En dag i Ivan Denisovitjs liv av Aleksandr Solzjenitsyn är en kortroman om den fruktansvärda tillvaron i ryskt arbetsläger, Gulag. Boken följer Ivan Denisovitj som avtjänar ett tioårigt straff som han dömts till av egentligen ingen orsak alls. Det heter att han spionerat. Det som skedde var att han tillfångatogs av tyskar under Andra världskriget. Andra lägerkamrater har ännu längre straff framför sig: 20 år, 30 år, ingen tidsbegränsning alls. Endast en av dem har varit spion på riktigt.

Läsaren får följa Ivan under en dag i lägret. Det är en riktig misärlitteratur och feelbad i sin renaste form. Kölden är fruktansvärd, hungern enorm, arbetsbördan omänsklig. Att överleva handlar om att hålla sig framme vid rätt tillfällen, skaffa rätt vänner och att hitta sätt att blidka lägervakterna. Det som smärtar mest med läsningen är ändå lögnerna och förtrycket. När man har vuxit upp i en demokrati är det plågsamt att läsa om människor som får sina liv raserade utan att kunna göra något åt det över huvud taget. Här beskrivs ett system där vem som helst kan råka riktigt illa ut och där ingen rättvisa finns, inga rättigheter kan krävas. Att tänka på vilken diktatur Ryssland alltjämt är och vilka lögner som genomsyrar dagens ryska samhälle gör att man blir så… uppgiven på något sätt. Finns det något hopp om Ryssland? Och andra diktaturer för den delen? En dag i Ivan Denisovitjs liv utkom första gången på 60-talet men är tyvärr aktuell än idag. Än idag finns arbetsläger, straffläger, omskolningsläger, vad man nu vill kalla det. Förtryck. Fy, fan.

En dag i Ivan Denisovitjs liv

Aleksandr Solzjenitsyn

Aleksandr Solzjenitsyn (1918–2008) var en rysk författare. Han belönades med Nobelpriset i litteratur 1970.