Till Daniel

Till Daniel av Olaug Nilssen är en berörande bok om att vara anhörig till ett autistiskt barn och om den frustrerande kampen för att försöka få avlastning och stöd. Betyg: 4 överfyllda soptunnor av 5.

Till Daniel av Olaug Nilssen är en självbiografisk roman där Nilssen berättar rakt och ärligt om livet med ett autistiskt barn i familjen. Det är en kort, men effektiv berättelse om de små och stora uppoffringar som behöver göras, om den ork som alltid måste finnas där (något alternativ finns inte) och om den tröstlösa kampen för att försöka få rätt stöd och avlastning.

Sonen, Daniel, har en regressiv autism. Från att ha varit en välfungerande pojke, tidig med språk, börjar han plötsligt tappa allt mer och få det allt svårare för det sociala samspelet. Förloppet är svårt för föräldrarna att ta in och det sitter långt inne att acceptera att pojken bedöms vara utvecklingsstörd. De vill så gärna hålla kvar den pojke som Daniel en gång var.

Det är en kärleksfull berättelse, men också en bok där författaren inte duckar för att också skildra svårigheterna: aggressiva utbrott, vaknätter, en ständig kamp mot myndigheter och den enorma byråkratin som sätter käppar i hjulet för att familjen ska få den avlastning och Daniel ska få det stöd som behövs. Under tiden måste Nilssen orka, alltid orka, hålla ihop och få dagarna att fungera. Arbetet och mycket annat i livet måste sättas åt sidan och ändå är det svårt att mäkta med. En enkel utflykt kan förvandlas till kaos, det oförstörbara iPad-skalet går sönder omedelbart (liksom paddan själv) – inga rutiner eller planer i världen kan förutsäga hur dagarna ska förlöpa. Det är en ständig, lågintensiv stress och det lilla hoppet och ljuset står till att myndigheterna ska bevilja de bidrag och de stöd som behövs och som av någon anledning är så långt borta.

Det kan kännas närmast klaustrofobiskt att följa Nilssen i vardagen, kärleken och kampen. Boken är kort, men berättelsen är stor och går rakt in i hjärtat. Jag hoppas att många politiker och tjänstemän läser den här typen av berättelser. Det här är en norsk bok, men även Sverige behöver en myndigheter och politiker med empati.

Till Daniel av Olaug Nilssen
Till Daniel av Olaug Nilssen

Originalets titel: Tung tids tale (nynorska).
Översättare: Joar Tiberg.
Uppläsare: Anna Maria Käll.
Utgivningsår: 2017 (första norska utgåvan), 2018 (första svenska utgåvan, Albert Bonniers förlag), 2019 (den här ljudboksutgåvan, Bonnier Audio).
Antal sidor: 160 (ca 3 h lyssning).
ISBN: 9789178271221, 9789100177959.

Den lille pojken Daniel förlorar gradvis sitt språk och hans personlighet förändras. För Daniels mamma blir livet en kamp, först för att förstå vad som händer med honom, sen för att kunna ge honom det stöd han behöver. Familjen prövas allt hårdare och processen de går igenom för att få rätt hjälp blir lång och svår.

Till Daniel är en drabbande roman om att vara förälder till ett barn med autism, om kärleken och om kampen för att barnet ska bli sett för den han är och få det stöd som han och familjen behöver. Mammor ska aldrig ge upp, sägs det, men vad är att acceptera sin situation och vad är att ge upp?

Vinnare av det norska Bragepriset 2017.

“Till Daniel” har satts upp som pjäs på den norska riksteatern, Olaug Nilssen har samtalat om boken med Norges statsminister på Litteraturhuset i Oslo och den har blivit nominerad till en rad fina priser. Boken var också med när man röstade fram årets bästa bok 2017.

(förlagets beskrivning)

Olaug Nilssen

Olaug Nilssen (född 1977) är en norsk författare. Hon debuterade 1998 med Innestengt i udyr och betraktas idag som en av Norges viktigaste författare. Till Daniel är den enda av hennes böcker som finns översatt till svenska.

Vända hem

Vända hem av Yaa Gyasi är en imponerande roman som vandrar genom generationerna – från 1700-talets slavhandel till idag. Det är många berättelser att hålla reda på och ibland blir det helt enkelt för hemskt, men det är hur som helst en viktig bok. Betyg: 3+ kolgruvor av 5.

Vända hem av Yaa Gyasi är en imponerande skildring av slaveriet och dess konsekvenser, konsekvenser som brännande sträcker sig ända fram till idag. Boken tar sin början i 1700-talets Ghana, där två unga kvinnor går helt olika liv till mötes: den ena gifts bort med en engelsman, den andra fängslas och packas ihop med andra slavar i ett stinkande utrymme för att skeppas iväg över havet.

I kapitel efter kapitel fortsätter Gyasi att berätta om livet för kvinnornas ättlingar. Varje kapitel blir nästan som en fristående berättelse, en novell, som löst kopplar till de tidigare genom blodsband. På ett sätt tycker jag att det är ett briljant sätt att få berättelsen att växa fram, men samtidigt måste jag erkänna att formatet bjöd en del motstånd. Det var inte alltid så lätt att förstå vem det nya kapitlet egentligen handlade om, på vilket sätt dens historia hör ihop med föregående. Samtidigt spelar det inte så stor roll att boken kändes lite rörig. Faktum är att varje tid och varje person har sin vinkel och står på egna ben. Det fascinerande är också just det som består genom alla kapitel: rasismen, ojämlikheten, förtrycket. Slaveriets fruktansvärda konsekvenser löper som en röd tråd genom boken och genom århundradena ända fram till idag. Det är verkligen en brännande och berörande bok!

Ibland tycker jag att boken blir “för mycket”, men jag vet egentligen inte om man får tänka så. Slaveriet är och var precis det det är och om en författare ska skriva om det så blir det kanske precis som i den här boken: för jobbigt, för mycket, för plågsamt att ta in. Jag tycker i alla fall att boken har några fruktansvärda partier som var svåra att ta sig igenom. Kanske just därför är det här en viktig bok att läsa och jag tycker helt klart att den är ambitiös och har en intressant form. Gyasi lyckas verkligen göra tydligt hur slaveriet och kolonialismens spår än idag ger sig uttryck i form av rasism och utanförskap.

Vända hem av Yaa Gyasi
Vända hem av Yaa Gyasi

Han hade på sig en rock som hade en rad blanka guldknappar i mitten och stramade över magen. Han var röd i ansiktet, som om halsen hade varit en brinnande stubbe. Han var fet överallt och svettades i väldiga droppar i pannan och på överläppen som var renrakad. Effia började tänka på honom som ett regnmoln: gulblek och våt och oformlig.

“Han vill gärna se sig omkring i byn, om det behagar er”, sa tolken, och så började alla gå.

Först stannade de till vid Effias egen gård. “Här bor vi”, sa Effia till den vite mannen som log enfaldigt med dimmiga gröna ögon.

Han förstod inte. Inte ens när tolken hade förklarat förstod han.

Ur Vända hem av Yaa Gyasi

Originalets titel: Homegoing (amerikanska).
Översättare: Inger Johansson.
Utgivningsår: 2016 (första amerikanska utgåvan), 2017 (första svenska utgåvan, Norstedts).
Antal sidor: 366.
ISBN: 978-91-1-307096-4.
Andra som läst: Carolina läser, Litteraturkvalster & småtankar.

Yaa Gyasi skildrar med sin imponerande debutroman slavhandelns konsekvenser under flera generationer, från 1700-talet ända fram till idag. Frågan som ställs är om människans jakt på identitet och hemfärd också kan bli hennes väg till försoning.

Vända hem inleds med två unga systrar ovetande om varandras existens. Effia har av sin framgångsrika stam gifts bort med den engelske guvernören. Esi sitter fängslad i väntan på att säljas som slav, trots en privilegierad uppväxt. Nu befinner de sig både nära och långt ifrån varandra: en bland härskarna och en i de grymma fängelsehålorna.

(förlagets beskrivning)

Yaa Gyasi

Yaa Gyasi (född 1989) är en amerikansk författare, född i Ghana. Den bästsäljande romanen Vända hem är hennes debutroman.

Naiv. Super.

Naiv. Super. av Erlend Loe är en kultklassiker om att vara 20-nånting och inte veta vad man ska göra med sitt liv. En rolig och hjärtskärande bok på samma gång. Betyg: 4+ cyklar av 5.

Naiv. Super. av Erlend Loe börjar med en krocketmatch som slutar med bedrövelse. Bokens berättare förlorar snöpligt mot sin bror och upplever plötsligt en känsla av total meningslöshet. Snart efter detta har han hoppat av sin utbildning och hamnat i en grubblande fas i livet. Vad är tid? Vad är meningen med allt?

Brodern reser snart iväg och ska vara borta en längre tid. Bokens berättare flyttar in i hans lägenhet: tanken är att berättarjaget ska bo där mot att han också tar ansvaret över broderns fax. Det blir en tid för reflektion och aktion. Vad ska man göra med sin tid? Han testar att bolla med en boll, men fastnar till slut för en bultbräda från Brio: han bankar ned alla “spikar”, vänder på brädan och börjar om. Om och om igen.

Mycket i den här boken är verkligen knäppt och tokigt, men samtidigt roligt och hjärtskärande på samma gång. I boken utspelar sig en lågmäld liten livskris och det är både underhållande och intressant att få följa den. Det är kanske inte så många av oss som hoppar av sin utbildning och skaffar sig en bultbräda, men vi är nog många som har haft perioder med en del grubblande över livet och vad det ska bli av oss. Jag vet inte om boken bjuder på så mycket igenkänning, men det är åtminstone lätt att känna med bokens berättare och att vilja honom väl.

Vad jag också verkligen gillar med Naiv. Super. är att den tydligt utspelar sig på 90-talet. Det är inte bara faxmaskinerna som skvallrar om svunna tider, utan också en hel del annat med viss nostalgifaktor. Jag är född på slutet av 80-talet och jag väntar bara på att fler 90-talsskildringar ska dyka upp, berättelser som utspelar sig i en tid och i miljöer som jag kan känna igen från barndomen. Den här boken är i och för sig skriven vid samma tid som den utspelar sig (eller kanske lite tidigare till och med), men det gör det egentligen ännu bättre och mer levande.

Egentligen är det svårt att sätta fingret på vad som är så härligt med den här boken, men jag kan i alla fall säga att jag tyckte om den och att den verkligen fick mig att le. Det är också en bok som är totalt annorlunda det mesta jag har läst tidigare, en knäppare bok än de flesta och med en väldigt udda humor som jag verkligen gillade. Det är inte givet att gamla bestsellers håller över tid, men det är något med Naiv. Super. som fungerar, helt klart!

Naiv. Super. av Erlend Loe
Naiv. Super. av Erlend Loe

Allt tycktes mig meningslöst. Helt plötsligt.

Mitt eget liv, andras liv, djurs och växters liv, hela världen.

Det hängde inte längre ihop.

Jag berättade det för min bror. Han hade inga förutsättningar att förstå det. Han reste sig och sa, kom igen! shit happens, det här går bra. Han försökte få upp mig på benen, boxade mig broderligt i magen och peppade upp mig. Min bror har hållit på med bandy. Han kan det här med att peppa upp. Jag bad honom ta det lugnt. Jag sa att det var allvar. Min bror satte sig och tog det lugnt. Vi pratade. Jag var helt osammanhängande. Ingen av oss förstod särskilt mycket av det jag sa Min bror tog mig på allvar. Det ska sägas. Jag märkte att han blev bekymrad. Han hade inte sett mig sådan tidigare.

(Ur Naiv. super. av Erlend Loe)

Originalets titel: Naiv. Super.
Översättare: Lars Nygren.
Utgivningsår: 1996 (första norska utgåvan), 1998 (första svenska utgåvan, Albert Bonniers förlag), 2001 (nyutgåvan på bilden, Månpocket).
Antal sidor: 226.
ISBN: 91-0-056583-0, 9789176437834.

När brodern slår honom i krocket tycks ingenting längre som förut. Framtidsutsikterna mörknar betänkligt – kommer allt att gå bra till slut? – och han måste börja söka sammanhangen på nytt. Han grubblar. Både över tiden, som han har problem med, och rummet, som han inte har problem med. Han köper en bultbräda och en röd boll och reser till New York för att få perspektiv. Han vet att det finns saker att tro på. Trots allt.

(förlagets beskrivning)

Erlend Loe

Erlend Loe (född 1969) är en norsk författare som slog igenom stort med romanen Naiv. Super. som kom ut första gången -96. Hans senaste roman på svenska är Slutet på världen som vi känner den.

Folk med ångest

Folk med ångest av Fredrik Backman är en både sorglig, rolig och värmande bok om livskrisande människor på lägenhetsvisning och ett rån som ballar ur och blir en gisslansituation. Betyg: 4 kaniner av 5.

Folk med ångest av Fredrik Backman är Backmans kanske dystraste roman hittills – och det påstår jag trots att jag också har läst hans stora bästsäljare, En man som heter Ove, där hela berättelsen kretsar kring en änkling som är deprimerad och överväger att avsluta sitt liv. Egentligen är det väl ett vanligt inslag i Backmans böcker, det där mörka, som så ofta får lindring när böckernas karaktärer vågar släppa varandra inpå livet. Här är dock psykisk ohälsa alldeles särskilt tydligt utpekat. Hela berättelsen kretsar kring konsekvenser som går att härleda till en bro – och en man som hoppade, en kvinna som inte hoppade.

Samtidigt är det, som så ofta i Backmans böcker, komiskt på samma gång. Backman har öga för igenkänningskomik och kan formulera sig snärtigt och precist om allt från USB-minnen, som måste vändas fyra gånger innan de går att stoppa in, till tvåsamhetens svårigheter. Högt och lågt. Sorg och glädje.

Folk med ångest är lite av ett kammarspel, där nästan hela boken utspelar sig på en och samma plats: en lägenhet som är ute till försäljning. På visningen befinner sig ett äldre, krisande par, ett par som väntar sitt första barn, en äldre, färglös dam, en förmögen kvinna som ingen kan förstå vad hon gör där. Och några till. Sedan havererar hela visningen när en inkompetent rånare plötsligt rusar in och förvandlar lägenhetsvisningen till en gisslansituation.

Självklart gömmer sig det mycket mörker hos rånaren, som så uppenbart inte vet vad den håller på med och som ganska snart visar sig vara ute efter den blygsamma summan 6 500 kr. Det visar sig också att de olika visningsdeltagarna också bär på olika bagage. Livskriser radas upp och trots att det mestadels är roligt och fyndigt formulerat så är de svarta stråken fler och bredare än i Backmans tidigare böcker. Här ryms en hel del liv som har nått olika återvändsgränder.

Jag har alltid tyckt att Backman snubblar farligt nära gränsen att glida över till det sentimentala i sina romaner. Han är duktig på att få in en fin blandning av människor: i hans berättelser brukar det rymmas fler än vita, heterosexuella, medelklassiga människor och han brukar också vara duktig på att överraska – först måla upp en karaktär som känns snudd på stereotyp och sedan överraska med en oväntad twist som räddar upp. Det är sympatiskt, men ibland känns det verkligen sökt. I den här boken slår han nästan knut på sig själv när han väver ihop allas livsberättelser, plockar in lite “fjärilseffekten” och låter allt röra sig mot den sympatiska, men också förutsägbara poängen att det aldrig är för sent att ändra sig, att vi alltid bli starkare tillsammans, att olikheter och mångfald är en styrka… Här snubblar det närmare det sentimentala än någonsin. Jag måste erkänna att det här inte är min Backman-favorit. Ändå vill jag verkligen tycka om Folk med ångest, inte minst för att det är så tydligt att berättelsen betyder mycket för Backman själv.

Det är fint att han har skrivit en feel good-bok (som det här trots allt är) och samtidigt har gjort en bok som kretsar runt självmord och livskriser. Det är ett bra initiativ och ett udda ämne, som borde få mer utrymme i böcker från olika genres, även feel good.

Jag tyckte verkligen om att läsa Folk med ångest och jag tror att den som inte har läst något av Backman förut skulle bli särskilt berörd och glad av den här boken. Jag blir berörd och glad, men jag har också läst flertalet av hans tidigare böcker och lite, lite känner jag att stilen känns igen och att det någonstans upprepar sig. Det är mörkare och sorgsnare här, men det är mycket som går igen och här är det dessutom nära att det slår över och blir för mycket. Av Backmans böcker tycker jag nog fortfarande bäst om Björnstad, men absolut, Folk med ångest är mer än läsvärd. Det är en både humoristisk, sorglig och trösterik bok, en värmande berättelse som vi alla kan behöva emellanåt.

Folk med ångest av Fredrik Backman
Folk med ångest av Fredrik Backman

“De veckor då flickorna bor hos sin ena förälder nu, efter skilsmässan, lyssnar de på nyheterna i bilen på morgonen. Deras andra förälder är med på nyheterna idag, men det vet de inte nu, att en föräldern blivit en rånare.

De veckor flickorna bor hos rånarföräldern åker de buss. De älskar det, hela vägen hittar de på små historier om främlingarna i sätena längst fram: Han där är kanske brandman, gissar föräldern. Hon där är kanske utomjording, säger yngsta dottern. Sedan är det äldsta dotterns tur och då säger hon JÄTTEHÖGT: “Han där är kanske en efterlyst mördare som kanske har ett människohuvud i sin ryggräck, vem vet?” Då blir tanterna i sätena omkring dem så obekväma att båda döttrarna fnittrar sig till syrebrist och föräldern måste med mycket allvarlig min mot tanterna låtsas att nej minsann det där var ju verkligen inte roligt alls.”

(Ur Folk med ångest av Fredrik Backman)

Utgivningsår: 2019 (första utgåvan, Forum).
Antal sidor: 346.
ISBN: 9789137151212.

”En man som heter Ove”-författaren Fredrik Backman är tillbaka med sin sannolikt bråkigaste roman hittills. ”Folk med ångest” är en orimligt stökig komedi om ett gisslandrama på en lägenhetsvisning, där en misslyckad bankrånare låser in sig med en överentusiastisk fastighetsmäklare, två bittra Ikea-missbrukare, en elak mångmiljonär, en sorgsen tant, en höggravid kvinna, en jobbig jävel och ett kaninhuvud. Till slut ger rånaren upp och släpper alla i gisslan, men när polisen stormar lägenheten är den…tom. I en serie dysfunktionella vittnesförhör efteråt får vi höra allas version av vad som egentligen hände, varpå ett klassiskt pusselmysterium utvecklar sig kring frågorna: Hur lyckades rånaren fly? Varför är alla så arga? Och vad är det egentligen för FEL på folk nuförtiden?

(Förlagets beskrivning)

Fredrik Backman

Fredrik Backman (född 1981) är en svensk författare och bloggare som slog igenom med dunder och brak 2012 med romanen En man som heter Ove. Boken blev en stor bestseller och filmatiseringen är en av de mest sedda filmerna någonsin i Sverige. Fredrik Backman har en blogg, twittrar under @backmanland och instagrammar under @backmansk.

5 böcker som utspelar sig i Norrland

Jag måste erkänna att jag tycker att det känns lite laddat att använda ordet Norrland. Norrland omfattar ju halva Sverige och alltid finns det väl någon som tycker att det är för svepande att prata om “böcker som utspelar sig i Norrland“. Nu gör jag det ändå! Jag bor ju för övrigt i Umeå, ifall någon har missat det. En kompis till mig sa en gång att alla som bor i Norrland tycker att Norrland börjar någonstans strax söder om dem själva. Jag tycker att det ligger något i det. Mina släktingar söderöver tycker nog att jag bor väldigt långt norrut, men jag tycker knappt att Umeå räknas till norra Sverige. Herregud! Min släkt bor 60 mil söderut, men många av mina vänner i Umeå har sin släkt boende längre bort än så – fast norrut. Då kan man ju inte påstå att man bor så långt norrut ändå. Umeå känns som Mellansverige för mig. 😀 Nåja. Här är mina Norrlandstips!

Just nu pågår den stora rivningen av Kiruna. Ibland pratas det om att staden ska flyttas, men det är inte sant – nästan inga hus blir kvar och nästan inga hus kommer att flyttas. Vad betyder det för en ung person att bli av med sin barndoms gator, att plötsligt tvingas flytta, precis som att alla vänner också kommer att flytta: flytta med eller flytta bort? Ann-Helén Laestadius Tio över ett är en fantastisk bok som kretsar kring just detta, en underbar bok om en ung tjejs oro över rivningen av hennes hemstad och om tonårsliv i största allmänhet.

Tio över ett av Ann-Helén Laestadius
Tio över ett av Ann-Helén Laestadius

Ædnan är Linnea Axelssons augustprisbelönade diktverk som berättar om samisk 1900-talshistoria och hundratals år av förtryck: Skallmätningar, nomadskolor, stulet land. Boken rör sig ända in i nära nutid och “Girjas mot staten”. Statens ombud valde att kalla det samiska folket för “lappar”… Vi har tydligen inte kommit längre än så och det gör det smärtsamt tydligt att Ædnan är en viktigt bok.

Ædnan av Linnea Axelsson
Ædnan av Linnea Axelsson

Den mästerliga författaren Kerstin Ekman har skrivit en hel del romaner som utspelar sig på olika platser i Norrland. Några av hennes bästa verk är de tre romanerna i Vargskinnettrilogin: Guds barmhärtighet, Sista rompan och Skraplotter. Böckerna inleds med att barnmorskan Hillevi kommer till jämtländska Svartvattnet och sedan följer en rik och mångbottnad berättelse om hur den lilla byn och dess människor utvecklas.

Guds barmhärtighet av Kerstin Ekman
Guds barmhärtighet av Kerstin Ekman

Torgny Lindgren är kanske självskriven i ett sådant här inlägg? Han är i vart fall en av de mest älskade Västerbottensförfattarna. Jag tycker att hans böcker är väldigt speciella, det händer att jag läser en Torgny Lindgren-bok och egentligen inte riktigt vet vad den har handlat om. Det är liksom berättandet i sig som är grejen. Lindgren hade en alldeles egen röst och ton i sina böcker och har man hört honom prata om sina böcker så förstår man också att han hade en enorm berättarglädje. En av mina favoriter är Pölsan, som utspelar sig här i Västerbotten.

Pölsan av Torgny Lindgren
Pölsan av Torgny Lindgren

Sist men inte minst tänkte jag tipsa om en feelgood-bok som kanske delvis bygger på uttjatade nidbilder av “norrlänningar”… men jag kan inte låta bli. 😮 Jag tycker så himla mycket om Martina Haag, både i hennes mer roliga & knäppa böcker och i hennes mörkare verk. I glada hälsningar från Missångerträsk åker huvudpersonen till Norrland för att ingå ett skenäktenskap. Hon vill nämligen desperat gärna adoptera och det här kan vara hennes sista chans. Väl i Missångerträsk blir dock ingenting som hon tänkt… Det här är en tokrolig bok, som också har blivit film (som jag ej har sett).

Glada hälsningar från Missångerträsk av Martina Haag
Glada hälsningar från Missångerträsk av Martina Haag

Har du några favoritböcker som utspelar sig i den norra halvan av Sverige?