande bok.

Restaurangen vid slutet av universum

Lämna ett svar

I del två i Adams ”Liftarens guide till galaxen”-serie fortsätter jordvarelserna Arthus Dent och Trillian, Ford Prefect, som egentligen kommer från en liten planet nära Betelgeuse, samt universums f.d. president, Zaphod Beeblebrox, sin resa genom rymden. I den tidigare boken fick man reda på att svaret till de yttersta frågorna om livet, universum och allting var fyrtiotvå och nu är det dags för dem att leta reda på själva frågan till svaret. Samtidigt måste Zaphod leta reda på människan som styr universum.

Annars är det här en mycket svår bok att berätta vad den handlar om eftersom den här smått kaotiska boken handlar om väldigt mycket. Hur som helst är det en väldigt rolig bok samtidigt som den på sina ställen faktiskt är ganska tankeväckande när den driver med mänskligheten.

Liftarens guide till galaxen

Lämna ett svar

En dag kommer rymdvarelser och förstör jorden med ursäkten att en ny autostrada ska byggas där. De enda överlevande från jorden är jordvarelsen Arthur Dent och Ford Prefect, som kommer från en liten planet vid Betelgeuse, men som har bott på jorden ett tag nu. De får lift med ett rymdskepp och klarar sig alltså undan från jordens undergång.

I rymden träffar de på Trillian, som visar sig ha flytt från jorden redan tidigare, och universums president, Zaphod Beeblebrox. Genom att stjäla ett av de mest revolutionerande rymdskepp som någonsin har byggts ger de sig ut i rymden.

Egentligen är det jättesvårt att säga vad den här boken handlar om. När man läser den kan den verka lite rörig, men underligt nog visar det sig ändå att alla konstiga detaljer i boken är viktiga. Små saker som nämns i ett kapitel kan vara väldigt avgörande i ett annat kapitel. En sak är i alla fall säker: det här är en väldigt underhållande och bra bok. Den går i ett snabbt tempo och är hela tiden underhållande, men samtidigt finns det mycket tänkvärt i den.

Isis – hotad planet

Lämna ett svar

I hela Olwen Pendennis 16-åriga liv har hon levt nästan alldeles ensam på planeten Isis. Hennes enda sällskap har varit Värnaren, som har tagit hand om henne och hjälpt henne. Olwen är fyrväktare och har som uppgift att skicka och ta emot signaler från andra planeter. I hennes uppgifter ingår också att hon måste berätta om Isis och hur det är att leva där för människorna på jorden.

På jorden är det överbefolkat och förstört och människorna har börjat se sig om efter andra planetar att börja om på och nu är det bestämt att 80 personer ska starta en ny koloni på Isis.

Detta blir en stor förändring för Olwen, som är van vid att ha Isis för sig själv. När människorna kommer blir saker och ting annorlunda: de bygger hus och gräver sönder i dalen.

Med i kolonin med människor finns Mark, som Olwen blir förälskad i. Problemet är att Olwen inte längre är riktigt som de andra människorna. Detta är hon inte medveten om själv, men när Mark ser hennes riktiga jag fylls han och hela byn av rädsla för henne.

Det här är en fantastisk och vacker bok om fördomar och rädsla för det som är annorlunda. Den är väldigt tankeväckande samtidigt som den är en mycket spännande roman om en skrämmande framtid.

Intet bortom det yttersta

Lämna ett svar

Intet bortom det yttersta - Peter PohlDen här boken utspelar sig i framtiden, där mycket har blivit annorlunda. Människorna från förr i tiden sprutade ut så mycket gifter att de började bli sjuka och därför tvingades börja genmanipulera sig själva för att överleva. Det gjorde, förutom att de till viss grad stod emot alla gifter, att det plötsligt började bli högst ovanligt att det föddes flickor. Dessutom blev pojkarna giftiga i sig själva och flickorna, de få som föddes, blev stumma.

Eftersom flickorna är så få är det viktigt att de skyddas. Alla flickor och deras familjer flyttas till speciella hem, där de kan leva i en ganska trygg tillvaro. I ”Utanför” lever de övriga, d.v.s. de som bara kan få pojkbarn samt de flesta pojkbarnen. I ett av dessa hem bor pojkbarnet Tim. Han har en syster som heter Pya och det är för hennes skull han bor där. Eftersom hans föräldrar har kunnat få ett flickbarn så kanske han också bär på anlag så att han kan få flickbarn.

En dag försvinner alla vuxna. Trots att det är farligt tar de med sig alla pojkbarnen och går till ”Utanför” och kommer aldrig tillbaka. Kvar är Tim och flickbarnen.

Boken handlar om Tim och livet på hemmet. De handlar också om hans försök till att finna svaren på varför människorna från förr, de s.k. Barbarerna, dog ut.

Det är en av mina favoritförfattare, Peter Pohl, som har skrivit den här boken. Jag älskar hans andra böcker, som är realistiska och underbara skildringar av svåra problem som t.ex. mobbing. Den här boken är klart annorlunda mot hans andra böcker i och med att den är science fiction. Jag gillar det inte alls! Och inte nog med det – den här boken är dessutom skriven på ett totalt obegripligt sätt. Mot slutet fattar man nästan ingenting. Det ska förmodligen spegla hur språket tappas, men som läsare råkar man helt enkelt ut för att man får bläddra lite hit och dit i boken och läsa om vissa delar, vilket är störande och gör att man tappar intresset.

Men nu ska jag inte vara allt för kritisk. Pohl kan inte skriva dåliga böcker! Helt uselt är det faktiskt inte. Tims spekulationer kring ”barbarernas” försvinnande var väldigt intressanta. Däremot skulle jag vilja säga att det här är en bok som man nog måste vara väldigt koncentrerad för att läsa. Dessutom kräver den en massa eftertanke.

Eva

Lämna ett svar

Den här boken utspelar sig i en framtid där nästan alla djur är utrotade och nästan alla skogar är skövlade för att ge plats åt människorna.

Boken handlar om 13-åriga Eva, som vaknar och inte kan röra sig. Hon får reda på att hon har varit med om en allvarlig olycka och att hon har legat i koma mycket länge. Snart går det också upp för henne att hon inte längre är en människa utan en schimpans. Efter olyckan blev Evas kropp så förstörd att den aldrig skulle ha kunnat bli frisk igen, så en forskare gjorde ett experiment och lyckades flytta över all Evas hjärninformation till en schimpanskropp.

Allting i Evas liv blir plötsligt väldigt förändrat. Någonstans inom henne lever en schimpans, med schimpanstankar och schimpansdrömmar, medan hon samtidigt är en människa. Ett annat problem är att hon inte längre kan tala människornas språk. Som en kompensation har hon fått ett tangentbräde, där hon kan knappa in allt hon vill säga. Trots att alla kämpar för att underlätta för Eva blir det givetvis svårt att anpassa sig till det nya livet och extra svårt blir det eftersom hon även måste tackla massmedia.

Eva får ofta hälsa på aporna i ”apreserven”, där de få kvarlevande schimpanserna lever. De känner inte till något annat än ”apreservens” metallträd, men med Evas hjälp kanske de kan få leva i sin rätta miljö igen.

Eva är en fantastiskt bra bok om människans sätt att leva och glömma bort ”moder natur”. Framtiden, som den beskrivs i Eva, är skrämmande och det får en verkligen att fundera kring hur vi egentligen lever.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...