Bokrea 2018: mina reatips del 1

Jag brukar alltid tjata om att jag inte tillhör de som nödvändigtvis måste äga alla böcker jag läser. Någon boksamlare är jag alltså inte och dessutom drivs jag av en allmän känsla av att konsumtion inte leder till något gott i den här världen i förlängningen . Med det sagt så tänkte jag uppmärksamma den kommande köpfesten: bokrean! 😉 Den 27/2 brakar den loss och här kommer mina reatips! Det blev väldigt många tips, så det här får bli del 1.

Feelgoodfavoriter

Stora små lögner, av Liane Moriarty, som förresten är boken bakom serien Big little lies. Överraskande bra feelgood med förvånansvärt mycket mörker och svärta.

Björnstad av Fredrik Backman.  En bok om en småstad där det mesta kretsar kring hockey. Jag älskade den, trots att sport i allmänhet är någonting helt obegripligt i min värld… Kanske inte riktigt feelgood ändå… Men en annan Backman-bok på årets rea är den vemodiga lilla berättelsen Och varje morgon blir vägen hem längre och längre – en fin bok om att glida bort i demens…

Etthundra mil av Jojo Moyes. En knäpp, varm och rolig berättelse om en ensamstående mamma på roadtrip med sina barn och en stenrik IT-kille, som råkar komma med.

Stora små lögner av Liane Moriarty

Björnstad av Fredrik Backman

Och varje morgon blir vägen hem längre och längre av Fredrik Backman

Hyllade böcker

Neapelkvartetten av Elena Ferrante. Jag älskade Min fantastiska väninna och de efterföljande böckerna om vännerna Elena och Lila och deras uppväxt i Neapels ruffiga kvarter. Det är helt klart böcker som pryder sin plats i hyllan och i år finns samtliga fyra delar till reapris. Hos en del säljs de sannolikt även till paketpris.

Lena Andersson har varit en av programledarna i programmet Allvarligt talat i P1. I boken med samma namn, Allvarligt talat, finns tröstande, tänkvärda och intressanta svar på lyssnarnas funderingar om livet. En riktigt fin bok!

Störst av allt av Malin Persson Giolito. En deckare som det fullkomligt har regnat priser över. Bra bok!

En droppe midnatt av Jason ”Timbuktu” Diakité. En av förra årets intressantaste bokcirkelböcker (för min del i alla fall) och en riktigt bra bok om rasism.

Aftonland av Therese Bohman. Jag utsåg den här boken till årets bästa läsning här om året, om jag inte minns helt fel. Det är en förvånansvärt rolig bok (det är en allvarlig bok i övrigt..!) om en professor som inleder en relation med en doktorand som hon själv handleder… Jag älskade den! Det är en bok som innehåller allt! 🙂

Hustrun av Meg Wolitzer är en annan minnesvärd bok. Det är en bitter bok om en äktenskap i förfall och en tänkvärd bok, kanske särskilt nu, efter all debatt om kulturmän och #metoo…

Snackisen Tripprapporter (som handlar om vad den heter) av Tone Schunnesson är en speciell bok, med en helt egen stil, och speciella böcker kan man ju vilja ha i sin ägo, på något sätt, eller hur? 🙂

Min fantastiska väninna av Elena Ferrante

Hennes nya namn av Elena Ferrante

Den som stannar, den som går av Elena Ferrante

Det förlorade barnet av Elena Ferrante

Allvarligt talat av Lena Andersson

En droppe midnatt av Jason Timbuktu Diakité

Aftonland av Therese Bohman

Hustrun av Meg Wolitzer

Tripprapporter av Tone Schunnesson

Störst av allt av Malin Persson Giolito

Klassiker & nobelpristagare

Alice Munro är en nobelpristagare som man gott kan våga sig på att läsa även om man tänker att ”nobelpristagare är inte någonting för mig”. Hon skriver fina, överraskande och riktigt bra noveller. På rean finns hennes novellsamling På fri fot.

En annan lättillgänglig och läsvärd nobelpristagare är Patrick Modiano. Han skriver dessutom kortromaner, så de går relativt snabbt att läsa ut (om det är något man tycker känns lockande). Just Villa triste har jag inte läst själv, men den finns i alla fall på årets rea.

Även årets nobelpristagare (eller ja, pristagaren 2017) finns på rean. Av Kazuo Ishiguro kan du köpa Återstoden av dagen eller Begravd jätte.

Massor av klassiker finns i trevliga utgåvor på rean. Av de jag själv har läst kan jag t.ex. tipsa om Kallocain av Karin Boye, Förnuft och känsla av Jane Austen, och en hel knippe snygga Agatha Christie-böcker. Carol av Patricia Highsmith finns också på rean. Den har jag inte läst, men filmatiseringen som kom för några år sedan var kanon!

En blivande klassiker är Bodil Malmstens loggböcker, som i år finns på rean i en samlingsvolym. En märklig grej med samlingsvolymen är att den tydligen bara innehåller texten från böckerna (som ju annars är rikt illustrerade med foton), så jag vet inte om den är något att ha. Fast jag vill ju ha, förstås. 😉 Bodil Malmsten är ju min stora favoritförfattare.

På fri fot av Alice Munro

Villa Triste av Patrick Modiano

Begravd jätte av Kazuo Ishiguro

Återstoden av dagen av Kazuo Ishiguro

Kallocain av Karin Boye

Carol av Patricia Highsmith

Loggböckerna 2005-2013 av Bodil Malmsten

Förnuft och känsla av Jane Austen

Fem små grisar av Agatha Christie

Mordet på Orientexpressen av Agatha Christie

 

 Vad köper du på rean? 🙂

Böcker som utspelar sig på havet

Havet är tacksamt inom litteraturen. Det finns där som metafor och det finns där som ett kraftfullt och otyglat element. Idag bloggar jag om några böcker och berättelser där havet spelar en stor roll.

Sommar. Och svan.
Havet

I Berättelsen om Pi ska Pi Patel och hans djurparksägande föräldrar lämna indiska Pondicherry, där det politiska läget börjar bli komplicerat, och ta sig över havet till sitt nya hemland. Mitt i Stilla havet förliser dock deras fartyg och Pi hamnar som enda överlevande människa i en livbåt. Som sällskap får han dock en skadad zebra, en orangutang, en hyena och den imponerande och skräckinjagande tigern Richard Parker. Berättelsen om Pi är en fascinerande och tänkvärd historia med en överraskande liten twist på slutet…

Berättelsen om Pi av Yann Martel
Berättelsen om Pi av Yann Martel

Människohamn av John Ajvide Lindqvist är en skräckroman som utspelar sig kring mina hemtrakter i Roslagen (!). I centrum står (den fiktiva 😉 ) ön Domarö och, som namnet antyder, har den en hård dom över sig och en mörk historia. Det är många som genom åren har förlorats till havet, däribland huvudpersonens dotter, som försvann helt spårlöst för några år sedan. Nu är huvudpersonen en deprimerad och alkoholiserad spillra av sig själv, samtidigt som det börjar hända otäcka saker på ön. Det verkar som om de som försvunnit i havet är på väg tillbaka. Ajvide Lindqvist skriver insiktsfullt och intressant om människor och relationer. När han också väver in skräck så blir det helt klart otäckt. Den här gången blir det extra läskigt för mig eftersom havet och kusten är en sådan igenkännbar miljö från min uppväxt.

Människohamn av John Ajvide Lindqvist
Människohamn av John Ajvide Lindqvist

I Fyren mellan haven får läsaren följa ett barnlängtande fyrvaktarpar som hamnar i ett etiskt dilemma när en båt flyter iland och det i båten finns ett litet överlevande spädbarn. Till slut bestämmer de sig för att ta barnet som sitt eget. Boken kretsar främst kring parets dilemma, men vad jag främst tar med mig är egentligen det otroliga i att fyrvaktarna på den här ön är så isolerade. I upplägget ingår nämligen att fyrvaktaren och hans familj bor på ön i flera år innan de beviljas så kallad landpermission och kan vara lediga på fastlandet och träffa sina familjer i några veckor.

Fyren mellan haven av M.L. Stedman
Fyren mellan haven av M.L. Stedman

Ensligheten är också något som är väldigt påtagligt i Atlas över avlägsna öar, som inte direkt är en roman eller ens handlar om havet. Däremot är den precis vad den heter: en atlas över avlägsna öar. Den ger verkligen perspektiv och insikt om hur fantastiskt många avlägsna och förbluffande platser det finns här på jorden.

Atlas över avlägsna öar av Judith Schalansky
Atlas över avlägsna öar av Judith Schalansky

Många med mig har läst och älskat böckerna om Utvandrarna av Vilhelm Moberg. När de diskuteras brukar det främst vara själva uppbrottet från Sverige eller den första tiden i USA som kommer upp. Många minns hur utvandrarna planterade frön från sina Astrakanäpplen och hur de drömde om den nya tillvaron i USA. Men vad som nästan aldrig kommer upp, men som ändå är något jag själv bär med mig från den första boken i serien, är hur mödosam och lång själva båtfärden var för följet som bestämde sig för att lämna det fattiga och eländiga Småland i slutet av 1800-talet. Och faktum är att halva den första boken handlar om just färden över havet. Det är otroligt bra och levande skildrat, dessutom.

Utvandrarna av Vilhelm Moberg
Utvandrarna av Vilhelm Moberg

Hemsökelsen

Hemsökelsen av Shirley Jackson är en skickligt komponerad skräckroman om det hemsökta huset Hill house och en grupp människor som vill gå till botten med vad som sker där. Betyg: 3+ porlande bäckar av 5.

Hemsökelsen av Shirley Jackson
Hemsökelsen av Shirley Jackson

Hemsökelsen av Shirley Jackson är något av en modern klassiker i skräckgenren. Den utspelar sig i Hill house, ett hemsökt hus, dit doktor Montague beger sig för att utföra undersökningar. Dr. Montague vill gå till botten med händelserna på Hill house och han beslutar sig för att ta hjälp av flera frivilliga som kan bo med honom i huset under en tid och anteckna och undersöka vad som sker. Valet av medhjälpare faller på personer som sedan tidigare har en historia av att vara mottagliga för det övernaturliga, men av de som tillfrågas är det slutligen bara två kvinnor som tackar ja: Eleanor och Theodora. Till gruppen ansluter sig också Luke, som är en blivande arvtagare till det hemsökta huset.

Det är en skickligt komponerad berättelse, där spänningen byggs upp på ett effektivt sätt utan att det skrämmande för den sakens skull beskrivs i detalj. Här är det istället genom personernas skräck och genom aningar mellan raderna som skräcken förmedlas till läsaren. Jag tyckte framför allt att det kändes kittlande när en av deltagarna, Eleanor, är på väg till huset och mot alla rekommendationer väljer att stanna till i det lilla samhället där Hill house är beläget. Hon försöker förgäves att hålla igång en liten konversation med personal hon träffar på ett café, men hela miljön och människorna hon möter gör att varningsklockarna börjar ringa hos mig. Allt känns fel och som läsare blir man såklart på spänn inför vad som komma skall.

På sätt och vis tycker jag dock att berättelsen inte riktigt kulminerar i något. Det saknas inte läskiga scener. Som läsare blir man presenterad för flera miljöer och situationer som kan tänkas bli skådeplatser för någonting riktigt hemskt, men författaren väljer att överge det mesta av det hon bygger upp och avslutar med en utväg som på sätt och vis var förutsägbar.

Jag kan villigt erkänna att skräckgenren inte riktigt är min genre och jag vet inte hur Hemsökelsen står sig i förhållande till liknande böcker, men jag hade i alla fall förväntat mig mer. Trots att boken är skickligt komponerad och spännande så kände jag det faktiskt som att någonting saknas.

Citerat ur Hemsökelsen

”Mannen reste sig upp, plockade upp växel ur fickan och talade för första gången. ”Folk åker härifrån, sade han. De kommer inte hit.”

När dörren stängdes bakom honom vände flickan sin uttryckslösa blick mot Eleanor, nästan harmset, som om Eleanor hade kört iväg mannen med sitt prat. ”Det har han rätt i”, sade hon till slut. ”De som kommer iväg är ena lyckostar.”

”Varför försvinner inte ni härifrån?” frågade Eleanor, och flickan ryckte på axlarna.

”Skulle det bli ett dugg bättre för det?” frågade hon. Hon tog liknöjt emot Eleanors pengar och gav henne tillbaka. Sedan verkade hon vakna till lite igen, såg på de tomma tallrikarna och log nästan. ”Han kommer in varenda dag”, sade hon. När Eleanor log tillbaka och började säga något, vände hon ryggen till och sysselsatte sig med kopparna på hyllorna, och Eleanor, som kände sig avfärdad, reste sig tacksamt från kaffet och tog upp bilnycklarna och plånboken. ”Adjö”, sade Eleanor, och flickan, som fortfarande hade ryggen till, sade, ”Lycka till. Hoppas ni hittar det där huset.””

Hemsökelsen

Originalets titel: The haunting of Hill house (amerikanska).
Översättare: Inger Edelfeldt.
Utgivningsår: 1959 (första amerikanska utgåvan), 1978 (första svenska utgåvan, Lindfors), 2017 (den senaste utgåvan, med titeln Hemsökelsen på Hill house, Mima förlag).
Antal sidor: 159.
ISBN: 91-7268-053-9, 978-91-88681-07-2.
Andras röster: Beroende av böckerdagensbok.com, Jennys bibliotekSnowglitter, Vargnatts bokhylla.

Shirley Jackson

Shirley Jackson (1916 – 1965) var en amerikansk författare som bland annat har skrivit flera hyllade skräckromaner, däribland Hemsökelsen (The Haunting of Hill house), som också har filmatiserats flera gånger. Jackson har inspirerat många andra författare, däribland Stephen King, som lär ha kallat Hemsökelsen ”en av 1900-talets viktigaste skräckromaner”.

Förlagets beskrivning

”I åttio år har Hill House överblickat den lilla hålan Hillsdale. Därifrån ser det ståtligt och välbyggt ut. Men det finns något »osunt« med huset. Någonting rör sig i det, går längs med dess golv, någonting omänskligt, skändligt – ont.

Dr John Montague, en vetenskapsman som vill finna bevis för det övernaturligas existens, hyr det beryktade huset. Av tolv assistenter han velat få med sig anländer bara två: Eleanor Vance, en ung, tillbakadragen kvinna som flyr vardagen med sin handikappade mor, och Theodora, en excentrisk New York-konstnär. Med dem är också husets arvinge, Luke Sanderson, och på plats möter de husets förvaltare, paret Dudley, som vägrar vistas nära Hill House nattetid. Snart blir det klart för alla varför. Den som starkast påverkas är Eleanor. Som om huset ville henne något särskilt.

Shirley Jacksons Hemsökelsen på Hill House har kallats en av 1900-talets bästa spökromaner. En amerikansk skräckklassiker som filmatiserats två gånger (1963 och 1999) och som nu också ska bli en TV-serie i tio delar på Netflix. Här i översättning av Inger Edelfeldt och med ett nyskrivet förord av DN-krönikören och bibliotekarien Jenny Lindh.”

Fina kärleksböcker jag har läst på sistone

Idag är det onsdag! Men det är också Alla hjärtans dag, så vad kunde passa bättre än att jag listar de bästa kärleksromanerna jag har läst det senaste året? Här kommer de (obs: inte nödvändigtvis lycklig kärlek; det finns ju så få bra böcker om lycklig kärlek…):

I februari förra året läste jag Hustrun av Meg Wolitzer i min bokcirkel. Boken börjar med att en uppburen kulturman och hans hustru är på väg till en prisutdelning för ett prestigefyllt litteraturpris. Och hustrun inser med ens att deras relation är över. Boken har etsat sig fast i minnet på något sätt. Det är en lågmäld bok, men ändå så arg, sådär arg som man garanterat blir av att leva ett helt liv i skymundan.

Hustrun av Meg Wolitzer
Hustrun av Meg Wolitzer

I april (efter att ha levt med den här tegelstenen i flera månader!) läste jag ut Middlesex, av Jeffrey Eugenides, som är en underbar släktkrönika där läsaren får följa tre generationer i den grekisk-amerikanska familjen Stephanides. Självklart innehåller berättelsen ett visst mått kärlek, även om den också behandlar många andra ämnen. Den mest påtagliga kärleksstoryn är egentligen den del av boken jag hade svårast för, men låt gå. Den handlar alltså om något så tabubelagt om ett syskonpar som blir kära i varandra. Hjälp!

Middlesex av Jeffrey Eugenides
Middlesex av Jeffrey Eugenides

I juli läste jag en bok som också innehåller tabubelagd kärlek (om än i light-version jämfört med Middlesex då!). Då läste jag nämligen Bara du finns, av Jenny Holmberg, som handlar om läraren Anna, som inleder en relation med en av sina elever. Det är en spretig bok som även behandlar en hel del andra ämnen, men just kärleken mellan Anna & Nike, som eleven heter, är något som har fastnat i minnet. Jag kan inte komma på någon annan bok som berättar om kärleken mellan en vuxen kvinna och en knappt mycket mer än byxmyndig kille. Det kändes… uppfriskande?!

Bara du finns av Jenny Holmberg
Bara du finns av Jenny Holmberg

I augusti läste jag Just nu är jag här av Isabelle Ståhl. Det är en bok där huvudpersonen aldrig är vare sig här eller nu: hela livet är ett enda scrollande i olika flöden och bland olika potentiella dejter på Tinder. Huvudpersonens liv känns helt tomt, faktiskt. Sedan blir hon förälskad i en kursare och de blir ihop. Och i samma stund är även den relationen lika ointressant och tom som allt annat i livet. Man vill bara skaka om huvudpersonen och säga åt henne att skärpa till sig. Det är kanske fel att kalla den här boken för kärleksroman, men det är i alla fall en intressant bok om psykisk ohälsa i en tid när flöden och appar lät blir distraktioner som suddar ut det som är viktigt på riktigt, relationer t.ex…

Just nu är jag här av Isabelle Ståhl
Just nu är jag här av Isabelle Ståhl

Har du läst någon fin/bra/intressant bok om kärlek på sistone? 🙂

Nybörjarpoesi: bra dikter att börja med för den som vill läsa mer poesi

Poesi är speciellt för mig. Å ena sidan älskar jag korta, koncentrerade texter och då är poesin verkligen det yttersta på skalan, men å andra sidan flyger det mesta flera meter över huvudet på mig. Idag tänkte jag i alla fall tipsa om den sortens poesi som faktiskt fungerar för mig och som jag också tror kan vara en bra ingång för andra till att läsa mer i det här korta och lite mer krävande formatet.

Diktsamlingar
Diktsamlingar

Vardagsnära poesi

Vad jag har svårt för är när poesi blir för svårgreppbar och komplicerad. Om det är meningen att man som läsare och tolka symbolik så har jag svårt att fastna. Om dikterna däremot rör sig kring igenkännbara teman och känslor så tycker jag att texterna blir lättare att ta till sig. Det allra bästa är poesi som är lättillgänglig och berörande utan att för den sakens skull vara banal.

Min favorit i den här kategorin är Bodil Malmsten. Hon skriver fint och vardagsnära och med en alldeles egen stil där varje ord känns exakt utvalt och där det strösslas generöst med samtidsreferenser som ger dikterna liv. Malmsten hann författa 8 diktsamlingar och många fristående dikter innan hon tragiskt gick bort 2016. Vill man njuta av allihop så finns de samlade i en underbar samlingsutgåva. Vill man prova på någon enstaka diktsamling så rekommenderar jag särskilt den som kom att bli hennes sista: Det här är hjärtat, där Malmsten skriver innerligt och berörande om att förlora en närstående. Vill man gå lite längre bak i Malmstens bibliografi så tycker jag att Paddan och branden är en fin ingång. Den utgår från Malmstens egen uppväxt och behandlar bland annat erfarenheten av att växa upp i fosterhem och att känna utanförskap.

Ur Det här är hjärtat av Bodil Malmsten
Ur Det här är hjärtat av Bodil Malmsten

Århundradets kärlekssaga av Märta Tikkanen är en dikt som rör sig mot romanformatet. Visst är Århundradets kärlekssaga poesi, men det finns ett flöde som är enkelt att hänga med i och som gör att man ibland nästan glömmer bort att man läser en diktsamling. I boken skriver Tikkanen om äktenskapet med konstnären och författaren Henrik Tikkanen och hur svårt det är att leva jämställt och att själv få tid till att skapa. Jag tror att många kan relatera (trots att boken har några år på nacken). Det märks också att boken är skriven precis där och då – känslorna spränger fram mellan raderna.

Ur Århundradets kärlekssaga av Märta Tikkanen
Ur Århundradets kärlekssaga av Märta Tikkanen

Till den här gruppen av poesi slänger jag gärna in Stop pretending av Sonya Sones. Jag tror inte att den finns utgiven på svenska och författaren är inget stort namn här i Sverige heller, men det är en bok som jag köpte av en slump när jag var i tonåren och som jag verkligen blev berörd av. Jag köpte boken när jag var i London och tanken var att köpa en ungdomsbok för att öva på att läsa engelska böcker. Först när jag kom hem så insåg jag att jag hade köpt poesi. Det kändes minns sagt som att jag hade tagit mig vatten över huvudet, men vad fel jag hade! Boken handlar om en vad som händer när en storasyster blir psykiskt sjuk. Det passade väldigt bra att boken är skriven i det här formatet för det är väldigt lätt att känna allt som finns mellan raderna i den här fina berättelsen.

Ur Stop pretending av Sonya Sones
Ur Stop pretending av Sonya Sones

Smaka på formen

Poesi är inte bara text – ibland kan formen spela väldigt stor roll. Det kan vara lekfulla indrag, som ger texten lite extra liv, eller illustrationer som sätter stämningen. Eller så är det effektiva överstrykningar, som i Athena Farrokhzads Vitsvit. Diktsamlingen kretsar kring migration och allt som måste överges av den som flyr. Hela dikten består av citat från familjemedlemmar till berättarjaget och texten, som spränger fram genom de mörka maskningarna förstärker känslan av att överhöra något privat. Jag tycker helt klart att en genomtänkt formgivning kan förhöja poesi och göra den mer tillgänglig.

Ur Vitsvit av Athena Farrokhzad
Ur Vitsvit av Athena Farrokhzad

Ut i naturen

Poesi som ”utspelar sig” i naturen är tacksamt. Vare sig vi är friluftsmänniskor eller ej så tror jag att de flesta på ett eller annat sätt kan relatera till naturen. Naturen är som en kraft vi alla kan gå tillbaka till och det gör också att poesin om naturen blir mer tillgänglig och att kraften i den kommer fram.

Helt nyligen läste jag Eva-Stina Byggmästars Naturbarn, som verkligen fick mig att längta ut i naturen. Sedan har vi naturligtvis vår stolthet, nobelpristagaren Tomas Tranströmer, vars dikter ofta ligger när naturen och landskapet. Flera av hans diktsamlingar innehåller dessutom prosadikter, där poesin närmar sig prosan, vilket också kan göra texterna mer lättillgängliga (läs t.ex. Sanningsbarriären eller Det vilda torget).

Ur 17 dikter av Tomas Tranströmer
Ur 17 dikter av Tomas Tranströmer

Läs en antologi

Antologier är ett bekvämt sätt att konsumera poesi. Någon annan har förhoppningsvis gjort ett intressant och bra urval och det är bara att läsa & njuta. Många med mig läste säkert Kärlek och uppror i tonåren – en klassisk samling med hundratals dikter om kärlek. Fint! Det borde ges ut fler antologier på olika teman. Har du något tips så tar jag tacksamt emot faktiskt! 🙂

Kärlek och uppror en antologi sammanställd av Siv Widerberg och Anna Artén
Kärlek och uppror en antologi sammanställd av Siv Widerberg och Anna Artén

Läs med öronen och plocka upp rytmen

I poesi finns det ofta en rytm eller ”melodi” som är en del av berättelsen. Jag tycker själv att det kan vara förvirrande med poesi eftersom det liksom inte är meningen att man ska plöja igenom dikter som vilken text som helst. Läsningen behöver inte bara ske med eftertanke utan det förhöjer också om man lägger betoningen på ”rätt” ställen. Just därför passar poesi alldeles särskilt bra i ljudboksformat! Då kan man bara svepas med och låta uppläsaren göra jobbet. Jag brukar lyssna på Dagens dikt i P1 (finns som podd!) och allra helst med Stina Ekblad som uppläsare. Dikter jag aldrig hade ”förstått” själv har jag njutit av i uppläsning.

Vi mot er

Vi mot er av Fredrik Backman är den andra delen i serien Björnstad hockey, som utspelar sig i en småstad där det mesta kretsar kring hockeylaget. Det är en fantastiskt fin bok om hur sport kan ena och plocka fram det finaste i människor och en feelgoodbok att bli riktigt glad av! Betyg: 5 paintballgevär av 5.

Vi mot er av Fredrik Backman
Vi mot er av Fredrik Backman

Jag har sagt det förr och jag säger det igen: jag gillar inte ens hockey, men jag kan ändå inte motstå Björnstad-böckerna. Det här är del två i Fredrik Backmans serie om småstaden Björnstad, ett litet samhälle där nästan allt kretsar kring ortens hockeylag. Vi mot er ska ses som en fristående uppföljare till första delen, Björnstad och den utspelar sig också månaderna efter de dramatiska händelserna som fick avsluta den föregående boken. Nu är det mesta i gungning. Lagets bästa spelare har slutat, Björnstads hockeylag är på väg mot nedläggning och osämjan med grannsamhället, Hed, tar nya proportioner. Det är inte bara i hockey som orterna konkurrerar. Som på så många andra mindre ställen armbågas det om jobb och kommunala satsningar.

Så kommer laget på fötter igen, men den här gången med en ny, kvinnlig, tränare och med en ny sponsor, som en populistisk politiker behändigt plockar fram för att använda i sitt eget fula spel för att spela ut personer mot varandra. För många i Björnstad sitter långt inne att acceptera den nya tränaren, och det kommer dessutom att bli fler fördomar att pröva. Snart kommer det nämligen ut att en av lagets skickligaste spelare, Benji, är homosexuell. De nya slagorden från Hed blir plötsligt ”bögar, horor, våldtäktsmän”.

Hat och fördomar flödar från alla möjliga håll, men det fina är att det mesta i Backmans värld går att ena och laga genom sporten. Själv har jag ingen bakgrund inom idrottsrörelsen och jag har aldrig haft något sportintresse, men jag tycker verkligen om tanken på att det genom sporten finns en arena där människor från olika bakgrunder, klasser och med olika erfarenheter i bagaget kan mötas och känna samhörighet. I den här boken sammanförs gaykillar med fullgubbar, förskolebarn med sportchefen och småkriminella med helylletjejer. Hockeytalanger hämtas från ungdomshem, från hem där folk far illa och från hem i stadens ”mindre fina” utkanter. Inget smuts behöver vara värre än att det kan putsas bort och ingen tröttsam gaphals eller gammal fiende är sämre än att hen kan ändra sig och visa sina goda sidor.

Mycket i den här boken är förutsägbart och det mesta snubblar längs den fina linjen till att bli outhärdligt sentimentalt. Och jag älskar det! Jag ser mig omkring och ser en värld där folk är självupptagna och intoleranta och där det blir mer och mer normaliserat att uttrycka rasistiska åsikter. Jag ser en värld där populism frodas, klimatfrågan håller på att gå åt helvete, folk dör på Medelhavet och där det i olika hörn av världen sitter olika dårar i närheten av sina små kärnvapenknappar. Vad är det här för jävla värld? Kanske skulle en del av lösningen finnas i att människor träffades oftare. Jag blev i alla fall genuint glad och upplyft av att läsa den här boken, där mångt och mycket faktiskt ordnar sig, tack vare hockeyn och tack vare att människorna i boken är öppna och generösa på ett sätt som människor i verkligheten sällan är. Och att de har någonstans att träffas. Jag vill gärna tro att människor kan förändras till det bättre och att hela samhällen kan veckla ut sig och bli lite mer inkluderande och trevliga ställen att vara på. I den här boken målar Backman upp precis en sådan liten drömvärld som man kan behöva föreställa sig för att bli glad och upprymd för en stund. Jag tycker fantastiskt mycket om varje liten karaktär i den här boken, även om många naturligtvis blir lite kliché, som ni kanske anar. Trots att jag själv har valt att flytta ifrån en småstad så känner jag också en stor värme inför Sveriges alla stackars små orter, där det kämpas så hårt med att få skattekronorna att räcka till både sjukhuset och förskolan och så det där himla hockeylaget.

Ja, jag kan inte annat än rekommendera den här boken, åtminstone för dig som är inställd på att läsa en härlig feelgood. Eftersom det här är en uppföljare finns det två obligatoriska frågor: 1) är den här boken bättre än den första delen? svar: den är minst lika bra i alla fall!, 2) kommer det någon mer bok i serien? ärligt talat känns det inte så, men jag hoppas!!

Vi mot er av Fredrik Backman
Vi mot er av Fredrik Backman

Vi mot er

Uppläsare: Marie Richardson.
Utgivningsår: 2017 (första utgåvan, Forum), 2017 (den här ljudboksutgåvan, Bonnier audio).
Antal sidor: 524 (ca 15 h lyssning).
Läs även: Björnstad.
ISBN: 9789137150925, 9789176515990.
Andras röster: Feministbiblioteket, Lottens bokblogg.

Fredrik Backman

Fredrik Backman (född 1981) är en svensk författare och bloggare som slog igenom med dunder och brak 2012 med romanen En man som heter Ove. Boken blev en stor bestseller och filmatiseringen är en av de mest sedda filmerna någonsin i Sverige. Fredrik Backman har en blogg, twittrar under @backmanland och instagrammar under @backmansk.

Förlagets beskrivning

Det är så enkelt att få människor att hata varandra att det är obegripligt att vi någonsin gör något annat.

Efter de fruktansvärda händelser som skakade Björnstad i första boken berättar Vi mot er historien om månaderna efteråt. De bästa vännerna Maya och Ana lever ut sommaren på en gömd ö och försöker lämna omvärlden bakom sig, men ingenting blir som de hoppas. Rivaliteten mellan Björnstad och grannstaden Hed växer till en ursinnig kamp om pengar, makt och överlevnad som exploderar när städernas hockeylag möts. Samtidigt avslöjas en ung spelares innersta hemlighet och ett helt samhälle tvingas visa vad det egentligen vill stå för. Det kommer sägas att våldet kom till Björnstad det här året, men det är en lögn. Våldet fanns redan här.

Fredrik Backmans Vi mot er, den fristående uppföljaren till Björnstad, är en intensiv skildring av drabbande mänskliga relationer i en liten stad. En berättelse om lojalitet, vänskap och kärleken som utmanar allt.”

 

Britt-Marie var här blir årets ”juldagsfilm”

Det var inte länge sedan jag postade ett långt inlägg med årets filmatiserade böcker, men den behövde snabbt påfyllning, inser jag. Framför allt har jag missat att Fredrik Backmans feelgoodroman, Britt-Marie var här, får biopremiär till jul. Det brukar alltid komma någon lämplig familjefilm till jul (eller med premiär på juldagen), som man kan gå tillsammans och se på bio i mellandagarna om man vill och kan prioritera sådant. Årets ”juldagsfilm” ser ut att bli Britt-Marie var här. Filmen har inte börjat spelas in ännu, men enligt DN planeras premiären redan till december i år. Regisserar gör Tuva Novotny och det är Pernilla August som kommer att spela Britt-Marie.

För några år sedan var det en annan filmatiserad Fredrik Backman-bok, En man som heter Ove, som fick folk att vallfärda till biograferna (den är en av de mest sedda svenska filmerna i historien!). Det återstår att se om Britt-Marie gör samma succé som den godhjärtade surgubben Ove, men jag hoppas på det! För visst vore det väl roligt om en tant-film skulle gå hem på samma sätt som Ove-filmen?!

Jag älskar för övrigt Fredrik Backmans böcker och jag lyssnar faktiskt just nu på en av hans senaste, Vi mot er. Jag är helt fast i den och vill inte att den tar slut! Just Britt-Marie var här har jag dock inte läst, men det borde jag göra, såklart.

Vi mot er av Fredrik Backman
Vi mot er av Fredrik Backman

Vad jag älskade

Vad jag älskade av Siri Hustvedt är en roman där läsaren får följa konsthistorikern Leo Hertzberg genom livet. Det är en vemodig berättelse om att hantera förluster. Betyg: 4 miniatyrhus av 5.

Vad jag älskade av Siri Hustvedt
Vad jag älskade av Siri Hustvedt

I Vad jag älskade av Siri Hustvedt får läsaren följa konsthistorikern Leo Hertzberg genom livet. När han träffar konstnären Bill Wechsler blir det början början på en djup vänskap mellan dem och så småningom mellan deras respektive familjer. Av en slump kommer Leo och Bill att bli föräldrar ungefär samtidigt och de får en varsin son, Matthew och Mark. Det idylliska familjelivet slås dock i spillror när Leo och hans fru Erica förlorar Matt i en olycka. Den tragiska händelsen sliter också isär deras relation och Erica lämnar hemmet i New York. Leo och Erica kommer aldrig att förlora de starka band som de har mellan sig, men äktenskapet är i praktiken över och Bill och hans familj blir plötsligt än mer betydelsefulla i Leos liv. Det gäller inte minst Mark, som börjar tillbringa en hel del tid hos Leo. Mark är bara en liten pojke, men han växer upp och börjar slå sig loss och skapa ett eget liv. Längs vägen börjar Leo mer och mer motvilligt inse att Mark döljer saker och att han har mörka sidor. Både Leo och Marks föräldrar gör vad de kan för att hålla honom kvar, men det verkar oundvikligt att gå mot fler förluster.

Vad jag älskade är en lång bok där man som läsare får gå vid Leos sida och följa honom i det som händer honom och hur allt som händer och sker oundvikligen puttar honom i olika riktningar. Det finns ett sorgligt stråk genom hela boken och Leo framstår som en person vars liv liksom utsätter honom för saker och ting, han verkar inte kunna eller vilja påverka något eller sätta ner foten. Ofta är det frustrerande att följa Leo. Som läsare vill man bara att det ska gå honom väl, men ingenting i texten bygger upp någon förväntan om att saker och ting ska fall på plats eller att hans liv kan bli helt lyckligt. Det finns någonting vemodigt och berörande i den här berättelsen och jag tyckte riktigt mycket om den. På ett sätt kan jag tycka att boken är alldeles för lång (det har åtminstone tagit mig väldigt lång tid att läsa ut den!), men jag tänker samtidigt att det är ett bra grepp av författaren. Det här är en bok där själva tanken är att skildra ett liv och då måste berättelsen också få ta plats.

Vad jag älskade av Siri Hustvedt
Vad jag älskade av Siri Hustvedt

Vad jag älskade

Översättare: Ulla Roseen.
Originalets titel: What I loved (amerikanska).
Utgivningsår: 2003 (första amerikanska utgåvan, Hodder & Stoughton), 2004 (första svenska utgåvan, Norstedts), 2009 (den här pocketutgåvan, Norstedts).
Antal sidor: 432.
ISBN: 978-91-1-302168-3, 91-1-301092-1.
Andras röster: Dagensbok.com, Den långsamma bloggen, Litterarum.

Siri Hustvedt

Siri Hustvedt (född 1955) är en amerikansk författare (med norska föräldrar, om någon funderar över efternamnet). Hustvedt debuterade 1983 med en poesisamlingen Reading to you, men fick sitt stora internationella genombrott med Vad jag älskade (What I loved) 2003. Hustvedt har också disputerat i engelska. Siri Hustvedt har en hemsida.

Förlagets beskrivning

”Konsthistorikern Leo Hertzberg upptäcker en fantastisk målning av en okänd konstnär på ett galleri i New York. Han köper tavlan och spårar upp dess skapare, Bill Weschler. Detta blir inledningen till en livslång vänskap.

Leos berättelse, som spänner över tjugofem år, följer den växande vänskapen mellan hans egen familj och Bills – genom deras nästan jämngamla söners födelse, upplösningen av Bills första äktenskap och de lyckliga åren under hans andra, när de två familjerna bor i samma hus i SoHo och gemensamt hyr ett hus i Vermont under ferierna. Men banden mellan dem och deras hustrur spänns till det yttersta när de drabbas av en svår tragedi, och därtill kommer ett skändligt dubbelspel vars destruktiva konsekvenser de först sent inser.

Alltmedan känslan av annalkande hot tilltar ges här ett lysande porträtt av en konstnär. Men Siri Hustvedt skildrar framför allt nära relationer – mellan föräldrar och barn, äkta makar och syskon. Vad jag älskade är ett fascinerande studium i kärlek, förlust och svek.”

Böcker i februari

Oj, det är redan februari! Januari har gått så fort att jag har svårt att komma ihåg vad jag har gjort. Haha. Men jag har fyllt år, såklart, och det har firats i sedvanlig ordning med tårtkalas. 🙂 I övrigt utmärker sig månaden med att jag inte har gjort många av de saker som jag annars brukar ägna mig åt. På grund av kylan har jag t.ex. inte sprungit speciellt mycket. På grund av oklar anledning har jag just inte sett några föreställningar, några utställningar eller någon biofilm. Jag har förvisso sett Three Billboards Outside Ebbot, Missouri, som var väldigt fin, men det är nog den enda film jag har lyckats pricka in på hela månaden. Jag har heller inte dansat mer än någon enstaka gång, för av oklar anledning är dansterminen förvånansvärt sen i år, så det har helt enkelt inte funnits så många lektioner att gå på. Jag tror och hoppas att februari blir en mer vanlig månad. Det där lät lite trist kanske, men jag menar det. Haha.

Ute i snön i januari
En kall januaridag då jag inte direkt kände för att springa, men då jag i alla fall tog en promenad.

Kanske kan man ana att jag har haft tid att läsa ut extra många böcker under januari, när jag nu inte har gjort så mycket annat? 😉 Ja, på sätt och vis har jag rivstartat läsningen i år, men jag hade också väldigt många påbörjade böcker, så det har nog blivit lite ”ketchup”-effekten. Jag tänkte fortsätta med det här lästempot i februari. Jag ska först och främst läsa ut nästa bokcirkelbok: Hemsökelsen av Shirley Jackson. Det är en skräckroman, så det är en ovan genre för mig, men det är det som är charmen med bokcirklar: att man får vidga vyerna lite. Sedan får vi se vilka böcker det blir efter den! 🙂

Hemsökelsen av Shirley Jackson
Hemsökelsen av Shirley Jackson

Jag brukar varje månad tipsa om kommande böcker och litteraturhändelser, men i februari verkar det som att ni lugnt kan göra som jag och läsa gamla biblioteksböcker istället för det nyaste nya. I februari kommer det nämligen inte ut någonting spännande över huvud taget. 😉 Inte vad jag känner till i alla fall! 🙂 Den som bor i Umeå har däremot minst tre anledningar att gå till Bokcafé Pilgatan. Både Elsie Johansson (7/2), Mikael Niemi (14/2) och Martina Haag (28/2) gästar under månaden. Jag kommer helt klart att försöka komma iväg den 28:e i alla fall. 🙂

Vad läser du i februari?

Århundradets kärlekssaga

Århundradets kärlekssaga av Märta Tikkanen är en brännande och berörande skildring av ett ojämställt äktenskap och hur svårt det kan vara att som kvinna få utrymme att skriva och skapa. Betyg: 5 skrivmaskiner i knät av 5.

Århundradets kärlekssaga av Märta Tikkanen
Århundradets kärlekssaga av Märta Tikkanen

Århundradets kärlekssaga av Märta Tikkanen är en dikt och en berättelse där det inte finns något filter mellan författaren och känslorna. Det är det mest innerliga, frustrerade och rasande jag har läst. Allt känns äkta och på riktigt, vilket det säkerligen också är. Tikkanen har i intervjuer sagt att hon skrev den här boken för att överleva – och det märks. Det är svårt att värja sig från här berättelsen och man blir verkligen berörd.

I boken skildrar Märta Tikkanen äktenskapet med konstnären och författaren Henrik Tikkanen. Man förstår att det finns en passion i botten, men äktenskapet kantas också av ojämlikhet och stora problem. Henrik Tikkanen tar för sig av livet med en kulturmans stora självförtroende (samtidigt som han kan vara ytterst skör hemma). Han är otrogen, alkoholiserad och ser det som självklart att ha utrymme att få skapa och skriva. Märta ska ta ansvar för hem och barn, arbeta, förlåta och ta hand om Henrik i hans svåra stunder. Emellanåt blir Märta kompenserad med blommor och romantiska ord om att det de har är ”århundradets kärlekssaga”. Sorgligt nog förstår han inte att det enda som Märta längtar efter är en jämlik relation och att få ”stå i bredd”.

Det finns mycket att säga om den här boken. Jag har för vana att fota av citat som jag tycker om i böcker, men den här läsningen var det bara att ge upp. Varenda rad är brännande och mycket är igenkännbart och/eller rent sorgligt – har vi inte kommit längre än såhär? Tikkanen sätter ord på och ger röst åt kvinnor i den kvinnoroll som så många har hamnat i, och alltjämt hamnar i, och vad som är så orättvist och svårt med detta. En del av boken handlar om Märtas små möjligheter att få leva ut sin egna lust att skriva och skapa. Att hon ändå lyckades få ihop den här boken gör mig alldeles glad, även om boken i sig mestadels är sorglig.

Det här är en fantastisk bok. Jag har ingen aning om varför jag har väntat så länge med att läsa den, men jag är i alla fall säker på att jag kommer att återvända till den om och om igen.

Citerat ur Århundradets kärlekssaga

”För sådär tio år sen
när jag förtvivlad
och med småbarnsmammans
otroliga kraftreserver
nästan uttömda
försökte tala med dej
om att du måste ta din del
och ditt ansvar
för det som är
bådas
då hörde du aldrig på mej
utan sa
att jag var småaktig
som bråkade
när du hade så fullt upp med
att skapa dej
ett namn

Vad jag aldrig förstod
var varför du envisades med
att säja
att du älskade mej
när du inte ens märkte
att det snart inte
skulle finnas
nånting kvar av mej att älska

Sen skapade du dej
ett namn
medan jag stod där
med verklighet långt upp
över öronen

Idag
när du har ditt namn
får du också kritik
för din brist på inlevelse
och din okunskap om
hur verkligheten ser ut

Och nu kommer du till mej
och vill
att jag ska tala om för dej
vad det är för en verklighet
de pratar om
de här nya mänskorna”

Århundradets kärlekssaga

Utgivningsår: 1978 (första utgåvan, Söderströms), 1978 (den här utgåvan, Trevi)
Antal sidor: 184.
ISBN: 951-52-0478-X, 9171603883.
Andras röster: Bokhora, Bokmania, Den var braFeministbiblioteket,

Märta Tikkanen

Märta Tikkanen (född 1935) är en finlandssvensk författare och debattör, som också har jobbat som journalist och lärare. På 70-talet skrev hennes författande make, Henrik Tikkanen (1924–1984) flera självbiografiska och utlämnande böcker som gjorde paret Tikkanens äktenskap offentligt. 1978 kom Märta Tikkanens äktenskapsskildring i form av prosadikten Århundradets kärlekssaga, som också kom att bli Märta Tikkanens stora genombrott.

Förlagets beskrivning

”Jag älskar dej så oerhört
sa du
ingen har nånsin kunnat älska som jag
Jag har byggt en pyramid av min kärlek
sa du
jag har placerat dej på en piedestal
högt ovanför molnen
Det här är århundradets kärlekssaga
sa du
den kommer alltid att bestå
i evighet ska den beundras
sa du

För mig var det svårt att sova
de sjuhundratrettio första nätterna
sen jag insett
hur oerhört du älskar
din kärlek”