Liv efter liv

Liv efter liv av Kate Atkinson
Liv efter liv av Kate Atkinson

När lilla Ursula föds en vinterdag 1910 har hon navelsträngen lindad runt halsen och hon faller ned i ett mörker – innan livet ens har hunnit börja. Men vad hade hänt om hon inte hade dött, om läkaren hade hunnit i tid, om förlossningen hade gått bra? Kate Atkinson presenterar båda versionerna i Liv efter liv, där hon låter Ursula dö och leva om – om och om igen. Ursula ramlar utför ett tak när hon sträcker sig efter en docka. Eller så gör hon inte det. Hon drunknar när hon leker vid vattnet. Eller så blir hon räddad i sista stund av en konstnär som står vid strandkanten och målar. Om och om igen lever Ursula sitt liv. Hon upplever själv märkliga förnimmelser och déjà vu, börjar inse så smått att tiden inte är linjär och att minnen och framtid hänger ihop.

Så börjar Andra världskriget och Ursula upplever bombningarna av London, Blitzen. Hon förlorar sin lillebror, som är flygare och blir nedskjuten. I ett liv tar hon sig till och med till Tyskland och lär känna Eva Braun. Genom sina många liv smälter allting ihop och Ursula försöker sig på att ändra historien, att hindra Hitler.

Liv efter liv är inte den första boken om Andra världskriget och bombningarna i London (på det temat läste jag t.ex. Nattvakten av Sarah Waters för inte så länge sedan). Det är heller inte den första boken om ”fjärilseffekten” – hur små påverkan kan få stora och oförutsägbara effekter någon annanstans. På det temat har jag tidigare läst t.ex. Karin Alvtegens FjärilseffektenJohn Irvings En bön för Owen Meany kan kanske också sägas höra dit, på sätt och vis. Men Liv efter liv är verkligen välskriven och nyskapande. Jag älskar alla olika lager som vecklas ut och hur minnen, framtid och tidigare händelser hänger ihop. Det blir både rörande, roligt, spännande och sorgligt på en och samma gång. Atkinson lyckas också osedvanligt bra med persongalleriet. Jag tycker verkligen om Ursula och imponeras över hennes mod och beslutsamhet som hon får till bland alla förvirrande tidshopp. Helst av allt önskar jag henne ett lyckligt liv, en lycklig framtid. Vissa av hennes liv är fruktansvärda, som livet när hon lever med en våldsam och kontrollerande man. Boken berättar på så sätt inte bara om Andra världskriget och olika livsöden från den tiden, när så många utsattes för obegripligt svåra sorger och förluster och så många miste sina liv. Den berättar också om andra möjliga liv, som skulle kunna drabba vem som helst. Det här är en bok som man faktiskt blir ganska ödmjuk och tacksam av att läsa.

Jag började att lyssna på den här boken som ljudbok, men hade svårt att hänga med. Jag är glad att jag höll kvar och att jag bytte till e-boken. Det här är verkligen en läsvärd och tänkvärd bok med en mycket spännande stil och nyskapande idé.

I korthet

Rekommenderas för: Den som vill läsa en annorlunda bok om Andra världskriget och de olika livsöden som skulle ha kunna drabbat om bara.

Betyg: 4+ rävar av 5.

Citerat ur Liv efter liv

”Ett plötsligt kyligt vinddrag, en isande luftström mot den just blottade huden. Hon befinner sig, utan förvarning, utanför insidan och den välbekanta våta, tropiska världen har abrupt försvunnit. Utlämnad åt elementen. En skalad räk, en ärta utan sin skida.

Inget andetag. Hela världen hänger på detta. På ett enda andetag.

Små lungor, likt trollsländevingar som inte lyckas spänna ut sig i den främmande atmosfären. Ingen luft i det strypta röret. Surret av tusen bin i den lilla hoprullade pärlan till öra.

Panik. Den drunknande flickan, den fallande fågeln.”

Liv efter liv av Kate Atkinson
Liv efter liv av Kate Atkinson

Om Kate Atkinson och Liv efter liv

Kate Atkinson (född 1951) är en brittisk författare och dramatiker. Hon är kanske mest känd för debutromanen Behind the scenes at the museum (I museets dolda vrår) från 1995. Hennes senaste bok på svenska är En gud i spillror (A god in ruins) som kom ut 2016. Kate Atkinson har en hemsida och en fansida på Facebook.

Originaltitel: Life after life (engelska).
Utgivningsår: 2013 (första brittiska utgåvan, Black swan), 2015 (första svenska utgåvan, Massolit).
Översättare: Anna Strandberg.
Antal sidor: 545.
ISBN: 9789187783234.
Andras röster: Beas bokhylla, Carolina läser, Hyllan, Litteraturkvalster & småtankar, Och dagarna gårSkrivarbloggen Kim M Kimselius.
Köp hos t.ex.: Adlibris, Bokus.

Baksidestext

”Den 11 februari 1910 föds Ursula Todd, det tredje barnet till en rik engelsk bankirfamilj. Ursula har ett synnerligen unikt liv framför sig, där hon föds och dör om och om igen under de ca 60 år vi får följa henne. Hon får uppleva flera av sin tids viktigaste händelser och på olika sätt vara med att påverka historien. Tänk om du skulle få ett oändligt antal chanser att leva om ditt liv. Skulle du till slut kunna rädda världen från ett oundvikligt öde? Skulle du ens vilja? ”

5 inte så läsvärda bestsellers

För inte så länge sedan bloggade jag om några bestsellers som jag tycker är förvånansvärt läsvärda. Jag skriver förvånansvärt eftersom jag har en tendens att bli besviken om jag har högt ställda förväntningar – och det är ju lätt att ha höga förväntningar på böcker som det snackas mycket om och som folk rosar till höger och vänster. Idag tänkte jag följa upp med ett taskigare inlägg: 5 inte så läsvärda bestsellersFörlåt! Smaken är som baken. Men nu kör vi!

Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann tyckte jag var hemskt seg. Boken följer en hundraårig man som kliver ut genom fönstret på äldreboendet och drar därifrån. I boken får vi sedan följa honom genom livet, där han som genom en händelse har råkat ramla in i den ena världshändelsen efter den andra. Boken är i allt väsentligt en blek kopia av den fina filmen Forrest Gump (har ej läst boken Forrest Gump dock!).

Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann av Jonas Jonasson
Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann av Jonas Jonasson

Shantaram är lite oväntat vad jag skulle vilja kalla för en bestseller. Många har läst den i alla fall. Och jag vet att många tycker att den är fantastisk. Men jag gjorde faktiskt inte det. Jag tyckte att den var alldeles för lång och oredigerad. Boken är typ 900 sidor lång och följer en man som har rymt från fängelset och tagit sig till Indien. Författaren kunde med fördel ha försökt få ihop typ 4 romaner av Shantaram istället…

Shantaram av Gregory David Roberts
Shantaram av Gregory David Roberts

Livet efter dig är en bestseller som har väckt lite av en romancevåg. Samtliga författarens böcker tycks nu översättas och skeppas iväg i snygg förpackning. Livet efter dig handlar om Lou, som börjar att arbeta som personlig assistent åt en man som har blivit funktionshindrad efter att ha skadat ryggen i en olycka. Nu är han beredd att avsluta sitt liv i förtid genom att åka till en klinik för aktiv dödshjälp. Lou försöker att hindra honom genom att muntra upp honom på olika sätt. På kuppen blir hon förälskad. Jag tyckte att boken var lättläst och hade sina stunder. Inte minst var den rolig. I alla fall bitvis. Men mest tyckte jag att boken var äcklig och inte på ett bra sätt problematiserade det att leva med en ryggskada. Nej, fy. Uppföljaren var snäppet bättre, men inte heller sådär superduper.

Livet efter dig av Jojo Moyes
Livet efter dig av Jojo Moyes

Deckare i allmänhet brukar mest göra mig besviken och trött. Hehe. Män som hatar kvinnor och Millennium hör absolut till böcker som jag ställer mig oförstående till. För mig är det dussindeckare. Och karaktärerna i dem är platta och trista. Lisbeth Salander. Kom igen! Hon känns som en standard sexfantasi. Isprinsessan av Camilla Läckberg är dock snäppet värre, för den är till skillnad mot Millenniumböckerna inte skriven med någon vidare finess heller. Jag står inte ut med Läckbergs sätt att ältande skriva ut precis varenda liten grej. Ingenting får stå mellan raderna. Allt ska skrivas på näsan på läsaren. Det känns som att läsa en text skriven av ett barn. Allting förklaras i detalj från början till slut. Jag förstår att hennes böcker kan gå hem hos den som är ny på språket eller är ovan vid att läsa böcker, men herregud ge mig tuggmotstånd!

Män som hatar kvinnor av Stieg Larsson
Män som hatar kvinnor av Stieg Larsson

Och ja, jag inser att jag nu har sågat några av de bäst säljande böckerna och några av Sveriges mest framgångsrika författare, så det är såklart mig det är fel på. 😉

Isprinsessan av Camilla Läckberg
Isprinsessan av Camilla Läckberg

Ett eget rum

Ett eget rum av Virginia Woolf
Ett eget rum av Virginia Woolf

Ett eget rum är en klassisk essä av Virgina Woolf. Ursprungligen var texten ett antal föreläsningar, vilket känns. Bitvis vibrerar boken av ivrig uppmuntran att slå sig fri, att skaffa de förutsättningar som behövs för att som kvinna kunna skriva, skapa, vara. Ett eget rum är på så sätt ett tidigt feministiskt verk. Delvis har vi kommit långt, men på många plan har vi inte kommit någon vart alls. Därför är det mycket intressant att få ta del av Woolfs essä från 1929. Närmare hundra år har passerat, men fortfarande har inte män och kvinnor samma förutsättningar.

I Ett eget rum leker Woolf med tanken på vad som hade hänt om Shakespeare hade haft en syster. Woolf konstaterar att det inte hade spelat någon roll om Shakespeare hade haft en syster som varit lika skicklig på att skriva – som kvinna hade hon ändå inte nått samma framgång. Över huvud taget handlar texterna mycket om just det att skriva och skapa. Förmodligen var det väl just det som var ämnet för Woolfs föreläsningar för de här kvinnliga studenterna (jag har inte kollat upp detta, men jag gissar det). Titeln anspelar på det rum som Woolf anser behövs för att kunna skriva. Ett rum och 500 pund om året – handfasta grejer, som inte var självklara då och inte är det idag. Räknas kvinnliga verk och värv lika mycket som mäns? Min egen erfarenhet är: nej.

Jag har hört mycket blandade åsikter om Virginia Woolf. Bland annat har jag vid några tillfällen påstått mig vilja läsa boken Mot fyren, men jag har då blivit avrådd. Den ska tydligen vara svårtillgänglig och ”tråkig”. Det är mycket möjligt, men jag är glad att jag vågade mig på Ett eget rum, för den var faktiskt mycket mer lättillgänglig än vad jag hade trott. Visst hade man kunnat läsa den på en djupare sätt också. Själv lyssnade jag på en ljudboksversion och det är inte alltid det går att stanna upp och reflektera så mycket när man lyssnar på en uppläsning. På sätt och vis hade jag gärna läst boken själv och gärna haft lite material som satte den i ett sammanhang. Jag tycker ändå att Ett eget rum var klart värd att lyssna på. Det är en tankeväckande och intressant bok.

I korthet

Rekommenderas för: Den som vill läsa en feministisk klassiker om Woolfs tankar kring vad som behövs för att som kvinna kunna skapa, skriva och vara i en värld där män har makten.

Betyg: 4 rum av 5.

Ett eget rum av Virginia Woolf
Ett eget rum av Virginia Woolf

Om Virginia Woolf och Ett eget rum

Virginia Woolf (1882 – 1941) var en brittisk författare som har gjort sig känd bl.a. för sina feministiska texter och åsikter. Hon debuterade 1915 med bildningsromanen The voyage out (Resan ut). En av hennes mest lästa och omtyckta verk är Mrs Dalloway från 1925. Mrs Dalloway har inspirerat till boken och filmen Timmarna/The hours. Woolf led i perioder av depression och 1941 förvärrades tillståndet kraftigt, bland annat på grund av sval kritik för en av hennes böcker och för att hennes hem hade förstörts under bombningarna av London. Woolf begick självmord samma år.

Originaltitel: A room of one’s own (engelska).
Utgivningsår: 1929 (första brittiska utgåvan, Hogarth press), 1958 (första svenska utgåvan, Tiden), 2015 (utgåvan på bilden, Modernista), 2015 (den här ljudboksutgåvan, Viatone).
Översättare: Jane Lundblad.
Uppläsare: Elin Abelin.
Antal sidor: 166 (ca 5 h lyssning).
ISBN: 9788771830071.
Köp hos t.ex.: Adlibris, Bokus.

Baksidestext

”Virginia Woolfs essä Ett eget rum kom till på grund av två föreläsningar 1928 om kvinnor och litteratur och om den kvinnliga konstnärens möjlighet att ta plats i det dominerande manssamhället. Det krävs att ”en kvinna måste ha pengar och eget rum, om hon skall kunna skriva romaner.” Boken fick med sina tankar om kvinnan som självständig individ, med eget arbete och ekonomiskt oberoende, en banbrytande betydelse för kvinnofrigörelsen, och är fortfarande i dag ett centralt verk inom feminism och den feministiska litteraturkritiken. Tankarna framförs med humor, vrede, ironi och skarpsinne under vandringar med betraktelse av naturen och samhället, besök och middagar, där en historisk genomgång av kvinnliga författare blandas med fiktiva föreställningar. Ett eget rum är en av Virginia Woolfs mest betydande verk, men också en av de mest lättillgängliga och populäraste.”

Ungdomsböcker på 00-talet: Vad jag läste i tonåren

Idag följer jag upp mitt inlägg med barnböcker som jag läste på 90-talet (det vill säga när jag var barn) med ett inlägg om ungdomsböcker på 00-talet. Vad hände när jag började växa ur hästböcker och sådant?

Först hade jag några tweenie-år när jag läste mycket böcker om Andra världskriget, t.ex. Michelle Magorians strålande böcker om evakuerade barn och sådant. Godnatt mister Tom är en riktig pärla.

Böcker av Michelle Magorian
Böcker av Michelle Magorian

Bland de svenska skildrarna av Andra världskriget minns jag framför allt Annika Thor och hennes böcker om Steffi och Nelli, två flickor som evakueras till Sverige och växer upp här.

Böckerna om Steffi och Nelli
Böckerna om Steffi och Nelli

En annan ”genre” som jag gillade väldigt mycket var de här ungdomsböckerna med lite lätt touch av övernaturliga inslag och mysterium. Jostein Gaarder har skrivit flera sådana böcker, t.ex. Julmysteriet, som handlar om en kille med en speciell julkalender. Varje dag faller det ut en lapp som berättar om Elisabeth som får följa med en ängel på en resa i tid och rum. Maria Gripe var också en stor favorit. Tordyveln flyger i skymningen är en av hennes pärlor. Där får man följa några ungdomar som genom gamla brev och mystiska inspelningar på ett kassettband hamnar i ett äventyr som leder till tusenårig egyptisk staty.

Böcker av Maria Gripe och Jostein Gaarder
Böcker av Maria Gripe och Jostein Gaarder

På tidigt 00-tal var bokklubbar stort. Jag fick många av mina böcker genom olika bokklubbar. En hel del töntiga ”tjejböcker” ramlade in via Läslusen.

Läslusen
Läslusen

Såhär härligt 90-taliga kunde de se ut ibland ;):

Wild hearts: Tjejbandet av Cherie Bennet
Wild hearts: Tjejbandet av Cherie Bennet

Jag var med i någon annan bokklubb också, men jag kommer inte ihåg namnet eller någonting. Från den fick jag i alla fall Yxan och Vinter i vildmarken och säkert en del andra böcker, som jag inte riktigt kommer ihåg. De här äventyrsböckerna tyckte jag var rätt spännande i alla fall (). De handlar om en kille som är med i en flygolycka och måste överleva i vildmarken helt själv.

Yxan och Vinter i vildmarken av Gary Paulsen
Yxan och Vinter i vildmarken av Gary Paulsen

Men framför allt prenumererade jag på böcker från En bok för alla (har skrivit ett helt inlägg om det förlaget btw). Två böcker som jag minns extra väl är Fallet, som handlar om en kille som upptäcker att hans morfar var nazist och han måste då konfronteras med familjehemligheter. Jag tyckte också att boken Eva var väldigt tankeväckande. Det är en science fiction om en tjej som har varit med om en olycka och har fått sin hjärna överflyttad till en apkropp. Många etiska frågeställningar ställs på sin spets när hon blir den länk som förstår både människor och apor.

Eva av Peter Dickinson och Fallet av Anne Provoost
Eva av Peter Dickinson och Fallet av Anne Provoost

Av Annika Thor slukade jag inte bara böckerna om Steffi och Nelli; jag läste såklart även snackisen Sanning eller konsekvens. Det är en riktigt bra bok om mobbing. Jag tror att vi såg den fina filmatiseringen på skolan faktiskt!

Vinterviken, Sanning eller konsekvens, Hon går genom tavlan, ut ur bilden och Om livet är dig kärt
Vinterviken, Sanning eller konsekvens, Hon går genom tavlan, ut ur bilden och Om livet är dig kärt

En annan viktig och bra bok om mobbing som jag läste och blev väldigt berörd av i tonåren var Hon går genom tavlan, ut ur bilden av Johanna Nilsson. Två andra ungdomsböcker som jag gillade mycket var Vinterviken och Om livet är dig kärt. De handlar lite mer om kärlek och tonårsliv. De här tre sistnämnda läste jag lite senare i tonåren, kanske i slutet av högstadiet eller i gymnasiet. Då läste jag också Katarina Mazettis böcker om Linnea. Ska jag vara ärlig är det nog mest de catchy titlarna som har fastnat i minnet. Jag minns inte helt vad de handlade om, förutom att hon förlorar en av sina vänner i ett självmord.

Böckerna om Linnea av Katarina Mazetti
Böckerna om Linnea av Katarina Mazetti

Jag slukade en hel del ungdomsböcker, som sagt. Det mesta lånade jag på biblioteket och har därför inte på bild. Per Nilsson är en författare som sticker ut. Det är säkert många med mig som läste Anarkai till exempel? Men vad som verkligen fick mig att dyka ner i ungdomsboksträsket var Peter Pohl. Det började med När alla ljuger, som jag lånade på bibblan. Det var som att öppna dörren till något helt nytt. Om jag ska vara ärlig så är jag inte så säker på att de här böckerna har åldrats med värdighet (?), men var de verkligen det mest gripande och mest uppslukande jag hade läst. Särskilt minns jag Vi kallar honom Anna, Medan regnbågen bleknar och Jag är kvar hos er. De flesta av hans böcker handlar om utsatta barn och ungdomar och om mobbing. Många av dem skaffade jag mig på diverse bokreor och resten släpade jag hem från biblioteket. Jag har läst nästan allt av Peter Pohl.

Böcker av Peter Pohl
Böcker av Peter Pohl

I senare tonåren började jag också nosa lite på vuxenböcker av olika slag. Jag hade t.ex. en period när jag läste mycket av John Irving. Inkörsporten var Ciderhusreglerna, som jag köpte på någon bokrea, men sedan slukade jag ”det mesta”. Han har så spännande och udda karaktärer i sina böcker! Favoriten är En bön för Owen Meany.

Böcker av Johan Irving
Böcker av Johan Irving

Men det absolut viktigaste ”vuxenböckerna” som jag läste i tonåren var faktiskt Jonas Gardells böcker. Även där slukade jag det mesta. Jag hade en sådan metod i den åldern, pre-bokbloggar, pre-läsa kultursidor, pre-bokpoddar, pre-bokappar. Det bästa sättet att läsa något som förhoppningsvis var bra var att gå till biblioteket och dammsuga hyllorna på böcker från favoritförfattare. Av Gardell ville jag läsa allt! Jonas Gardell skriver fantastiskt om ensamhet, utanförskap och samhällets marginaliserade. De berörde mig massor och gav mycket igenkänning, särskilt Ett ufo gör entré.

Böcker av Jonas Gardell
Böcker av Jonas Gardell

Ja, det var väl ungefär det. Det här inlägget blev inte helt kronologiskt, men här är i alla fall några guldkorn från mina tonår. Fokus hamnade på böcker som jag hade i hyllan, som jag redan har varit inne på så var det här en period när jag var en flitig besökare på biblioteket och de böckerna har jag alltså inte fotat den här gången.

Känner du igen några av böckerna? Vad läste du i den här åldern?

Storytel, Mofibo, Bookbeat, Nextory… Samma pris, samma sak..?

Jag har ju skrivit några inlägg om olika tjänster för att lyssna på ljudböcker i sin telefon eller surfplatta. Det började med en jämförelse av Storytel och Mofibo och sedan utökade jag med några inlägg om Bookbeat och Nextory (tidigare: E2go). Det visade sig dock att de här inläggen snabbt blev inaktuella. Men det är ju så det är. Utvecklingen går framåt och tjänsterna förändras åt olika håll. Jag tänkte uppdatera inläggen när jag får tid/lust, men en grej kan jag ju diskutera redan nu: priset.

Storytelappen
Växla mellan läsa och lyssna i Storytelappen

Storytel är den ljudbokstjänst som verkligen slog igenom i Sverige och där sattes också ribban för vad det kostar att använda sig av de här apparna. Storytel tar 169 kr/mån för sitt abonnemang. Mofibo dök sedan upp som ett billigare alternativ. De hade till en början endast e-böcker i sin katalog och de har fortfarande inte lyckats bygga upp riktigt samma utbud som de stora konkurrenterna, tycker jag, men för 99 kr/mån kändes Mofibo ändå som ett bra alternativ väldigt länge. Sedan höjdes kostnaden plötsligt till 129 kr/mån. Och nu drar de till med nästa höjning: 169 kr/mån får man betala nu. Priset har alltså gått upp med drygt 40 % på mindre än ett år. De körde säkert med lockpris till en början för att få kunder, men nu börjar det kännas lite väl utjämnat att alla företag ska ta samma pris för sina tjänster. Bookbeat, som dök upp som en Bonnierägd konkurrent tidigare i år tar också 169 kr/mån. Den enda som sticker ut lite när det gäller prissättningen är Nextory, som tar 199 kr/mån för sitt standardabonnemang och blygsamma 99 kr/mån för ett abonnemang som endast ger tillgång till ett mindre ”basutbud”.

Källan i Mofibo-appen
Källan i Mofibo-appen

I mitt äldre inlägg där jag jämförde Storytel och Mofibo så berättade en läsare att Mofibo är uppköpt av Storytel. Jag har inte hört så mycket om det, men det kan ju förklara ett och annat. Tydligen ska båda tjänsterna finnas kvar i Sverige ”tills vidare”. Men vad ger det egentligen? Om pris (och förhoppningsvis utbud) är detsamma i de båda? Mofibo verkar gå mot mer socialt innehåll, d.v.s. att man kan följa användare. Storytel har lite egna finesser, t.ex. att man kan växla snabbt mellan att läsa och lyssna. De satsar också en del på eget material, vad jag förstår, och har t.ex. en podcast. Men det känns inte som några gigantiska skillnader apparna emellan. Inga som betyder speciellt mycket för mig i alla fall. Tidigare har utbud och pris varit två faktorer som faktiskt har varierat.

Den femte sanningen i Nextory-appen
Den femte sanningen i Nextory-appen

Nu har det tydligen cementerats att 169 kr/mån är vad man får betala för att lyssna på ljudböcker i mobilen. Och ja, det är uppenbarligen ett vettigt pris eftersom många betalar det. Själv tycker jag faktiskt att det är lite saftigt. Jag bryr mig inte om t.ex. ”socialt innehåll”, podcasts och annat lullull. Jag vill lyssna på ljudböcker till ett vettigt pris. Jag tror jag ska utforska Nextory mer.

Startsidan hos BookBeat
Startsidan hos BookBeat

Vilken ljudboksapp föredrar du?

Bildinlägg

Bildinlägg

Just nu läser jag boken #Lust, som är en slags hybrid mellan #skräck och #romance och som har en bästsäljande författare i huvudrollen. Ska bli kul att bokcirkla den snart. Men ärligt talat vet jag inte om jag gillar den. ? #läserjustnu #läsplatta #ebok

Bildinlägg

Bildinlägg

#chimamandangoziadichie är en blivande nobelpristagare om ni frågar mig. Förra året delades hennes Alla borde vara feminister ut till alla elever i åk 2 på gymnasiet. Men ni har väl inte missat hennes fantastiska roman #enhalvgulsol från 2006? Det är en oerhört stark skildring av inbördeskriget i Nigeria. ????? #boktips #bok #böcker #krig #nigeria #favoritböcker

Inte med den eld jag har nu

Samlade dikter av Bodil Malmsten
Samlade dikter av Bodil Malmsten

Inte med den eld jag har nu är det som kom att bli Bodil Malmstens näst sista dikt och efter den skulle det dröja över 20 år innan hon skrev Det här är hjärtat. Det här är hjärtat kom att bli en mycket personlig berättelse om att förlora en närstående, men i Inte med den eld jag har nu kretsar berättelsen kring ”en annan dam”, som det står i underrubriken till originalutgåvan från -93. Denna andra dam är Louise. När hennes föräldrar ”aldrig kom hem från brigaderna”, ”den blodiga gropen europa” så får hon bo hos sina morföräldrar. När det blir dags så berättar mormor om ”reglering”. Men om onani och sex och pessar går det inte riktigt att prata. Och inte om kusin Stig, den förlorade oskulden i Paris. Inte heller om ofrivillig barnlöshet.

Inte med den eld jag har nu är en smärtsam dikt om kärlek, sex, skam och barnlöshet. Och en berättelse om att längta efter någon som man inte kan få. Tills det en dag är för sent. Det är en känslofylld dikt och den är fylld med Bodil Malmstens typiska, perfekta formuleringar, som faktiskt inte sällan är roliga, mitt i allt det mörka. En riktigt fin dikt!

I korthet

Rekommenderas för: Den som vill läsa en smärtsam dikt om olycklig kärlek, barnlöshet och att längta efter någon som man inte kan få.

Betyg: 4 sandstränder av 5.

Citerat ur Inte med den eld jag har nu

”Reglering
Sa mormor reglering
Såsom i en spegel trevlig
Så trevligt mormor – trevligt inte så trevligt jag blöder
Det droppar på foten mormor blodet mormor
Blod på foten mormor
Dropparna mormor
Jag är bara elva år
Blod i skorna

jungfru jungfru jungfru tro
blod är i jungfruns ena sko

Jag i exil hos mormor med morfar i skuggan och
Ingegärd Persson översiggiven i jungfrukammarn”

Samlade dikter av Bodil Malmsten
Samlade dikter av Bodil Malmsten

Om Bodil Malmsten och Inte med den eld jag har nu

Bodil Malmsten (1944-2016) var en svensk författare och dramatiker. Hon debuterade 1970 med barnboken Ludvig åker, som hon skrev tillsammans med Peter Csihas. Hennes stora genombrott kom dock 14 år senare med diktsamlingen Damen, det brinner!. Den första romanen, Den dagen kastanjerna slår ut är jag långt härifrån, kom 1994. Malmsten har sedan dess etablerat sig som en av vår tids mest älskade författare. Inte minst har hon uppmärksammats föra sina böcker om franska Finistère, där hon bodde mellan åren 1999 och 2008. Malmstens blogg finns fortfarande på www.finistere.se och hennes twitterkonto hittas på på @BodilMalmsten.

Utgivningsår: 1993 (första svenska utgåvan, Bonniers), 2016 (den här samlingsvolymen, Albert Bonniers förlag).
Ingår i: Samlade dikter.
Antal sidor: 74.
ISBN: 91-0-055573-8, 9789100158187.
Köp boken hos t.ex.: Adlibris, Bokus.

Baksidestext

”Det finns ett sug efter Bodil Malmstens dikter. Det märktes inte minst i mars 2015 när hon kom ut med Det här är hjärtat, som var hennes första diktbok på 22 år. ”Jag skriver inte dikter längre, men den här dikten krävde att jag skrev den”, sa Bodil Malmsten då. Det var ”en kärleksdikt, en sorgedikt, en dikt om den orimliga förlust som kallas döden”.

Och nu ges den ut igen, i en vacker volym tillsammans med Bodil Malmstens alla tidigare diktsamlingar, från Dvärgen Gustaf från 1977 till Inte med den eld jag har nu från 1993. Åtta diktsamlingar och några rasande fina uddadikter inom ett par pärmar, allt formgivet av Bodils dotter Stefania Malmsten.
En volym med samlade dikter är som gjord att bläddra i och fastna än här, än där. Kanske vid den gripande sorgedikten om Bodils första förläggare, Gerard Bonnier, eller vid ungdomsminnen om mormor och kusin Stig, eller i hela diktsamlingen Nefertiti i Berlin, som skildrar en relation mellan en mamma och hennes flygfärdiga dotter.

Bodil Malmstens poesi ligger nära hennes eget liv, nära allas våra liv. Hon sträcker sig brett och hon når långt. Hennes samlade dikter är en prydnad och en värmekälla i varje boksamling.”

5 litterära karaktärer som jag verkligen tycker om

I en del böcker tycker jag så mycket om karaktärerna att jag skulle vilja bli kompis med dem. 🙂 Eller också tycker jag bara allmänt bra om karaktärerna, sympatiserar med dem, ”förstår” dem, vill dem väl. Ni känner säkert igen känslan? Idag tänkte jag lista 5 litterära karaktärer som jag verkligen tycker om och sympatiserar med.

Först ut är Maj i Kristna Sandbergs fantastiska trilogi om hemmafrun Maj. I den första boken blir hon oplanerat gravid med en kille som hon träffar högst tillfälligt. Som en konsekvens finner hon sig snart vara både fru och mamma. Och kämpande för att få komma in i gemenskapen i de lite ”finare” kretsar som hon har gift in sig i. Många som har läst böckerna om Maj tycker att hon är helt fruktansvärd, men jag älskar henne. Jag lider med henne i all hennes oro och ängslan. Jag vill bara ge henne en kram.

Att föda ett barn av Kristina Sandberg
Att föda ett barn av Kristina Sandberg

Ove i En man som heter Ove har charmat hela Sverige tror jag! Det är åtminstone otroooligt många som har läst boken och/eller sett den finfina filmatiseringen. Boken handlar om kvarterets ”ordningspolis”, Ove, som tinar upp och visar sig vara både öppensinnad och godhjärtad. Det är en fantastisk fin liten resa att få följa med på. Boken är både rolig och sorglig på samma gång, om vartannat.

En man som heter Ove av Fredrik Backman
En man som heter Ove av Fredrik Backman

En annan karaktär som jag kände oerhört mycket sympatier med är Anna i Anna och Mats bor inte här längre. Anna och Mats har precis gått isär och Anna försöker att skapa ett vettigt hem (där barnen tycker om att vara; trots att hon inte har haft råd att köpa datorer åt dem) och ett nytt liv. Boken följer hela resan till den punkt då hon faktiskt kan gå vidare på riktigt. Det är en himla fin bok. Helena von Zweigbergk är oerhört duktig på att skildra människor och relationer.

Anna och Mats bor inte här längre av Helena von Zweigbergk
Anna och Mats bor inte här längre av Helena von Zweigbergk

En fjärde litterär person som jag tycker om är Isabella i Martina Haags feelgoodböcker Underbar och älskad av alla och I en annan del av Bromma. Hon är så skön och peppig och kämpar verkligen på, trots alla dråpliga motgångar när hon försöker att göra karriär på scenen. Ibland är det befriande att få skratta med någon som inte tar sig fram på en spikrak väg här i livet.

Underbar och älskad av alla (och på jobbet går det också jättebra) - Martina Haag
Underbar och älskad av alla (och på jobbet går det också jättebra) – Martina Haag

Slutligen: Jag tycker hemskt mycket om kvinnorna i Niceville. Allihop är intressanta, faktiskt. Boken handlar om svarta kvinnor som arbetar som hembiträden i den amerikanska södern. Rasismen är utbredd. Det är verkligen beklämmande att läsa. Men porträtten av de här människorna är himla fina, det är de verkligen.

Niceville av Kathryn Stockett
Niceville av Kathryn Stockett