Kategorier
-

2 bokappar: Härlitt och Boksamtal

Här kommer tips på två bokappar!

Här om veckan fick jag ett mejl från läraren Mikhael Mikalides som tipsade mig om appen Boksamtal, som mellanstadieelever på Vårbyskolan i Huddinge har utvecklat tillsammans med en illustratör och apputvecklare. Det är en jättefin app med boksamtalsfrågor, tänkt att användas av lärare, bokcirklar och föräldrar som läser för sina barn. Jag kan verkligen tipsa om appen Boksamtal för dig som läser för barn och vill ha lite hjälp att komma igång och samtala om vad ni läser. Men faktiskt är Boksamtal också väldigt användbar för bokcirklar generellt, även om en del frågor kanske känns lite mer riktade till barn så är det mesta trots allt användbart för vem som helst som vill reflektera kring böcker.

Boksamtal
Boksamtal

En annan app som jag haft i mobilen ett tag och som jag gärna tipsar om är Härlitt. Det är en app från Länsbiblioteket i Västerbotten och som är tänkt att användas för att upptäcka litterära platser här omkring. Appen innehåller helt enkelt en litterär karta med platser som förekommer i böcker och den innehåller också “spår” lämnade av användare – en trevlig liten kamrat för den strosar omkring i Umeå eller andra ställen i Västerbotten, helt enkelt! Jag önskar att Härlitt exploderar och används i hela Sverige. Jag bor ju i Umeå, som många av er säkert vet, så för mig är många av platserna i appen redan välbekanta (även om jag inte har reflekterat så mycket över litterära kopplingar tidigare). Jag skulle tycka att det vore jättekul om det fanns Härlitt i andra städer när jag är där och turistar. 🙂

Kategorier
-

Vad är det för fel på Tierp? – om små orter i litteraturen

Berättelser kan utspela sig var som helst: i påhittade världar, på andra planeter, utomlands, i Sverige, i stan, på landet. Ibland är det av underordnad betydelse var boken utspelar sig. Ibland är det en bärande del av berättelsen. För mig, som har levt hela livet i Sverige, är det extra spännande när böckerna utspelar sig i olika miljöer i mitt hemland. Inte minst tycker jag att det är intressant med skildringar av småstaden, eftersom jag själv växte upp i en sådan miljö. Det saknas inte små orter i litteraturen.

Jag tycker exempelvis att Engelsforstrilogin vinner på att utspela sig i en bruksort. Hur många fantasyböcker utspelar sig i en sådan miljö liksom? Man kan göra mycket intressant av den kombinationen: småstaden och fantasy, vilket Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren helt klart visade med sin fina trilogi. Det blir lite extra intressant när tonårsproblem möter demoner som möter småstadsmentalitet.

I Den andra kvinnan, en roman som jag läste mer nyligt, lever bokens huvudperson i Norrköping, en stad som är för liten för henne och hennes drömmar. Jag vet inte om Norrköping kvalar in som småstad i och för sig. Det är trots allt en stad med närmare 100 000 invånare. Haha. Boken hade förmodligen kunnat utspela sig i någon annan mindre stad, men valet föll på Norrköping, kanske för att författaren, Therese Bohman, växte upp i Kolmården, som inte ligger långt därifrån. Bohman skriver om den övergivna hamnen och om stadens uteställen, som försöker att ge en air av sofistikerad storstad, men som inte lever upp till det. Det är både ett lite elakt och ett ändå varmt porträtt. Boken slutar faktiskt med en slags försoning.

Kalmars jägarinnor är en annan briljant bok om småstadsliv och att växa upp. Den har faktiskt flera likheter med Den andra kvinnan, inte mint det poetiska språket. I Kalmars jägarinnor är det (surprise!) Kalmar (med typ 40 000 invånare, så det kanske inte heller är en småstad?!), som är den mindre staden där boken utspelar sig. Bokens huvudpersoner är ett tjejgäng som är så uttråkade att de fördriver tiden med att göra knäppa, småkriminella grejer. Kalmar är alldeles för litet, dess invånare alldeles för små och ointressanta, men de har varandra och utanförskapet.

Det saknas inte mindre svenska städer i litteraturen, både påhittade (som Engelsfors) och verkliga. Det finns ju också väldigt många små städer att välja på om man vill att berättelsen ska utspela sig i en sådan miljö. Med det sagt har jag observerat en sak: Tierp förekommer mer än en gång i böcker. Det här är alltså en tätort med cirkus 5500 invånare. Jag har själv varit där ett antal gånger och tycker att det är en mysig stad. Så varför just Tierp? En bok som jag läste för länge sedan och knappt kommer ihåg är Coola krogen, som handlar om en Tierptjej som tycker att Tierp är en outhärdlig håla och som därför flyttar till Stockholm. I höst kommer David Batras humorbok Nu är toan i Tierp i invigd. Den handlar om “riktigt små nyheter”. Det är ju lätt att förlöjliga småstadens små nyheter som det rapporteras om i brist på större grejer, vilket Batra har snappat upp. Jag är inte bättre själv än att jag garanterat kommer att bläddra igenom boken och skratta våldsamt åt den. Gudarna av Elin Cullhed är en hyfsat ny bok som handlar om tre 16-åriga tjejer i Tierp. Jag har inte läst den, men den verkar vara lite åt samma håll som Kalmars jägarinnor. Poeten Kristina Lugn är född i Tierp och pratar ibland skämtsamt om denna uppländska ort. Hon har sagt att skatorna flyger upp och ner över Tierp för att slippa se. Jag kanske har en viss blick för Tierp eftersom jag har växt upp i Uppland och har släkt inte långt från Tierp, men jag tycker faktiskt att det är lite mycket Tierp i böckerna. Förklara varför, tack! Man hade ju lika gärna kunna skriva om… Grums? Lycksele? Osby?

Coola krogen av Lena Kallenberg
Coola krogen av Lena Kallenberg
Nu är toan i Tierp invigd av David Batra
Nu är toan i Tierp invigd av David Batra
Gudarna av Elin Cullhed
Gudarna av Elin Cullhed

En annan fråga har också utkristalliserat sig medan jag har skrivit det här inlägget: vilka är de “positiva” berättelserna från småstäderna? De som inte handlar om människor som drömmer sig bort, unga människor som känner sig instängda och vill någon annanstans? Finns det någon bok om människor som lever och trivs på en mindre ort? Jag kan inte komma på någon!