I är det 100 år sedan den första av Elsa Beskows böcker om Tant Brun, Tant Grön och Tant Gredelin gavs ut. Det har firats genom att ge ut en samlingsutgåva med de klassiska bilderböckerna om tanterna och det har också kommit en hel del tjusiga anteckningsböcker och inredningsprylar med “tant”-motiv. Farbror Blå-bokstödet känns särskilt lyckad ur inredningssynpunkt – hans siluett är verkligen ikonisk och förgyller vilken hylla som helst!
Det är kul att Beskows bilder har blivit så självklara och igenkännbara att det till och med går att plocka ut något så stiliserat som en silhuett och ändå nå omedelbar igenkänning. Jag tror också att vi är många som ser Elsa Beskow-bilder för oss när vi ska föreställa oss 1800-talets småstadsidyll, rogivande skogsutflykter eller drömmarnas julfirande. Beskow fångade ett särskilt ljus och en särskild värme och lycka i sina bilder, tycker jag. Min favorit i Beskows bokskatt är Sol-ägget, med underbara och sagolika motiv från skogen, men det är alltså inte Sol-ägget som fyller år den här gången, utan tant-böckerna.
Tant Brun, Tant Grön och Tant Gredelin, Farbror Blås nya båt och Sol-ägget av Elsa Beskow
Jag läste flera av Tant Brun, Tant Grön och Tant Gredelin-böckerna för inte så länge sedan. Jag fick nämligen ett par av dem i födelsedagspresent här om året och jag har bloggat både om dessa och om den avslutande delen i tant-serien, Petters och Lottas jul. Jag vet inte om berättelserna är exakt sådär uppdaterade så att dagens barn fängslas av dem, men bilderna är fantastiska och det finns någonting väldigt fint i dem. Jag blir glad av att läsa om när tanterna öppnar dörrarna för föräldralösa Petter & Lotta och välkomnar dem i sitt hem. Som vuxen är det inte utan att man önskar att det fanns mer att läsa om Petter & Lotta och att det gick att få veta lite mer på djupet vad de tänkte & kände kring sin situation. Jag tror inte att Petter & Lotta har någon verklig förlaga (vet du?!), men till tanterna och farbror Blå finns verkliga förebilder. Karaktärerna är baserade på Beskows mostrar och morbror, som var ogifta och levde tillsammans i Trosa. Beskows familj flyttade dit när hon var i 15 års-åldern. Då hade hennes pappa gått bort och mamman var ensam med Elsa och hennes 5 syskon. Kanske såg Elsa sig själv och sina småsyskon i Petter & Lotta, jag vet inte, men det är fina böcker i alla fall!.Illustrationerna är ren njutning och kommer säkert att hålla i 100 år till.
Tant Brun, Tant Grön och Tant Gredelin, Farbror Blås nya båt och Sol-ägget av Elsa Beskow
Bland alla jubileum i år (400 år sedan Shakespeare dog, Roald Dahl 100 år och säkert många andra jubileum!) så har jag faktiskt missat en bemärkelsedag. Sven Nordqvist fyllde 70 år i lördags. Nordqvist har ju skrivit och illustrerat böckerna om Pettson & Findus, bland många andra och han är ju helt klart en av våra mest uppskattade och lästa barnboksförfattare här i Sverige. Nordqvist och hans författarskap firas säkert lite här och där. Förlaget Opal firar denna födelsedag med att ge ut en box med 6 av Sven Nordqvists böcker.
Min favoritbok av Nordqvist är nog Tomtemaskinen faktiskt. Boken, som också har gått som julkalender i SVT, handlar om när Pettson ska ordna en tomte på julaftonen åt sin katt… Jag har läst den flera gånger och eftersom jag väl har läst den själv så har den också satt sig i minnet på ett sätt som bilderböckerna inte har gjort. Av bilderböckerna minns jag framför allt illustrationerna med alla detaljer och små filurer. 🙂
I år är det årsdagen för flera bokrelaterade grejer. Förlaget En bok för allas 40-årsdag har jag redan uppmärksammat. Att det i år är 400 år sedan William Shakespeare dog har säkert många noterat för länge sedan. Ett annat jubileum är att barnboksförfattaren Roald Dahl skulle ha fyllt 100 år i år. Jag tror att det är många med mig som har läst Roald Dahl som små. Själv tycker jag alldeles särskilt mycket om Kalle och chokladfabriken (älskar även den fantasifulla filmatiseringen!). Det är en så mysig och trösterik berättelse på något sätt: berättelsen om pojken som älskar choklad och som får ärva en hel chokladfabrik medan de andra, mer giriga chokladfabrikbesökarna försvinner den ena efter den andra.
Kalle och chokladfabriken av Roald DahlSVJ av Roald Dahl
Flera av Dahls böcker kommer i nyutgåva nu i år. I år kommer dessutom en filmatisering av SVJ (The BFG, som den heter på originalspråk). Steven Spielberg har regisserat. Hoppas den blir bra!
Jag har förstått att bokförlaget En bok för alla fyller 40 år i år. Jag vet inte om de kommer att fira det på något särskilt sätt? För mig är EBFA i alla fall nostalgi på hög nivå och jag vill passa på att hylla detta förlag, som har gett mig så mycket.
För er som kanske inte känner till En bok för alla så är det alltså ett bokförlag som mellan åren 1976 och 2007 fick statsbidrag för att ge ut kvalitetslitteratur och för att jobba med läsfrämjande projekt. Förlaget har gett ut nyutgåvor av böcker som redan har publicerats av andra förlag och sedan har de sålt böckerna för en liten peng. Förlaget finns än idag, men med en krympt verksamhet. Nu för tiden verkar det som att de främst ger ut barnböcker och så sysslar de med projekt för läsfrämjande.
När jag växte upp så gick det att prenumerera på En bok för allas böcker och det gick att välja mellan paket med barnböcker, ungdomsböcker eller vuxenböcker. Det var som en liten julafton när paketen kom med överraskningar varje kvartal. Böcker fanns det massor av i mitt hem när jag växte upp. Vi var på biblioteket ofta och jag brukar lägga en stor del av min månadspeng på böcker, särskilt hästböcker (när jag var liten) och diverse pocketböcker (när jag blev äldre), men En bok för allas böcker minns jag med en särskild värme. Jag kan inte minnas att jag någonsin bad en bibliotekarie eller en lärare eller någon annan om hjälp med att hitta böcker att läsa. Det här var också en tid långt innan bokbloggar och podcasts blev vanligt och jag kände just ingen jämnårig som läste böcker. När jag tänker tillbaka så ser jag verkligen att det fyllde en funktion att jag fick En bok för allas urval av böcker. De ledde mig till läsupplevelser som jag garanterat aldrig hade hittat annars.
Merparten av mina böcker finns hos mina föräldrar, där också familjens alla bilderböcker finns. Jag vet inte när jag måste ta ansvar för mina egna prylar… 😮 Men just nu bor många av EBFA-böckerna inte hos mig och jag saknar därför möjlighet att fota mina älsklingar till böcker. Den mest lästa är i alla fall sannolikt Barnens versbok, som jag faktiskt har hemma. Ja, ni ser ju själva hur välläst den är.
Barnens versbok och Barnens ramsbok
Barnens versbok är alltså boken utan framsida. Barnens ramsbok finns också tydligt i minnet, men inte på samma sätt som versboken. Jag tyckte särskilt mycket om Barbro Lindgrens Mitt lilla barn.
Mitt lilla barn ur Barnens versbok
Och såhär 25 år senare är det roligt att notera att jag har använt boken som målarbok också. Här har jag t.ex. målat familjens katt:
Ur Barnens ramsbok
Jag önskar mig en nyutgåva av den här boken. Det vore roligt att ha en hel bok med framsida och allt, en bok som går att bläddra i utan att den faller i bitar.
Och katten… Vad jag saknar honom! <3 Kan knappt kolla på bilder utan att få lite ont i hjärtat faktiskt. Stora, röda katter är ett livsviktigt inslag i ett liv.
Katt <3 <3 <3
Men åter till böckerna. Annars börjar jag kanske gråta sakna röd katt-gråten! En bok för allas antologier är/ var överlag strålande. Vem minns Kärlek och uppror? Den boken har varit många tonåringars älsklingsbok och en inkörsport till poesin… 🙂
Kärlek och uppror en antologi sammanställd av Siv Widerberg och Anna Artén
Bland alla antologier så måste jag också nämna Barnens första bok, som finns hemma hos mina föräldrar, tror jag. Men många av er har den säkert hemma och vet precis vad jag pratar om. Antologierna Barnens första bok, Barnens andra bok och De små barnens bok har sålts i nästan 2 miljoner exemplar(!).
De återutgivna böckerna har också, överlag, varit kanon. Jag uppskattar också förorden, som böckerna brukar innehålla. Det har i många fall varit väldigt givande att få veta mer om författaren och att få ett sammanhang till berättelsen. Jag tycker att man borde kosta på sig förord oftare, faktiskt!
Jag såg att Jan Lööf fyller 75 år i år. Lööf har ju skrivit och/eller illustrerat barnböcker som t.ex. Sagan om det röda äpplet, Skrot-Nisse, Födelsedagspresenten m.fl. Snacka om nostalgi när man se de här framsidorna!
I år firas för övrigt Lööf bland annat med boken Jan Lööf: 75 år av dumheter. Där berättar Lööf om sitt liv, sitt arbete, sina inspirationskällor m.m. Den innehåller också en massa material som inte publicerats tidigare: teckningar, affischer, collage, målningar och fotografier. Kul bok! Den skulle jag gärna bläddra i.
