Tiden second hand är en mäktig berättelse om ett imperium och dess fall: en dokumentärroman med vittnesmål från vanliga människor. Det är en bok med fasansfulla skildringar av våld och tortyr, en bok som ger bilder svåra att skaka av sig.
⭐⭐⭐⭐
Betyg: 4 av 5.
Tiden second hand är den avslutande delen i Svetlana Aleksijevitjs dokumentära romanserie Utopins röster, där hon på olika sätt skildrat livet i Sovjetunionen. I Tiden second hand är Sovjetunionen förbi och har lämnat efter sig ett trasigt marknadssystem, där några plundrat staten på stora tillgångar och den stora massan lever i stor fattigdom. För vissa har hela livet handlat om att vara en del i något större, ett samhälle och ett system där varje individ bara är en liten kugge i ett större maskineri. Nu lämnas de utan någonting: allt de trodde på är borta och förlöjligat. Somliga har ett nostalgiskt skimmer när de tänker tillbaka på det som varit, andra berättar om nöd och fattigdom, angiveri och förtryck.
Med Sovjetunionens fall följer också flera blodiga händelser. I Tiden second hand finns röster från flera massakrer och här skildras händelser som är så ofattbara att de för evigt har bränts in i hjärnan efter den här läsningen. Ibland blir det för mycket, för jobbigt att ta sig igenom, men kanske just därför känns det helt nödvändigt att Aleksijevitj satt ord på dem.
Tiden second hand är en fantastisk skildring av ett imperium och dess fall, från de vanliga människornas perspektiv. Precis som i Aleksijevitjs övriga dokumentärromaner har hon intervjuat ett stort antal personer, enligt egen utsago över 1 000 (intervju i DN), och vävt ihop deras berättelser till ett större verk, en berättelse som spänner över drygt 650 sidor. Boken kan i princip öppnas var som helst och börja läsas därifrån, men det är helheten som gör det. Det här är en oförglömlig skildring av ett imperium och ett folk, en berättelse som ger tankar och insikter om det som titeln skvallrar om: att allt kommer igen, allt är second hand.
Tiden second hand
Vremja second hand översattes till svenska av Kajsa Öberg Lindsten och gavs ut av Ersatz 2013. ISBN: 9789186437398, 9789187219856. Tiden second hand ingår i serien Utopins röster. Övriga titlar i serien är Kriget har inget kvinnligt ansikte, De sista vittnena, Zinkpojkar och Bön för Tjernobyl.
Svetlana Aleksijevitj
Svetlana Aleksijevitj (född 1948) är en belarusisk författare. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 2015 med motiveringen ”för hennes mångstämmiga verk, ett monument över lidande och mod i vår tid”.
Lejon och lamm, av Duraid Al-Khamisi, är en förbluffande aktuell roman om en förort i brand och där berättarjagets föräldrar bestämmer sig för att köpa en kiosk.
⭐⭐⭐⭐
Betyg: 4 av 5.
Lejon och lamm, av Duraid Al-Khamisi, utspelar sig kring en kiosk i en stockholmsförort. Berättaren är författare, son till föräldrar som flytt från Irak under USA:s invasion, och har syskon som benämns som Juristen, Aktivisten, Konstnären, Kampsportaren, Läraren och Medicinstudenten. Mamman är arbetslös, pappan är krigsskadad. Kiosken blir föräldrarnas sätt att försöka förändra sin livssituation.
Det är inte lätt. Det blir allt stökigare runt omkring: narkotikaförsäljning, skjutningar, sprängningar, barn som mördar andra barn. Kiosken är i dåligt skick när de tar över och det lager som medföljer är bara att slänga. Arbetet i kiosken är ett hårt slit som knappast betalar sig. Kioskens innehavare förstår undan för undan att deras rörelse ligger mitt i en verklighet med kriminalitet och fiffel. Undan för undan förändras inte bara området, utan också de själva.
Lejon och lamm kom ut tidigare i år, men känns så aktuell och att jag knappt förstår hur författaren har fått till det. Skedde inte den skjutningen nyss? Den där sprängningen hände väl tidigare i år? Romanen är ett avtryck av en fruktansvärd verklighet som utspelar sig i detta nu och det är en intressant bok att läsa för att förstå samtiden. Jag föreställer mig rent av att det här är en bok som kommer att plockas fram om ett tiotal år och som man kommer att vrida och vända på för att förstå den här tiden och hur det såg ut, inte för att det är en dokumentär, utan för att den lyckas vara brännande aktuell.
En dokumentär är det absolut inte frågan om. Det här är tvärtom en berättelse med humor, tragik och absurda inslag. Jag vet inte om jag helt förstår allting, men så lever jag också i ett lugn villakvarter i en mellanstor stad i Norrland. Vad kan jag egentligen veta om hur det är att bo i en förort som på många sätt styrs av kriminella? Vad kan jag, med mina svenskfödda föräldrar, veta hur det är att växa upp som barn till föräldrar från en klankultur? Med föräldrar som blivit torterade? Den här boken har lärt mig mer.
Lejon och lamm av Duraid Al-Khamisi
Lejon och lamm gavs ut av Weyler förlag 2023. ISBN: 9789127167773.
Duraid Al-Khamisi
Duraid Al-Khamisi (född 1986) är en svensk journalist och författare.
Girig-Sverige av Andreas Cervenka är en lättillgänglig bok om hur Sverige har förvandlats till ett land med enorma ekonomiska klyftor.
Girig-Sverige, av ekonomireportern och journalisten Andreas Cervenka, är en reportagebok om hur Sverige har utvecklats till ett land där de ekonomiska klyftorna ökar med en svindlande hastighet. Jag har ytterst begränsat intresse av ekonomi och vet inte mycket om ekonomiska teorier, men Cervenka kan konsten att fängsla läsaren. Jag var nära att skriva att han kan konsten att göra ämnet roligt, men det här är faktiskt inte roligt. Det han skildrar är snarare motbjudande.
Cervenka skriver om inflation, skenande boendekostnader (som till stor del inte ingår i beräkningarna när man tar fram måttet för inflation), skattesystem, som innebär att den som har ett vanligt jobb skattar (förhållandevis) mycket medan superrika skattar lite, och mycket, mycket mera som pekar mot det som är författarens tes: att vi har en rejält osund situation som gör att antalet miljardärer ökar dramatiskt samtidigt som allt fler lever med riktigt låg ekonomisk standard. Och någonstans däremellan sitter en stor medelklass, belånade upp över öronen och med pengar på en börs som pekat uppåt så länge att det inte verkar finnas någon gräns. Spelar det någon roll att Sverige är ett av de land där den rikaste promillen äger en större andel av ekonomin än i de flesta andra länder (inklusive USA)? Författaren menar det och jag tror också det. Funderar man några varv tror jag också att de flesta av oss innerst inne förstår att det finns en gräns för både bostadspriser och börsuppgångar. Fallet kan bli högt.
Jag kan inte bedöma om den här boken är hårdvinklad eller far med osanningar, men det finns såklart en hel del referenser för den som vill ta del av källmaterialet och författaren är vad jag förstår väl insatt i ämnet. Även om jag inte till fullo kan värdera precis allt som står i boken så finns det tillräckligt så att det räcker och blir över för att jag kan känna igen mig. Kapitel 15: ”Så förvandlas hus till ymnighetshorn: Aldrig har så mycket pengar tjänats på att uträtta så lite” var kanske det som kändes mest. Jag har själv under många år bott i hyresrätt med en kommunal hyresvärd som för bara några år sedan sålde ut en himla massa fastigheter till riskkapitalister. Renovräkning pågår i Umeå. Och på många andra håll. Pengar skapas ur intet och kommer inte direkt hyresgästerna till del. Eller som Cervenka skriver:
”Men så är också Mikael Andersson en slipad person som byggt upp en förmögenhet på minst 3 miljarder kronor. På vad?
Den som lyfter i sitt flygplan från bana 30 i Bromma i nordvästlig riktning kan se svaret på höger sida: långt där nere går det att skymta höghusen i Rinkeby, Tensta och Husby.
Det är till svenska miljonprogramsområden man bör bege sig om man vill beskåda det svenska förmögenhetsmiraklet med egna ögon.
Dessa bostadskvarter, som förekommer dagligen i nyhetsrapporteringen av helt andra skäl, har skapat många miljardärer. Ja, det handlar naturligtvis inte om dem som bor där.”
Gun love av Jennifer Clement är en roman om de fattiga som drabbas hårdast av vapenvåldet i USA. Det är en roman med ett poetisk språk och en huvudperson som levt hela sitt liv i en bil.
Gun love av Jennifer Clement är en roman om människor i marginalen i vapenvåldets USA. Huvudpersonen, Pearl, är fjorton år och har varit hemlös hela livet – hon och mamman lever i en bil, permanent parkerad i en trailerpark vid en förorenad flod, full med alligatorer. På sitt skeva och trasiga sätt har Pearl och hennes mamma det fint tillsammans tills alls slås sönder av Eli, en vapensmugglare som mamman blir handlöst förälskad i. Att någonting är fel med Eli och att allt kommer att gå åt helvete förstår man redan när Eli ger mamman en pistol, en omtänksam gest, så som de ser det, men något som naturligtvis kommer att få fruktansvärda konsekvenser.
När jag läser böcker som Gun love påminns jag om vilken skyddad och trygg värld jag har vuxit upp i. Jag har haft det så bra och har det så bra att jag faktiskt har lite svårt att köpa premisserna i den här boken. Kan barn, ens i länder med så stora klassklyftor som i USA, leva som hemlösa långt in i tonåren? Varför reagerar aldrig skolan eller socialen eller någon annan? Varför finner sig Pearl i livet i bilen? I hennes ålder borde hon för länge sedan ha insett att någonting är väldigt fel med livet på parkeringen. Mammans egen story om hur de hamnade på parkeringen involverar en föga övertygande historia om en hemlig tonårsgraviditet och en rymning som hon aldrig hittades ifrån. Så småningom dyker socialen faktiskt upp i den här boken, naturligtvis med alla de klyschor vi sett så många gånger på film och läst i andra böcker: avtrubbade socialarbetare som inte bryr sig om ifall barn far illa eller ej.
Jag antar att man inte ska läsa den här boken som en realistisk roman utan snarare som en berättelse med konstnärliga och poetiska anspråk om vapenvåld och utanförskap i dagens USA. Som sådan är den otroligt stark. I princip alla kapitel innehåller vackert formulerade rader som rymmer hela berättelser. ”Min mamma var en deciliter socker. Henne kunde man låna när man ville.”, ”Från Mercuryn hörde vi ljudet av skott som avlossades mot vattnet. Nu är de igång igen, sa mamma. De dödar floden”. Varje ord betyder något mer. Här finns också en hel del scener och symboler som ärligt talat flög över huvudet på mig. Det är missbildade alligatorer, nedgrävda Barbiedockor och ett ständigt återkommande påpekande att Pearl är så ljus, ”är du albino?”. Jag vet inte alltid vad författaren är ute efter, men egentligen gör det ingenting.
Gun love är en stark och tragisk berättelse med ett säreget språk (även om jag tror att mycket är förlorat i översättningen). Det är också ett berörande inlägg i vapendebatten, om man ska se det så. Vad gör närheten till vapen med folk? Och vilka är det som drabbas hårdast?
Gun love
Amerikansk titel: Gun Love. Översättare: Niclas Hval. Förlag: Albert Bonniers förlag (2019). ISBN: 9789100175115.
Jennifer Clement
Jennifer Clement är en mexikansk-amerikansk författare, som fick sitt stora genombrott som författare med romanen Bön för de stulna. Hon är även ordförande för PEN international.
Dagar i Belarus av Julia Tsimafejeva är en dagbok från de fredliga protesterna i Belarus – ett stycke historia som skrivs just nu.
Dagar i Belarus av Julia Tsimafejeva är ett vittnesmål direkt från Belaus och protesterna mot diktatorn Aleksandr Lukasjenko och hans regim. Rakt på sak berättar Tsimafejeva om fredliga protester som bemöts med våld och godtyckliga gripanden.
Tsimafejeva är poet, men det här är mer en dagbok, skriven där och då och snabbt publicerat. Att läsa är att få ta del av ett stycke historia som skrivs precis just nu. Kanske är det ingen stor litterär upplevelse, men det är ett skakande och viktigt vittnesmål.
Nu är det tyvärr för sent att ladda ned avsnitten, men boken har gått som radioföljetong tidigare i år i uppläsning av min favorit, Stina Ekblad. Hoppas den kommer upp igen så småningom, för den som vill lyssna.
Dagar i Belarus
Engelsk titel: Days in Belarus. Översättare: Ida Börjel. Förlag: Norstedts (2020).
Julia Tsimafejeva
Julia Tsimafejeva (född 1982) är en belarusisk poet.
Hägring 38 av Kjell Westö är en fantastisk roman om Helsingfors året innan Andra världskrigets utbrott, om hemligheter och om att famla omkring efter en separation.
Hägring 38 av Kjell Westö utspelar sig i Helsingfors under det skakiga året 1938 – året innan Andra världskriget bryter ut. Bland Helsingfors välbeställda elit finns en och annan som ser försonande drag hos Hitler och hur han har lyft landet. Andra förhåller sig mer avvaktande. Advokat Claes Thune hör till de mer kritiska. Sedan många år är han medlem i Onsdagsklubben, en herrklubb som lika mycket går ut på att träffas och supa som att diskutera politik. Träffarna i Onsdagsklubben blir allt mer obekväma i takt med att läget i omvärlden förändras. Vad som bidrar till den stela stämningen är också att en av medlemmarna, den enda med judisk bakgrund, har en vacklande psykisk hälsa och är intagen på mentalsjukhus. Vad som ytterligare mera skapar spänning i gruppen är att Thune är nyskild och att exfrun numera sällskapar med en annan av Onsdagsklubbens medlemmar.
Thune försöker komma till rätta med sitt nya liv, som omfattar både ett nytt radhus utanför stan och tankar om att satsa mer på sin advokatbyrå. Han försöker också hitta sätt att förhålla sig till Onsdagsklubben och till exfrun.
På kontoret har han hjälp av byråns enda andra anställda: den nyanställda sekreteraren Matilda Wiik. Fru Wiik är korrekt och sköter sitt jobb klanderfritt. Med tiden börjar Thune också allt mer uppskatta samtalen med fru Wiik, samtal som blir mer och mer förtroliga. Ändå är det någonting hon döljer, något som har med hennes förra anställning att göra och med något annat, något mörkt.
Westö håller läsaren på halster och bygger upp en spänning som håller hela vägen. Vad har Matilda i bagaget och vad är det egentligen hon planerar när hon råkar träffa på en av Thunes vänner i Onsdagsklubben, ett möte som väcker skräck hos Matilda?
Hägring 38 är en roman som innehåller allt och det här skulle mycket väl skulle kunna bli årets bästa läsning för min del. Boken är skickligt komponerad och som läsare vill man bara sträckläsa och se vad som döljer sig. Boken är dock mer än en spännande roman, det är också en väldigt fin bok om Finland och Helsingfors vid den här tiden. Jag kan förvisso inte veta hur väl Westö fångar tiden och platsen, men det känns äkta. Äkta och upplysande. Westö ger mig en historielektion kring finska inbördeskriget och tiden innan Andra världskriget och det blir en mer levande historielektion än vad jag inbillar mig att man kan få genom att läsa en lärobok: här ser jag miljöerna och karaktärerna framför mig och hör deras diskussioner.
Det kanske finaste med boken är dock inget av det jag räknade upp i stycket ovan, även om de saker i sig får Hägring 38 att stå ut. Det finaste är i mitt tycke att Westö gjort både Thune och Matilda Wiik så verkliga. Jag läste och blev berörd. Jag läste och kände en slags ömhet för Thune och hur han försöker komma på fötter efter att ha blivit lämnad av sin fru. Det är fint berättat. Och kanske är det första gången någonsin jag läser om mjuka sidor och sårbarhet hos en man som blivit dumpad och om som vacklar kring gamla vänskapsrelationer?! När jag läser slås jag över hur många liknande böcker jag har läst om kvinnor som famlar omkring efter en separation, men att alla motsvarande berättelser om män tenderar att skildra något annat: mod och handlingskraft, eller det kanske allra vanligaste – att det snarare är mannen som har lämnat.
När jag läser slås jag också av språket. Det är fint och precist berättat. Jag kan erkänna att jag ibland kom av mig och fick för mig att jag läste Hjalmar Söderberg, som så skickligt skildrat sitt samtida Stockholm på ett liknande sätt. Det här är ju en Helsingforsroman, så det kanske är lite ologiskt att mina tankar gick till Söderberg, men så var det i alla fall och i min värld är det högsta beröm.
Hägring 38
Hägring 38 av Kjell Westö
Förlag: Albert Bonnies förlag (2013). ISBN: 9789100134952, 9789100134969.
Kjell Westö
Kjell Westö (född 1961) är en finsk, prisbelönt författare. För romanen Hägring 38 tilldelades han Nordiska rådets litteraturpris och Sveriges radios romanpris.
Skymningstid av Henrik Bromander är en bok om hemliga nätverk som verkar i det fördolda i 70-talets Sverige. Men den största behållningen för mig är berättelsen om att vara anhörig till någon med allvarlig psykisk sjukdom.
Jag tror jag började lyssna på Skymningstid av Henrik Bromander med helt fel ingång. Jag läste någon av alla hyllande recensioner och fick för mig att Skymningstid skulle vara en roman om hemliga nätverk med koppling till Palmemordet. På sätt och vis rör boken förvisso just hemliga nätverk, men boken utspelar sig inte kring mordet på Olof Palme och handlar egentligen inte om det. Det är såklart inte författarens fel att jag hade fel uppfattning om boken, men jag måste ju erkänna att boken liksom inte kunde leva upp till mina förväntningar när den råkade vara en helt annan bok.
Vad är då Skymningstid? Jo, det är en roman om ett 70-talets Sverige där militära celler verkar i det fördolda. Sovjetskräcken är stor och cellerna, som inte rakt ut refereras till som Stay behind-rörelsen (vad jag uppfattade i alla fall!) men som ändå är klart inspirerade av den, rör sig allt mer mot högerextremismen. Högerextremism råkar vara säkerhetspolisen Monika Nilssons fält och snart är hon något stort på spåren, något med kopplingar långt in i statsapparaten.
Det är kittlande att tänka på vad som döljer sig undan ytan i samhället och det är spännande att följa Bromanders berättelse om hur rörelsen och dess medlemmar utvecklar sig. Ändå hade jag faktiskt ganska svårt för att komma in i Skymningstid. Den kändes lång, kanske för att den är långsamt inläst av Christoffer Svensson. Kanske är boken en av alla de böcker som faktiskt passar dåligt som ljudbok, kräver för mycket koncentration. Eller så var det stora problemet mig själv och mina förväntningar, som jag nämnde.
Den stora behållningen för min del var faktiskt något av en sidohistoria som kretsar kring den misslyckade militären Gunnar Björk, som leder en av cellerna. Han kommer varje dag hem till en älskad fru med allvarlig psykisk sjukdom. Jag tycker att Gunnars oro som anhörig, och hela situationen som han, och för all del frun, befinner sig i är oerhört fint skildrat och ger något extra till karaktären. Kanske är jag den typen av läsare som lockas mer av böcker om människor och relationer än om konspirationsteorier. Kanske är det så enkelt.
Skymningstid
Skymningstid av Henrik Bromander
Förlag: Natur och kultur (2021). ISBN: 9789127171985.
Henrik Bromander
Henrik Bromander (född 1982) är en svensk författare och serietecknare.
Familjen av Johanna Bäckström Lerneby är ett intressant reportage om en kriminell klan som skapat något av ett parallellsamhälle.
Familjen av Johanna Bäckström Lerneby är en av förra årets mest omtalade reportageböcker. Boken är resultatet efter många års grävjobb och otaliga intervjuer om och med en kriminell klan i Angered. När boken kom var det förmodligen många som blev paffa. Finns det kriminella klaner i Sverige? Ja, det gör det tydligen. I en omtalad lördagsintervju i P1 förra året sa biträdande rikspolischef Mats Löfving att ”Just nu har vi minst 40 kriminella klaner i Sverige”. Det var nog någonting nytt för de flesta svenssons.
Så vad gör klanmedlemmarna? Och vad gör samhället?
Ja, bokens familj, Al Asim (som heter något annat i verkligheten), de styr verkligen det som kommit att bli ett parallellsamhälle. I deras nätverk löser man alla problem och konflikter på egen hand – utan att blanda in några myndigheter. Störningsjouren åker inte ut, lägenhetsförråd är låsta så att inte ens fastighetsskötaren kan komma åt dem, vittnen tar tillbaka sina vittnesmål och vill inte medverka i vare sig reportage eller några utredningar. Många i klanen är tungt kriminellt belastade på olika sätt. Våldskapitalet och makten gör att de kan ägna sig åt utpressning. Författaren har intervjuat åtskilliga personer som fått sina livsverk förstörda efter att pressats kring påstådda skulder. Familjens överhuvud ser dock sin roll i ett litet annat ljus. Med sin ställning anser han att han gör samhället ett tjänst genom att han kan medla i svårlösta konflikter utan att behöva blanda in polisen.
Det finns någonting skrämmande att få ett sådant här parallellsamhälle framställt för sig. Man vill ju så gärna tro att Sverige är ett tryggt litet land där myndigheter alltid träder in där det behövs och där det är folkvalda politiker som styr. Här målas det upp strukturer som till del står över det som de flesta av oss tar för självklart i landet Sverige.
Men helt handlingsförlamade står inte myndigheterna. För att komma till rätta med problemen bestämmer man sig för att punktmarkera den kriminella familjen och att samverka över flera myndigheter. Bidrag synas, importerade varor kontrolleras ovanligt nitiskt, vissa blir vräkta, barn blir omhändertagna, varenda litet steg granskas. En del granskas på goda grunder, andra åker med av bara farten för att de råkar ha kopplingar till klanen.
Det är ett imponerande reportage och det känns verkligen intressant att få en inblick i hur ett klannätverk kan se ut och fungera och hur Sverige försöker att jobba mot dem.
Familjen
Familjen av Johanna Bäckström Lerneby
Uppläsare: Philomène Grandin. Förlag: Mondial (2020). ISBN: 9789189061156.
Johanna Bäckström Lerneby
Johanna Bäckström Lerneby (född 1974) är en svensk journalist och författare. Hon tilldelades Stora journalistpriset i kategorin Årets röst för sitt reportage Familjen.
Fiskarmännen av Chigozie Obioma blandar myter och verklighet och berättar från 9-årige Bens perspektiv en riktig tragedi om en familj som rasar samman.
Fiskarmännen av Chigozie Obioma är både ett stycke modern nigeriansk historia och en klassisk tragedi i modern tappning. Boken berättas av 9-årige Ben som, trots föräldrarnas stränga förbud, har börjat hänga vid den förorenade och smutsiga floden efter skolan. Där roar sig han och de tre bröderna med att fiska. En dag springer de på byns byfåne – ”galningen” Abulu. Det startar en händelsekedja som kommer att slå sönder hela familjen. Abulu kastar ur sig en spådom, som bröderna inte kan skaka av sig – en av dem kommer att mörda den äldste brodern. Det är så det är sagt och det verkar inte som att någon kan göra någonting för att stoppa det.
Boken gör många blinkningar till bibliska berättelser såväl som myter och berättelser från andra kulturer och religioner. Det finns säkert många lager att upptäcka för den som är bevandrad i sådant. Själv läste jag boken rakt upp och ner och jag blev oväntat fängslad. Boken är spännande och annorlunda alldeles oavsett hur mycket möda man lägger på att försöka tolka och förstå. Medan jag läste upptäckte jag faktiskt hur mycket jag gillar den här typen av berättelser som rör sig i gränslandet mellan modern verklighet och myter. Det är oväntat intressant att läsa en bok som gör en tydlig resa mot ett ganska förutsägbart mål – det går inte att läsa och tänka sig något annat än att spådomen kommer att slå in och att allt kommer att falla samman. Samtidigt gör de mytiska inslagen att det paradoxalt nog finns en känsla av att exakt vad som helst kan hända. Jag gillar det!
Jag tycker också om hur Obioma låter hela berättelsen utgå från Ben som ser allting från ett barns synvinkel. Från hans ögon skildras ett samhälle under förvandling: ett demokratiskt Nigeria är på väg att uppstå ur det som blivit efter det inbördeskrig som varat så länge. Att korruptionen är utbredd och att landet skakas av kuppförsök visas lite mellan raderna, men det som betyder något för Ben är att få en kalender, och att bli sedd, av en presidentkandidat som kommer till byn. Föräldrarna gör vad de kan för att ge sina barn en framtid. När saker inte går vare sig demokratin eller familjen vägen är den stora förhoppningen att kunna skicka barnen utomlands, till ett land där de har bättre framtidsutsikter. Som allt annat smulas alla planer och förhoppningar sönder i denna tragedi, det behöver jag inte spoiler-varna för att skriva, det ligger liksom i formen att det är så det kommer att bli. Som läsare följer jag med i berättelsen, mot det oundvikliga. Det var en fantastiskt fin resa att få följa med på faktiskt.
Fiskarmännen
Fiskarmännen av Chigozie Obioma
Översättare: Ninni Holmqvist. Engelsk titel: The fishermen. Förlag: Ordfront förlag (2016). ISBN: 9789170378911, 9789174415926.
Chigozie Obioma
Chigozie Obioma (född 1986) är en nigeriansk författare. Fiskarmännen är hans debutroman.
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.