Två teatrar jag vill se i höst

Jag är en stor kulturkonsument och därför är 2014 som 365 dagars julafton för mig eftersom Umeå är kulturhuvudstad i år. Det händer faktiskt extra mycket kul på kulturfronten och jag har faktiskt svårt att hinna med att se allt som jag är nyfiken på! Det enda med litteraturanknytning som jag har hunnit med hittills är Umeås egen bokmässa, Littfest, men i höst har jag sett att det finns två teaterföreställningar med viss bokanknytning. Dels kommer Torsten Flinck och hans version av Doktor Glas till stan och det råkar ju vara en av mina favoritböcker. Dels har Liv Strömquist och Sara Granér skrivit manus till en föreställning:  Ursäkta, skulle ni kunna svälta lite tystare… vi försöker faktiskt skapa lite ekonomisk tillväxt här borta. Det kan väl inte bli så mycket annat än bra?! Strömquist är briljant och jag vet ingen som är bättre på att servera aktuell samhällssatir.

Så mycket kul på gång!

Medicinen, filmen

I veckan har jag sett filmatiseringen av Hans Koppels bok Medicinen. Jag har faktiskt inte läst den, men boken handlar alltså om en medelålders kvinna som har svårt att få det att gå ihop med jobb och livet som ensamstående mamma. För att finansiera en utlandssemester anmäler hon sig som försöksperson till att testa ett nytt läkemedel, som ger oanade effekter. Jag tyckte filmen var förvånansvärt bra och rolig och det tyckte min kille med, trots att filmen är en rätt typisk tjejfilm (jag avskyr uttrycket ”tjejfilm”, men tyvärr riskerar allt som handlar om kvinnor och relationer att hamna i ett tjejfack, medan innehållslöst actiontrams marknadsförs stenhårt mot män, som ni säkert redan vet…).

Medicinen är en varm och rolig film och skådespelarprestationerna är riktigt bra. En stor del av filmen utspelar sig på en tidningsredaktion för ett livsstilsmagasin och man kan verkligen känna igen karaktärerna från sin egen omgivning: den osäkra vända-kappan-efter-vinden-personen, den som skojar på andras bekostnad, den självsäkra och dryga nykomlingen… Det är ju en komedi och rätt stereotypt, men skådespelarna fyller faktiskt karaktärerna med innehåll och gör det mycket bra. Skönt också med en film som med råge fixar Bechdeltestet (d.v.s. att det ska finnas minst två namngivna, kvinnliga rollfigurer som pratar med varandra om någonting annat än män). I Medicinen ges det gott om utrymme åt kvinnor, som dessutom är 40+ och roliga. Det är tyvärr ovanligt på film..! Det finns många roliga citat i filmen, för övrigt, och det tror jag är citat som är direkt hämtade ur boken. T.ex. de inledande meningarna, som sätter tonen:

”Det spelar ingen roll hur länge jag duschar, spegeln immar aldrig igen. Jag drar bort draperiet och möts av mig själv i helfigur. Komage, gäddhäng, taxöron – rena Kolmården. Med Munsår…”

Av Koppel har jag annars läst Vi i villa och jag hade ganska blandade åsikter om den. Såhär i backspegeln gillar jag den nog mer än vad jag faktiskt gjorde när den nyss var utläst.. ;) Boken är i alla fall en skruvad historia om en man som har fastnat i Svenssonlivet och är otroligt less. Den är roligt och snärtigt skriven, men när jag läste den tyckte jag att berättelsen var lite för mycket… Lite för skruvad.

En tredje Koppel har jag oläst i bokhyllan. Kungens födelsedag heter den och handlar enligt baksidestexten om en kung som dagdrömmer om att göra skillnad. Framsidorna är extremt snygga! Det gäller alla tre. Jag har sett att det går att köpa alla tre som e-böcker till ett lågt paketpris, men då missar man faktiskt framsidorna.

Vi i villa - Hans KoppelMedicinen - Hans KoppelKungens födelsedag - Hans Koppel

Gone girl

Gone girl - Gillian FlynnDet är inte lätt att göra något nyskapande av deckaren. Det ges ut så mycket i genren att det mesta redan är gjort. Både brott, utredningar och, inte minst, utredare, förövare, brottsoffer  och deras personliga problem har snurrat runt så många varv att upprepningar nästan är mer regel än undantag. Det gäller dock inte Gone girl, som hinner bjuda på så många dramatiska vändningar att jag på riktigt blev förvånad över utvecklingen.

När Nick kommer hem möts han en dag av en försvunnen fru och en lägenhet som är vänd upp och ner. Frun anmäls försvunnen och en utredning startar. Det står tidigt klart att Nick är den huvudmisstänkta. Faktiskt så framstår han inte som särskilt sympatisk och det visar sig finnas både en älskarinna och ekonomiska bekymmer i bilden. Parallellt med utredningsarbetet får läsaren också ta del av den försvunna fruns, Amys, dagbok. Men är Nick skyldig? En klaustrofobisk känsla infinner sig när man som läsare börjar tvivla på att Nick har med försvinnandet att göra. Han är väldigt insyltad i fallet och det framstår som omöjligt för honom att ta sig ur anklagelserna.

Ska jag skriva mer om handlingen så måste jag lämna en rejäl spoilervarning, för här är det överraskningseffekten som är det viktiga. Jag nöjer mig dock med att säga att det hinner bli ordentligt skruvat och vid flera tillfällen, när författaren leder in en på en ny bana, så svänger berättelsen helt om. Nu menar jag inte att det är en pusseldeckare. Det är själva förutsättningarna för berättelsen som vänds upp och ner, gång på gång.

Det här är helt klart en annorlunda och speciell bok och den är både spännande och sträckläsningsvänlig, trots tjockleken (ljudboken, som jag lyssnade på, är ca 21 h lång). Jag kan inte påstå att boken är trovärdig eller att den saknar logiska luckor, men jag, som normalt sett är otroligt känslig för sådant, köper det ändå, för jag gillar att den är så knäpp som den är. Visst, jag hade gärna önskat mig ett annat slut och jag hade gärna sett att författaren hade utvecklat mer hur det kan vara att bli falskt anklagad för något, men det är okej. Det här är en av årets bästa deckare, i mitt tycke. Välskrivet och annorlunda! Extra plus också för att en av mina favorituppläsare, Anna Maria Käll, har läst in boken på ett bra sätt.

Du kan hitta boken hos t.ex. Adlibris eller Bokus. Några andra som skrivit om den är SvD och Bokhora.

Säkerts texter som bok

Jag hör till de som köpte CD fram tills för bara några år sedan, trots att det var otroligt länge sedan jag faktiskt lyssnade på skivor (nu lyssnar jag nästan uteslutande på strömmad musik). Jag har inte ens haft tillgång till någon CD-spelare sedan jag flyttade hemifrån för typ 10 år sedan (annat än i datorn och en gammal portabel historia som utkonkurrerades av mp3-spelaren redan när jag gick på högstadiet). Jag köpte alltså CD och la in låtarna i datorn, så att jag kunde lyssna därifrån och på mp3-spelare och så vidare. Till slut insåg även jag att CD:n är död. Det var så mycket krångel när man egentligen kunde lyssna på samma musik via Spotify eller köpa albumen som nedladdningsbara filer. Ibland tittar jag på mina CD och saknar den tiden då man faktiskt köpte en fysisk produkt och hade ett texthäfte att bläddra i. Det var nog texthäftet som faktiskt fick mig att ”hålla ut” så länge och köpa de där skivorna.

En och annan artist släpper idag böcker som kanske är tänkta att ersätta de där texthäftena, som idag hör till en svunnen tid. Det tycker jag är fint! Det är inte samma sak, men kanske ett visst substitut.

Säkert är en av de artister som alldeles snart är aktuell med en bok med samlade låttexter. Den kommer också ut i samband med hennes senaste album. Två saker att se fram emot de kommande veckorna alltså! Just hennes texter är dessutom sådana som sitter väldigt bra och känns genomarbetade som poesi. Som i Vi kommer att dö samtidigt:

”Dansade bredvid dig.

Ville gå hem vid fyra,

men jag stannade till sju

utan att våga säga mer än hej.

Du är rätt ung, jag är äldre än du,

men du röker, så jag skulle säga att vi är plus minus noll.”

Kanske låter det lite banalt och fånigt såhär utan musiken, men jag tycker verkligen om Säkerts texter. Hon är sällsynt duktig på att förmedla känslor i text och att få till en igenkänningsfaktor.

Texter - Annika Norlin

Tematrio: Karin

TematrioVeckans Tematrio handlar om Karin, som ju var namnsdagsbarn för inte så länge sedan. Berätta om tre bra böcker/texter som antingen är skrivna av eller om någon Karin!

Först tänkte jag att det här skulle bli en riktig kluring, men sedan använde jag sökfunktionen på min egen blogg och hittade rätt många Karin!

En Karin finns i den fantastiska ungdomsboken Sanning eller konsekvens. Jag läste den när den var aktuell och jag kan inte svära på att den har åldrats med värdighet, men jag tror faktiskt att den har det. Boken handlar om mobbing och jag tror att de flesta kan känna igen situationer och personer från sin egen uppväxt (tyvärr). Karin är den som faller offer för mobbingen i boken.

En annan huvudperson vid namn Karin är Karin i Sara Kadefors roman Fågelbovägen 32. Ska jag vara ärlig är det väl lite en sådan där bok som man läser, gillar och sedan glömmer bort.. Hur som helst är den läsvärd. Boken kretsar kring moraliska dilemman och är tankeväckande.

Som tredje Karin väljer jag författaren till en av mina favoritbarnböcker: Rut-Emma. Superhärliga böcker om Rut-Emma och hennes syskon, som växer upp i 20-talets Sverige. Författaren heter Karin Stjernholm Ræder.

Vad ska jag läsa härnäst?

Jag fick något slags ryck här om dagen och kollade upp hur många olästa böcker jag har. Det rör sig om ca 65 stycken… Och med min lästakt är det alltså mer än ett helt års läsning! Ganska mycket mer än ett års läsning. Jag är ju med i bokcirkel och bokklubb och läser därmed även en hel del som inte står i hyllan och väntar.

Lyxigt problem.

Nu är det i alla fall snart dags att välja en ny bok (inte till bokcirkeln alltså, utan till mig). Som jag tidigare har sagt så tänkte jag slumpa fram böcker framöver (så att de riktiga hyllvärmarna ska bli lästa någon gång), men jag tänkte att ni också kunde hjälpa lite. Vilken bok ska jag läsa härnäst?

Hjälp mig välja bok!

Se resultatet

Berättelsen om Pi (har redan sett filmen om pojken som flyter omkring på Stilla havet med en tiger som sällskap, men någon gång ska jag väl läsa boken också!)
Hundra procent fett (har redan läst, och älskat, de flesta av Liv Strömquists album, men den här har varit outläst länge)
Augustenbad en sommar (vet inte så mycket om den, om jag ska vara ärlig, men jag misstänker att den handlar om klassfrågan och det är en fråga som verkligen intresserar mig)

Berättelsen om Pi - Yann MartelHundra procent fett - Liv StrömquistAugustenbad en sommar - Anneli Jordahl

Fördelen med inbundet

Just nu läser jag De fördömda av Joyce Carol Oates. Det är en stor favoritförfattare hos mig. Något annat som är stort, rent bokstavligt, är hennes böcker, för de är allt som oftast tegelstenar på minst 650 sidor. Den här är inget undantag. Det stör mig inte ett dugg, för hennes böcker är sådana man vill vara länge, länge i.

Innan denna läste jag en annan tjock bok, De obotliga optimisternas klubb av Jean-Michel Guenassia. Det känns onekligen lite opraktiskt, för det här är alltså böcker jag har vandrat omkring med i bagage och väskor kors och tvärs under semestern…

Men! Jag, som oftast talar mig varm om hur mycket jag tycker om e-böcker och pocketböcker (p.g.a. att de är så himla, himla mycket smidigare att ha med sig!) måste faktiskt säga att jag har vant mig. Okej, man får packa lite smartare, men när man väl släpat med sig boken så är den rätt nice att ha uppslagen framför sig. Inbundna böcker åker ju inte precis igen, som pocketböcker. Dessutom är de ju mycket mer sköna att läsa än pocket, eftersom texten är stor och fluffig. I pocket blir ju texten allt som oftast komprimerad (varför?!).

Ja, det här med inbundna böckers fördelar var väl ingen nyhet för någon. Ville bara säga något om det, för jag är alltid så neg till inbundna böcker annars. ;)

Fast.. Nästa bok får nog bli en e-bok eller så. Tror jag!

Tegelstenar

E-böcker i Storytel

Jag fick ett mejl om att Storytel, tjänsten där man mot en avgift kan lyssna på ljudböcker, ungefär som man kan lyssna på musik på Spotify, nu har ökat sitt utbud till att också omfatta e-böcker. Jag misstänkte att det skulle krävas ett ännu dyrare abonnemang (i dagsläget betalar jag 169 kr i månaden, vilket egentligen är lite i mesta laget, tycker jag!), men böckerna ingår faktiskt i deras vanliga ”unlimited”-abonnemang. Kanske är det bara för en provperiod..? Hur som helst har jag nu testat lite. Jag skulle inte betala extra för det här med e-böckerna, men när nu möjligheten finns att läsa e-böcker i Storytel-appen så tycker jag faktiskt att det är ganska fiffigt.

Jag har alltid en bok på gång i mobilen och ofta blir det att jag laddar hem bibliotekslån. Storytel kan absolut ersätta mina tidigare bibliotekslån. Det handlar mest om att byta från en app till en annan. Först förstod jag inte hur man fick böckerna i offlineläge, men sedan insåg jag att de i princip hamnar i offlineläge automatiskt så fort man någon gång har öppnat dem(?). En förtydling om detta och lite annat småfix i menyerna borde de nog fixa till för att göra det lite mer lättanvänt, men det kommer nog.

Jag gillar den nya funktionen! Men det är ju också så att jag normalt sett väljer att läsa e-böcker på läsplatta och till detta går det inte att använda Storytel. För att läsa på min läsplatta får jag alltså fortsätta att låna på bibblan eller köpa e-böckerna. Så, som sagt, skulle jag inte betala något extra för möjligheten att läsa e-böcker genom Storytel. Särskilt inte med tanke på hur få böcker det rör sig om. Jag menar, jag läser väl mer än snittet ändå, och jag har läst e-böcker i åratal, men ”inte ens jag” läser faktiskt mer än 1-2 e-böcker per månad.

För ljudböcker tycker jag att det är klart värt att betala de där 169 kronorna, trots allt. Storytel är en smidig och snyggt utformad app och utbudet av ljudböcker är superbra. Jag har helt slutat mecka med CD-skivor och bibliotekslån när det gäller ljudböcker och min ljudbokskonsumtion har minst dubblats sedan jag skaffade Storytel.

Observera att det här inte är ett reklaminlägg eller någon form av sponsring. Jag gillar helt enkelt Storytel. :P För sakens skull kan jag nämna att ljudböcker även finns hos e2go och att Readly erbjuder e-böcker, utöver tidningar/magasin. Det är dock två tjänster jag inte testat själv…

Just nu läser jag (om) Spår:

Spår

Tove Jansson 100 år

Just idag skulle Tove Jansson ha fyllt 100 år. Jansson gick bort 2001, men hennes böcker känns odödliga. Mest känd är hon väl för Muminböckerna, men det som gjort störst avtryck hos mig är egentligen den fantastiska lilla pärlan Sommarboken, som handlar om en äldre kvinna, hennes barnbarn och deras sommar på en ö i skärgården.

Bland bilderböckerna har jag läst Vem ska trösta Knyttet? i vuxen ålder och Hur gick det sen? har jag starka minnen av från när jag var liten. Det är ju en lite speciell bok också genom att det finns hål på sidorna så att man kan tjuvkika på nästa sida. Illustrationerna är verkligen något extra i Janssons illustrerade verk!

Hur gick det sen - Tove Jansson Kometen kommer - Tove Jansson Muminpappans memoarer - Tove Jansson Trollkarlens hatt - Tove Jansson Trollvinter - Tove Jansson Vem ska trösta knyttet? - Tove Jansson

Trailer till Cirkeln

Inspelningen av min fantasyfavorit, Cirkeln, är i full gång och nu har man dessutom släppt en första trailer! Jag hoppas att filmen blir bra.. Men viss risk finns ju alltid att filmer inte kan leva upp till böckernas nivå. Så är det ju ofta med bra böcker, inte minst fantasy, som ju också ställer en hel del krav på specialeffekter m.m. för att bli häftiga som film.

Snart bokcirklar vi Spår

Det har varit paus från bokcirkeln över sommaren, men nu är vi igång igen och till nästa gång läser vi Spår, som jag i och för sig redan har läst. Jag kan nog behöva bläddra igenom den för att fräscha upp minnet. Det ska bli kul att bokcirkla igen. För min del har det blivit en extra lång paus eftersom jag missade förra träffen. Just Spår känns som en bra bokcirkelbok eftersom det finns mycket att diskutera kring den (gissar jag). Dessutom är det en bra bok! Spår är ett reportage om reportaget (!) kring egyptierna Ahmed Agiza och Muhammed Alzery, som utvisades till tortyr 2001. I mycket kändes boken som en deckare: spännande och engagerande. Samtidigt som man alltså fick stanna upp ibland och påminna sig om det som står i den har hänt på riktigt…

Spår - Lena Sundström

Ny version av Stridens skönhet och sorg

Tidigare i år lyssnade jag på den över 20 h långa ljudboksversionen av Peter Englunds Stridens skönhet och sorg, där han ger liv åt människor som på olika sätt upplevde Första världskriget.

I en lång intervju i gårdagens DN berättar Englund att boken har gått bra utomlands och att han har utökat boken lite nu och då, bland annat för att bredda persongalleriet i nya länder där boken släppts.

Nu ska hela den utökade versionen, med 40, istället för 19, huvudpersoner, komma ut. Jag förmodar att sidantalet svällt till en bra bit över 1000 med den omarbetningen, så det känns lite som en lättnad att den kommer släppas i fem band, som kommer ut de närmsta åren. ;)

Hur som helst, Första världskriget är ett högaktuellt ämne i dagarna, då det i år är 100 år sedan det bröt ut. I ett Europa där konflikter och främlingsfientlighet brer ut sig kanske det är extra viktigt att påminnas om vår historia.

Stridens skönhet och sorg - Peter Englund

Kan snart säga hej hej till ett nytt stadsbibliotek

Imorgon stänger Stadsbiblioteket här i Umeå igen för att kunna slå upp portarna i det nya kulturhuset (Väven) i november. De har uppmanat besökare att hjälpa till med flytten genom att låna så mycket som möjligt och lämna tillbaka i november. Härligt med långlån! Här sitter ju en som har några böcker som lånats om sedan 2010, men de har jag i och för sig lånat på universitetsbiblioteket som har öppna omlån.

Jag var på Stadsbiblioteket här om veckan och letade efter några guideböcker om New York (ja, jag ska dit i höst), men de hade någon redan lånat, så nu får jag gå till universitetsbiblioteket i alla fall. Det är där jag oftast lånar mina böcker, faktiskt. Dels för att jag bor några hundra meter därifrån och dels för det där med omlånen… Just nu väntar jag bara på att alla studenter ska komma tillbaka, så att universitetsbiblioteket återgår till sina normala öppettider. De här veckorna har de bara öppet på dagtid på vardagarna och då är jag på jobbet.

Vad gäller det nya biblioteket i Väven så har jag inte några förutfattade meningar. Många har rasat över flytten eftersom lokalerna kommer att bli mindre (?) och eftersom hyrorna lär bli avsevärt mycket högre. Det har heller inte varit något fel med de gamla lokalerna, vad jag har upplevt, så många har väl inte sett nödvändigheten i att flytta ut ur de äldre lokalerna, som ligger prick mitt i stan vid busstationen för stadsbussarna, för att istället öppna upp i lokaler nere vid älven. Nåja. Jag tror det kan bli riktigt fint och fräscht. Om det kommer leda till fler lån för min del? Nja. Jag håller mig till universitetet. Boknördar, som är så långt nere i träsket som jag, kräver inte mer inspirerande lokaler än gamla magasin.

Bibliotek

Linneas bokblogg