Kategorier
Holm, Elvira Birgitta

Drakvinter

När Bim flyttade till Dalarna fick hon en tuff tid av ensamhet och utanförskap, men det var innan hon träffade Madeleine. Tuff och självsäker, som Madeleine var, fick hon de andra att sluta mobba Bim och Bim hade fått en vän. Eller kanske mer än en vän?

Nu är det nyår och Madeleine och Bims storebror ska på fest, men den kvällen blir den mest ofestliga som någonsin varit. De sladdar med motorcykeln och Madeleine glider ut på isen. Det är fruktansvärt kallt och Madeleine sjunker ned i en vak och drunknar.

Tiden efter är hemsk. Bim saknar Madeleine och det är hennes egen bror som har “mördat” henne!

Det här är en bra och fin berättelse om vänskap och sorg.

Kategorier
Chambers, Aidan

Dansa på min grav: Ett liv och en död i fyra delar…

Hal, 16 år, har nyligen flyttat till den engelska kusten med sina föräldrar och han har inte fått några närmare vänner. Sedan han var liten har han drömt om att ha en riktig vän, en blodsbroder, men någon sådan har aldrig dykt upp.

Så träffar han Barry, som är arton år och jobbar i sin familjs skivbutik. Han och Hal finner genast varandra och deras vänskap utvecklas till något mer än bara vänskap.

Hal är glad över att han har träffat Barry, men när de en dag bråkar slutar det med att Hal springer sin väg och Barry följer efter på sin motorcykel. Strax därpå sker en olycka och Barry avlider.

Efter vännens död börjar Hal att dansa på Barrys grav och detta gör han inte bara en gång utan två gånger. Den andra gången åker han fast för gravskändning.

Boken handlar om varför Hal gjorde som han gjorde. Det är lång bok om ett allvarligt ämne. Konstigt nog är den, trots det allvarliga med det hela, väldigt rolig. Vid åtskilliga ställen skrattar man högt och ändå är det en viktig bok om sorg. Det var en mycket bra bok. Klart läsvärd!

Kategorier
Pohl, Peter

Man kan inte säga allt

Fredde är femton år och bor med sin ensamstående mamma och sin tre år yngre syster, Sussy. Mamman jobbar på kvällen och då är det Fredde som har ansvar för sin syster. Han har en deal med henne att hon ska komma hem i tid, men en dag kommer hon inte hem. När Fredde går ut för att hämta henne i lekparken, där hon brukar hålla till med sina kompisar, visar det sig att hon har blivit sexmördad.

Både mamman och Fredde och hela staden där de bor tar tragedin hårt. Mamman blir deprimerad, medan Fredde gömmer sin sorg.

Sussys tre kompisar berättar för polisen vad som hände den där dagen. De berättar att Sussy stannade kvar i lekparken efter det att de hade gått hem. Fredde tycker att deras historia är konstig och att det finns saker som inte stämmer. Det finns saker som de ljuger om eller som de helt enkelt inte berättar. Hela mordet är konstigt och även när mördarna är fast tycker Fredde att det finns saker som inte är sagda.

Egentligen är det här ingen deckare precis. Det här är en fantastisk och gripande bok om hur Fredde inser att ingen berättar allt. Nästan alla ljuger kring mordet och till sist kommer Fredde till insikt att inte ens han kan berätta allt. Det här är en mycket spännande och bra bok. När man hade börjat läsa den ville man bara fortsätta och få reda på slutet. Tyvärr känns det som om man blir snuvad på slutet. På något sätt får man faktiskt inte veta allt. Det tycker jag är synd, men trots detta är den här boken en av de bästa jag har läst och man kan faktiskt inte säga allt, inte vissa fall inte ens “slutet” på en bok.

Kategorier
Pohl, Peter

Regnbågen har bara åtta färger

1945 kommer femåriga Heinrich och hans mamma till Sverige med de vita bussarna för att bo hos morfar i Hammarby. Heinrich kan ingen svenska och det faktum att han är tysk retar upp de andra barnen i området. Han faller genast offer för svår mobbing och blir ofta misshandlad.

Även när Heinrich har lärt sig svenska och har bytt namn till Henrik blir han mobbad, men det värsta är att han inte kan glömma allt som varit. Han kan inte glömma kriget och bombplanen och han kan heller inte glömma att hans pappa, snart även hans morfar och alla hans vänner är döda. Henrik lever i en skräck för att alla han tycker om ska dö och han vågar inte längre lita på att allting ska vara likadant i morgon som idag. Han vågar inte göra upp planer eller planera saker i förväg eftersom alla innan dess kan dö. Någon framtid kan han inte tro på eftersom alla förväntningar hittills bara har gjort honom besviken. Mycket riktigt dör båda Henriks två svenska vänner, Fredde och Uffe, och detta under plötsliga och tragiska omständigheter.

När Henrik, sju år gammal, börjar skolan träffar han Ylva och med Ylva börjar han sakta lita på livet igen.

Det här är en bok som det gör ont att läsa eftersom den är oerhört sorglig. På sina ställen kan den vara rolig och glad också, men Henriks liv är verkligen ingen rolig historia. Kanske just för att man blir så medryckt i boken är det här en av de bästa böcker jag läst. Det här är en bok som berör en djupt och en bok att minnas långt, långt efter det att man har läst ut den.

Kategorier
Lian, Torun

Bara molnen flyttar stjärnorna

Maria är elva år och om man antar att en människa blir 70 år har hon bara levt lite mer än en sjundedel av sitt liv. Hennes lillebror, Pilten, blev bara nio år och fick inte leva längre än en knapp sjundedel av livet. Han blev sjuk i cancer och gick bort hastigt.

Det är tomt efter Pilten och Maria saknar honom otroligt mycket. Hon är så ledsen över att han har dött att hon knappt kan gråta, men hennes mamma gråter desto mer och efter begravningen flyttar Marias mamma hem till Marias faster och hennes man för att få sörja i fred.

Maria skickas runt till olika släktingar och bor en vecka här och en vecka där. Hon saknar sina föräldrar och särskilt sin mamma. Har de glömt bort henne? Bryr de sig bara om Pilten?

Hon känner sig ensam och ledsen och orkar inte vara med sina kompisar. Hon säger åt dem att hon vill vara ensam, vilket till slut får henne att bli sittandes ensam i klassrummet.

Ett tag på sommarlovet bor Maria hos sin mormor och morfar i Bergen. De bor i en lägenhet och i samma hus som de bor Jakob. För första gången sedan Pilten dog känner sig Maria lite glad. Hon tycker om Jakob och han lär henne att hon får vara ledsen. Fortfarande vet hon dock inte hur hon ska få riktig kontakt med sin mamma igen.

Det här är en fin och sorglig bok om att sörja och att kunna gå vidare!