Bokens författare/redaktör: Pohl, Peter

Havet inom oss

Postat av
Svara

Har ni sett filmen Butterfly effect? Den här boken går lite i samma tema: kan man ändra förloppet om man går tillbaka i historien och ändrar på något? Vad hade hänt om lilla Ulrika, utsatt för övergrepp av sin far, tar emot den utsträckta handen när skolan börjar rota i var hennes besynnerliga skador kommer ifrån? Vad hade hänt om pappan, i sin rullstol, hade skjutits över kanten där man inte får gå? Vad hade hänt om teckningen på anslagstavlan inte hade försvunnit?

Det finns många frågor i denna bok och läsaren lämnas inte direkt med några svar. Berättarstilen är ganska experimenterande. Historien tar sig fram fragmentariskt och delar ur Ulrikas vuxna liv blandas med svåra ögonblick från hennes barndom. Jag är inte helt förtjust i sådana här böcker. Det blir för rörigt, för lite klartext, för mycket frågor. Samtidigt känns boken väldigt mycket Pohl och jag gillar Pohl. Språket känns igen, skildringen av utsatta barn och den öppna kritiken mot skolpersonals förmåga att hantera ”svåra barn” känns också igen. Eftersom jag har läst mycket av Pohl kanske denna, ganska tidiga bok från honom, inte säger så mycket som jag inte har hört berättas förut från samma författare. Jag tycker ändå att det är en tänkvärd och gripande läsning, men det är definitivt inte den avkopplande litteratur, som jag behöver som mest just nu.

Men jag glömmer dig inte

Postat av
Svara

Tolvåriga Jörgen har inget lätt liv. Han bor med sin alkoholiserade mamma, som inte bryr sig om honom ett dugg, och han är ensam och utanför.

Han söker tillflykt hos familjen Green och deras hund Missan. Familjen Green är kanske de enda som byr sig om Jörgen och de tar honom till sig. Det heter att han är hundvakt, men egentligen är det nog mest pojken de vill vakta över.

På sommarlovet är familjen Green bortresta och det är Jörgen som ensam får ta hand om Missan. Jörgen tycker att det är skönt att få bo i familjen Greens hus när han vill eftersom han inte vill vara hemma.

På en av sina promenader med Missan möter Jörgen Sally, som faktiskt är på flykt undan saker som är långt värre än Jörgens problematiska liv. Det blir ett möte som leder till en vänskap som de båda förstår att Sally måste svika. Men Jörgen glömmer henne inte!

Det här är en vacker bok, som man kanske kan beskriva som en saga som inte följer det vanliga mönstret. Det här är en saga utan vackra och goda saker. Boken handlar om vänskapen mellan två unga människor och det är en bok om problem och smärta, men också en bok där det finns ljuspunkter i allt det mörka.

Man kan inte säga allt

Postat av
Svara

Fredde är femton år och bor med sin ensamstående mamma och sin tre år yngre syster, Sussy. Mamman jobbar på kvällen och då är det Fredde som har ansvar för sin syster. Han har en deal med henne att hon ska komma hem i tid, men en dag kommer hon inte hem. När Fredde går ut för att hämta henne i lekparken, där hon brukar hålla till med sina kompisar, visar det sig att hon har blivit sexmördad.

Både mamman och Fredde och hela staden där de bor tar tragedin hårt. Mamman blir deprimerad, medan Fredde gömmer sin sorg.

Sussys tre kompisar berättar för polisen vad som hände den där dagen. De berättar att Sussy stannade kvar i lekparken efter det att de hade gått hem. Fredde tycker att deras historia är konstig och att det finns saker som inte stämmer. Det finns saker som de ljuger om eller som de helt enkelt inte berättar. Hela mordet är konstigt och även när mördarna är fast tycker Fredde att det finns saker som inte är sagda.

Egentligen är det här ingen deckare precis. Det här är en fantastisk och gripande bok om hur Fredde inser att ingen berättar allt. Nästan alla ljuger kring mordet och till sist kommer Fredde till insikt att inte ens han kan berätta allt. Det här är en mycket spännande och bra bok. När man hade börjat läsa den ville man bara fortsätta och få reda på slutet. Tyvärr känns det som om man blir snuvad på slutet. På något sätt får man faktiskt inte veta allt. Det tycker jag är synd, men trots detta är den här boken en av de bästa jag har läst och man kan faktiskt inte säga allt, inte vissa fall inte ens ”slutet” på en bok.

Regnbågen har bara åtta färger

Postat av
Svara

1945 kommer femåriga Heinrich och hans mamma till Sverige med de vita bussarna för att bo hos morfar i Hammarby. Heinrich kan ingen svenska och det faktum att han är tysk retar upp de andra barnen i området. Han faller genast offer för svår mobbing och blir ofta misshandlad.

Även när Heinrich har lärt sig svenska och har bytt namn till Henrik blir han mobbad, men det värsta är att han inte kan glömma allt som varit. Han kan inte glömma kriget och bombplanen och han kan heller inte glömma att hans pappa, snart även hans morfar och alla hans vänner är döda. Henrik lever i en skräck för att alla han tycker om ska dö och han vågar inte längre lita på att allting ska vara likadant i morgon som idag. Han vågar inte göra upp planer eller planera saker i förväg eftersom alla innan dess kan dö. Någon framtid kan han inte tro på eftersom alla förväntningar hittills bara har gjort honom besviken. Mycket riktigt dör båda Henriks två svenska vänner, Fredde och Uffe, och detta under plötsliga och tragiska omständigheter.

När Henrik, sju år gammal, börjar skolan träffar han Ylva och med Ylva börjar han sakta lita på livet igen.

Det här är en bok som det gör ont att läsa eftersom den är oerhört sorglig. På sina ställen kan den vara rolig och glad också, men Henriks liv är verkligen ingen rolig historia. Kanske just för att man blir så medryckt i boken är det här en av de bästa böcker jag läst. Det här är en bok som berör en djupt och en bok att minnas långt, långt efter det att man har läst ut den.

Janne, min vän

Postat av
Svara

12- åriga Krille har aldrig haft någon riktigt nära vän, men en dag i augusti 1954 träffar han Janne. Janne är en mästare på att cykla och han sticker ut med sitt fantastiska, röda hårsvall. Hans cykelkonster imponerar så mycket att han snabbt kommer in i gänget, men redan från början är det tydligt att det är han och Krille som är bästa vänner

Vänskapen till trots finns det massor av frågetecken kring Janne, som aldrig berättar mycket om sig själv. Faktum är att Krille inte har en aning om vem denna kille, som dök upp från ingenstans, är.

Krilles frågor om Janne är många, men de lämnas obesvarade ändra tills han sakta tvingas berätta hela historien om deras vänskap för polisen.

Boken består av Krilles lite förvirrade och chockade berättelse, som leder fram till ett otroligt sorgligt slut och en mängd frågor, som faktiskt lämnas obesvarade. Fast kanske är det inte så konstigt att alla svar inte ges i boken. Vilka frågor kan egentligen en 12-årings berättelse för polisen svara på? Boken är helt underbar och omöjlig att lägga ifrån sig. Slutet är oväntat, men det gör det hela så mycket bättre. Boken är mästerligt berättad och lämnar mycket till läsaren att lista ut själv.

Jag är kvar hos er

Postat av
Svara

Anna har haft reumatism sedan hon var ungefär tre år, men hon har alltid klarat sig bra ändå. Nu är hon 15 år och börjar att må allt sämre. Det börjar i käken med att hon inte kan bita ihop ordentligt längre och läkarna menar att det beror på reumatismen i kombination med att hon växer. När hon börjar att må allt sämre, även på andra sätt, börjar tvivlen på att det bara är reumatismen som är boven i dramat. Hon börjar se dubbelt och hon hör pip i öronen och snart inser man att Anna har en hjärntumör som inte går att operera bort eller tas bort genom cellgifter eller strålning. Anna inser att hon kommer att dö.

Boken handlar om hur de som står Anna närmast upplever den tid som är kvar och hur de följer henne i hennes dramatiska förändring från att ha varit en glad och frisk flicka till att mer eller mindre bli ett paket som släpas runt. Boken berättas dels av Anna själv, men mest av hennes mamma, systern Maria och bästisen Hanna.

Det här är en fantastisk bok, som inte lämnar en oberörd. Det är ett vackert porträtt av en ung flicka, som råkar ut för det som inte får hända. Det här är en bok fylld av sorg och av de anhörigas förtvivlade kamp att in i det sista ge Anna ett bra liv.

Jag saknar dig, jag saknar dig!

Postat av
Svara

Tina och Cilla är 13 år gamla och enäggstvillingar. Det gör att de är på pricken lika varandra, men inuti finns det mycket som skiljer de båda systrarna åt. Trots skillnaderna och att Tina ibland ger retsamma kommentarer så älskar de båda tvillingarna varandra. De står varandra väldigt nära och kan prata med varandra om nästan allt.

Så en vanlig dag i maj händer någonting som förändrar allting totalt. Cilla dör. På väg till skolan blir hon påkörd av en bil och i bilen sitter storebroderns bästa kompis.

Kvar efter Cilla blir den stora sorgen och saknaden och boken handlar om den svåra tiden efter Cillas död. Brodern, Jonny, flyr hemifrån. Föräldrarna går omkring med självmordstankar. Klasskompisarna vet inte vad de ska säga till Tina. Och Tina själv känner en stor saknad. Hon saknar, saknar, saknar Cilla så otroligt mycket.

Den här berörande boken är helt klart en av de bästa böckerna jag har läst. Boken är så levande och verklig och smärtan är så äkta. Det är svårt att inte leva sig in i boken. Faktum är att jag grät vid vissa ställen. Det här är en bok som berör och en bok som lever kvar länge, länge efter det att man har läst den. Det är också en bra bok om ett svårt och allvarligt ämne.

Inte helt förvånande är boken baserad på verkliga händelser. Medförfattaren Kinna Gieth förlorade själv sin tvillingsyster i tonåren och det märks att boken delvis är självupplevd. Det är sällan man hittar en såhär äkta och underbart bra bok!

När alla ljuger

Postat av
Svara

Lotta har alltid haft ett väldigt bra och tryggt liv med en underbar familj och en fantastisk vän, Kicki. Pappan har alltid gett henne så mycket pengar hon vill ha och hon har växt upp i ett fint, stort hus. Hon har faktiskt haft precis allt hon har kunnat önska sig, men sommaren då hon är 14 år händer två saker som förändrar hela hennes liv.

I boken utspelar sig tiden efter händelserna och tiden under händelserna parallellt för att sedan vävas ihop. Därför vill jag inte avslöja mer om boken. Läs den istället!

När alla ljuger är en av mina största läsupplevelser. Den var otroligt spännande och själv sträckläste jag ut den på en dag. På ett sätt kan det kännas lite orealistiskt att det händer så mycket i en och samma bok, men det gör ingenting. Det här är en verkligt gripande bok!

Vi kallar honom Anna

Postat av
Svara

Anders Roos kommer en vecka senare än alla andra pojkar som ska bo på Sommarhemmet sommaren 1958. Sommarhemmet är ett slags kollo, fyllt av aktiviteter och jobb för pojkar. Där är det en sorts sed att man ska ge varandra smeknamn och Anders får genast smeknamnet ”Anna” eftersom han är mycket lite utvecklad och är både mager och spinkig.

På Sommarhemmet faller han genast offer för svår och grym mobbing. Den enda som han har på sin sida är den 18 år gamla idrottsledaren Micke.

Ungefär hälften av boken utspelar sig på Sommarhemmet och den andra hälften utspelar sig hemma hos Anders och i skolan. Hemma har han det minst lika jävligt, som ute på kollot. Han blir ständigt förödmjukad och trakasserad av sin pappa och i skolan är han hackkyckling.

Micke vill hjälpa Anders, som så uppenbart lider, men orken räcker inte till. Ibland tycker Micke att Anders är jobbig och irriterande och dessutom går han själv i skolan och har mycket att göra. Samtidigt finns det inte mycket han kan göra för Anders eftersom skolpersonalen inte ens vill tro på att mobbing förekommer på deras fina skola.

Det här är en hemsk och gripande bok, som efteråt lämnar en med tusen tankar. Ingen kan bli oberörd av den här boken! Den berättar en fruktansvärt sorglig historia, som tyvärr råkar vara mångas vardag. Både en och två gånger ställer man sig frågan hur sådant får hända. Det här är en viktig och fantastisk bok, som känns så äkta och realistisk att den gör ont att läsa.