Przewalskis häst är den senaste i raden av Maja Lundes cli-fi-romaner. Jag hörde talas om ordet cli-fi, det vill säga romaner om klimatkatastrofer, första gången i DN tidigare i år och det gjorde mig faktiskt extra nyfiken att läsa just Przewalskis häst. Sci-fi är inte riktigt min grej, men cli-fi! Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Det finns många intressanta ingångar för att skriva om ämnet, helt klart. Annat som lockade med Lundes roman var givetvis framsidan, som såklart tilltalar en gammal hästtjej som jag. Sedan tyckte jag också väldigt mycket om Maja Lundes tidigare roman, Blå, och det bådade också gott.
Blå handlade om en värld som drabbats av katastrofer till följd av långvarig torka. I Przewalskis häst utspelar sig berättelsen på tre olika plan: 1880-tal, 1990-tal och år 2064, en tid efter händelserna i Blå. I delen som rör framtiden är det mer en ”efter katastrofen”-stämning än en pågående kris som i Blå. Mellan raderna förstår man att det uppstått brist på mat och att samhällen fallit samman. Här får läsaren följa Eva som lever ensligt vid det som en gång var en zoologisk park. Många av de exotiska och hotade arter som parken en gång stoltserade med är nu utsläppta och lämnade åt sitt öde. De kvarvarande djuren i parken riskerar ständigt att bli nästa offer för att Eva och dottern Isa ska överleva. Två av de djur de fortfarande försöker att behålla är de som förmodas vara världens sista Przewalskis häst.
Vid 1880-talet får läsaren följa zoologen Michail, som reser till Mongoliet för att fånga vildhästar, Przewalskis häst, och på 1990-talet är det Karin som står i fokus. Karin har vigt sitt liv åt att återinföra just Przewalskis häst, den häst som så länge betraktats som en urhistorisk häst och den enda kvarvarande vildhästen, till det vilda (nu läser jag dock på Wikipedia att den tydligen betraktas som en förvildad tamhäst).
Hästen blir en symbol för människans fåfänga försök att forma naturen och girigt gripa in bland djur och natur. Genom de tre livsödena som förenas kring hästen blir det också en bok om det sköra och viktiga samspel som ekosystemen faktiskt är och hur sårbart allting är när klimatet förändras. Det blir också tydligt hur livsvillkoren också påverkar människorna: expeditioner och stora projekt decimeras till den dagliga kampen för att överleva och hitta mat för dagen.
Jag tycker att Przewalskis häst är en riktigt bra och tänkvärd bok. För min del blir dystopiska romaner aldrig så berörande som när det är just cli-fi. Det känns skrämmande nära, just för att vi lever mitt i en tid av klimatförändringar som riskerar att tippa oss över kanten när som helst. Lundes roman är en smärtsam påminnelse om det.
Jag har förstått att Przewalskis häst är den tredje delen i en tänkt kvartett där de tidigare romanerna Binas historia och Blå ingår. Man behöver dock inte läsa de tidigare romanerna för att ha behållning av Przewalskis häst, men om man har läst dem så finns det en del blinkningar till åtminstone Blå (Binas historia har jag inte läst), vilket känns som en kul krydda.
Przewalskis häst
Norsk titel: Przewalskis hest. Översättare: Lotta Eklund. Uppläsare: Maria Lyckow. Förlag: Natur och kultur (2021). Längd: 15 h 19 min. ISBN: 9789127170353.
Maja Lunde
Maja Lunde (född 1975) är en norsk författare och manusförfattare, bland annat känd för bästsäljaren Binas historia.
Var du också en hästtokig unge på 90-talet? Då kanske du, liksom jag, prenumererade på Polluxpaket och fick hästböcker hem i brevlådan? Jag har spenderat påsken hos mina föräldrar och gjorde därför en liten nostalgitripp i bokhyllan. Känner du igen några Polluxböcker?
Fullblod
Joanna Campbells populära Fullblod-serie var förmodligen de Pollux-böcker som sålde bäst, eller åtminstone de som marknadsfördes skickligast. De matades ut bok på bok och hästtjejer och hästkillar slukade dem. Böckerna utspelar sig på ett galoppstall och följer ursprungligen Ashleigh och hennes fullblod Wonder, men när jag kom in i serien hade Ashleigh blivit vuxen och handlingen skiftat över till den yngre Cindy. Karaktärer och hästar byttes genom åren och serien tog sig framåt som en såpopera. Det lär finnas över 72 böcker vid det här laget (åtminstone på engelska). Jag tyckte såklart att de var fängslande. Galoppsporten är fartfylld och spännande, galoppstallet, som den målas upp i många hästböcker, är en miljö där intriger kan frodas. Så, jo, nog förstår jag att den här serien fungerade. Samtidigt är ju galoppsporten inte speciellt stor i Sverige och som svensk hästtjej var det svårt att relaterat till den världen, så jag blev inte så berörd ändå, men nu i påsk har jag ändå plockat fram böckerna med ett igenkännande leende på läpparna.
Ponnypensionatet
Pollux gav ut fler serier, av varierande längd, vid sidan av Fullblod. Du kanske minns Ponnypensionatet av Christine Pullein-Thompson? Här utspelar sig handlingen på den engelska landsbygden. Familjen Pemberton får ekonomiska problem och det börjar se mörkt ut för att behålla både det stora huset och familjens fyra ponnyer. Den briljanta idén kläcks: starta ett pensionat med ridskola! Det finns många brittiska hästböcker som känns lite som ”klassiker” i genren (K.M. Peytons böcker, inte minst!). Ponnypensionatet är en serie i den här brittiska andan. Mysigt!
Spök-böckerna
Hästböcker kan såklart också tangera andra genrer, även spökböcker. Kanske läste du Janni Lee SimnersSpökhästen och Spökritten om en tjej som precis flyttat till gassande Arizona och som längtar därifrån – när hon plötsligt träffar ”spökhästen” Star, som ingen annan verkar se än hon.
Hästskötare Julia
Pollux gav också ut flera böcker om Julia (Hästskötare Julia och Julia och den vita ponnyn av Christiane Gohl), som nyss har börjat rida och om drömmer om en egen häst. När det inte går att få någon sköthäst på ridskolan hamnar hon hos en mer tveksam stallägare, där det snart visar sig att hästarna är misskötta. Här finns många klassiska element från hästbokgenren: misskötta hästar och starka tjejer som utnyttjas som arbetskraft, men som ändå kämpar på, drivna av sina stora kärlek till hästen.
Mysterium-böckerna
Bland mina Pollux-böcker finns flera böcker i ett lite större format och rikligt illustrerade med foton. Jag har en fin bok om Fantastiska föl (av Elin M. Ellingsen), men framför allt har jag flera böcker i R. E. ToresensMysterium-serie. Böckerna är helt enkelt äventyrsböcker, drivna av både text och bild – hästar och modeller agerar i olika scener. Kul grej! Jag har inte sett det greppet någon annanstans.
Svenska hästböcker
Det här är ingen serie eller egen genre, såklart, men några av de bästa och mest minnesvärda hästböckerna i Pollux utgivning är i mitt tycke de som utspelar sig i Sverige. Jag har en hel del böcker av exempelvis Anna Sellberg och Carina Rabe. För mig som hästtjej adderade det lite extra att känna igen sig! I min Pollux-samling har jag Ponnytrion och grottmysteriet, som utspelar sig på Västkusten, Mia på ridläger, som handlar om ängslan över att passa in på ett ridläger, och Guldfuxen, en ganska klassisk hästbok om en tjej som fastnat för en misskött häst… En annan favorit är novellsamlingen Ett knippe hästar. Det kanske är den enda novellsamling jag läst med häst-tema. Det borde finnas fler!
Några andra böcker jag minns…
Serierna är de jag minns bäst från min hästboksperiod, kanske för att det var böcker som följdes under en längre tid, men det finns några fristående Pollux-böcker som jag minns. Häst upphittad av Jenny Hughes handlar om en hästtokig tjej som spenderar all tid på kompisen ridskola. En dag hittar de en lösspringande häst och hon kärar ned sig. Klassiskt hästbokstema, får man väl säga! Min kanske allra mesta favorit bland mina Pollux-böcker var annars Tillbaka i sadeln av Beth Kincaid, en bok om fyra tjejer med en massa jobbiga grejer i bagaget. När de åker på ridläger och träffar varandra börjar det med tjafs men snart tinar de alla upp. Den här typen av hästböcker var de som jag älskade mest under mina hästboks-år. Jag älskade att läsa om vänskap och coola tjejer som hänger i stallet. Hästvärlden är en arena där man kan komma från många olika bakgrunder och ändå mötas på samma villkor. Bland hästar är alla lika små, i någon mening.
Om någon eller några av de här böckerna har hållit genom åren och fortfarande är läsvärda tänker jag inte spekulera i. För mig var det en härlig nostalgitripp att plocka fram mina gamla böcker och sedan måste jag säga att jag tycker att hästboks-genren i största allmänhet är fantastisk. Hästböcker rymmer så mycket drömmar, vänskap, mod och styrka. Och igenkänning för den som själv är hästtokig. Är du även intresserad av moderna hästböcker, istället för mina godingar från 90-talet, så hoppas jag att du inte har missat bloggen Bara hästböcker. En riktigt bra blogg som jag fick upp ögonen för efter ett författarsamtal på Littfest här om året. Den drivs av litteraturvetaren Anna Nygren och författarna Katja Timgren och Malin Eriksson.
Jag har alltid älskat (päls)djur. Den största lyckan i livet var när en kattunge välkomnades till familjen när jag var 7 år.
Katter var livet för mig, men egentligen fick alla djur, vilda som tama, mitt hjärta att banka (och gör det fortfarande). Så småningom blev hästar allt. När jag har rensat bland gamla skolböcker och teckningar så har jag själv blivit förvånad över att hästarna tydligen upptog så mycket av min värld. En del kids ritar hjärtan runt namn på den de är (avstånds)förälskad i. Själv präntade jag ner namnen på ridskolans hästar varhelst det gick att skriva ner eller rista in något. Under mina år som tweenie på 90-talet var jag egentligen mycket ointresserad av Nick i Backstreet boys eller tjejerna i Spice girls. Jag brydde mig bara, bara om ponnyer!
Ironiskt nog utvecklade jag med tiden pälsdjursallergi. Nu är det i och för sig inte en speciellt jobbig allergi för min del. Jag blir inte snuvig och det kliar inte i ögonen, så det är egentligen inget som helst problem att gosa med katter eller ponnyer. Däremot förstår jag innerst inne att det vore en dum idé att skaffa husdjur och behöva leva i en miljö med en massa allergener överallt. Det finns med andra ord inga husdjur i mitt hem.
Däremot är det ett helt vanligt scenario att jag oavsett löppass stannar och klappar på friluftsmuseets hästar, som går och betar precis vid elljusspåret där jag bor. Jag kan helt skamlöst lyfta upp grannens katt om den går omkring på gården och verkar okej med att bli upplyft. Min garderob innehåller så mycket kläder med djurprints att jag har kollegor som kallar mig för crazy cat lady (det kanske också spelar in att jag svarade ”JA, JAG VILL HA ALLA!!!” när en kollega frågade om jag var intresserad av att köpa någon av hans kattungar (jag var också tvungen att förtydliga att jag omöjligen kan ha katt. snyft.)). Jag älskar djur. <3
Det här börjar bli ett långt inlägg om just ingenting som har med böcker att göra, men det jag skulle komma fram till är att jag kommer att ha vägarna förbi Stockholm vid något tillfälle i sommar och då är jag verkligen sugen på att gå på Fotografiska och se utställningen Like a horse , vilket alltså är en fotoutställning som skildrar relationen mellan människor och hästar. Bokanknytningen 😉 är att det i samband med utställningen också har getts ut en bok med samma namn. Om det inte vore för att kvoten av coffeetableböcker verkar vara uppfylld här hemma så skulle jag vilja ha ett exemplar. Finns det något mäktigare och vackrare djur än hästar?! <3 De är verkligen tacksamma fotomodeller. Titta bara!
Katter då? Jo, det finns naturligtvis ett närmast oändligt antal böcker om katter! En relativt nyutkommen (nåja, den kom i januari) är Katt people, som är en fotobok om ett antal kattmänniskor och deras relation till katter. Den ska jag definitivt låna på bibblan snart! Jag känner på mig att den kommer att framkalla igenkänning, sorgsenhet och en massa andra känslor.
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.