Kategorier
Sandberg, Katarina

Vi är inte sådana som i slutet får varandra

Vi är inte sådana som i slutet får varandra av Katarina Sandberg är en pladdrig bok om (olycklig) kärlek och om livet som inflyttad 19-åring i Stockholm. Betyg: 2 utekvällar av 5.

Vi är inte sådana som i slutet får varandra av Katarina Sandberg är till delar en bok jag faktiskt har eftersökt: en bok om studentliv och ett liv där mycket kretsar kring uteliv, vänner och att bli vuxen på riktigt. Jag tycker själv att studenttiden var en väldigt speciell och formande tid och jag är förvånad över att det inte är fler som gett sig på att skildra den tiden. Här är det Cassiopeja som står i centrum: 19 år, juridikstudent, inflyttad i Stockholm från småstaden, bosatt i en liten andrahandslägenhet och spenderades (för) mycket tid med fest och uteliv tillsammans med vänner.

Cassiopeja har aldrig förstått sig på romantik och gulligull och är över huvud taget rätt skeptisk till kärlek. Att träffa någon verkar helt enkelt inte så viktigt, något jag förresten kan känna igen från den åldern. Plötsligt slår dock förälskelsen ner som en blixt från klar himmel och plötsligt handlar precis allt om den charmige grannen Casper, som också är hennes pianolärare. Han dyker upp i hennes drömmar och fantasier och rubbar hela Cassiopeja värld. Haken är att han lever med sin sambo och alltså är upptagen.

Snart inleder Casper och Cassiopeja trots allt en relation, som börjar som en otrohetsaffär och fortsätter som samboskap när Casper lite senare blir utslängd när Cassiopeja och han blir påkomna. Slutet gott, allting gott? Det tänker jag inte avslöja, men självklart hinner det bli lite trassel längs vägen innan boken är slut.

Jag uppskattar verkligen berättelsen om ung vuxen-liv i Stockholm. Det är kul att påminnas om hur det kan vara att vara 19 år, fri och obekymrad. Däremot tycker jag inte att kärleksberättelsen är speciellt trovärdig, vilket kanske säger något om min egen syn på romantik och gulligull. Eller ja, jag vet inte om det är mig det är fel på eller om det är boken. Jag kan i alla fall inte relatera till Cassiopejas förälskelse och hur hon så handlöst kastar sig in i den. Jag hade faktiskt tyckt att det vore roligare att läsa ännu mer om Cassiopeja och hennes liv och vänner. Det finns några sidospår också: att lämna småstaden för storstaden, att ha en okänd pappa. De här bitarna hade kunnat utvecklas mer.

Det som framför allt stör mig är dock språket. Jag förstår att det är högst medvetet och att det är ett stilistisk grepp, men jag gillar inte flödet. Författaren låter Cassiopejas osammanhängande tankar bli till långa rader med meningar, staplade på varandra, ofta utan skiljetecken. Till delar saknar det helt enkelt flyt. Annat fungerar bättre och det finns många snärtiga och roliga formuleringar också, men som helhet tycker jag inte att det blir riktigt bra.

För mig blev det här en avkopplande strandläsning och som sådan fungerade den ypperligt, men tyvärr blev jag också rätt besviken. Det finns delar som är riktigt bra, men det fungerar inte hela vägen.

Vi är inte sådana som i slutet får varandra av Katarina Sandberg

Tappar upp trehundra liter fyrtiotregradigt vatten i badkaret. Tänker på att vilja bli insnurrad i lakan. Blir förbannad på mig själv, tänker KÄRLEKEN ÄR JU EN LÖGN jättehögt i huvudet. Tänker på vetenskap och bevis och teorier. Går upp ur badkaret och hämtar ett gammalt nummer av Illustrerad Vetenskap. Lämnar blöta spår över parketten fastän jag egentligen inte får. Jag hyr ju i andra hand.

Bläddrar bland artiklarna, försöker läsa om jordens uppkomst och nya rön om hiv/aids men kan fortfarande inte släppa känslan av att vilja ha någon som skulle tycka att det vore kul att tvätta mina smutsiga underkläder. Och sedan till slut bestämmer sig mina ögon för att fastna på en artikel. En artikel som jag lyckats missa, fastän jag alltid läser Illustrerad Vetenskap från pärm till pärm. Och där står det att man kan se i hjärnan när någon är kär, att det är VETENSKAPLIGT BEVISAT. Och jag läser artikeln om och om igen och igen och igen och vattnet blir kallt och allt jag vetat sedan 2007 är plötsligt inte sant längre.

Ur Vi är inte sådana som i slutet får varandra av Katarina Sandberg

Utgivningsår: 2013 (första utgåvan, Gilla böcker).
Antal sidor: 253.
ISBN: 9789186634339, 978-91-86634-47-6.
Andra som läst: I Elinas hylla, Jag och mina böcker, romeoandjuliet, Sagan om sagorna.

Med småstadens siluett tatuerad på underarmen flyttar Cassiopeja Svensson till Stockholm för att studera juridik. I huvudstaden lär hon känna de fina flickorna med pappas pengar som tycker att allt är så himla romantiskt, och på hennes hals växer strimmor av återhållen sanning. I ett utfall av frustration bestämmer hon sig för att börja spela piano, och i trapphuset finns en lapp om privatlektioner. ”Jag ska börja ta lektioner för en pianofarbror” är Cassiopejas glada tanke. Men pianofarbrorn visar sig vara ungefär femtio år yngre än väntat, och så vacker att Cassiopeja nästan går sönder.

Vi är inte sådana som i slutet får varandra är en klassisk berättelse om att vara ung och dum och kär. Med en överrumplande, bitsk humor vänder och vrider det unga berättarjaget på klyschor om den efterlängtade tvåsamheten.

Förlagets beskrivning

Katarina Sandberg

Katarina Sandberg (född 1992) är en svensk författare. Vi är inte sådana som i slutet får varandra är hennes debutroman.

Kategorier
Svensson, Amanda

Ett system så magnifikt att det bländar

Ett system så magnifikt att det bländar av Amanda Svensson är en rejäl roman om trillingsyskon som plötsligt nås av en familjehemlighet som får allting att rasa samman – eller som kanske är den pusselbit som får allt att falla på plats. Betyg: 3 hamstrar av 5.

Ett system så magnifikt att det bländar av Amanda Svensson är en rejäl tegelsten som följer de tre trillingsyskonen Sebastian, Clara och Matilda under en märklig tid i deras liv. Clara har rest till Påskön under förevändning att hon ska skriva ett reportage om en grupp klimataktivister och deras bohemiska ledare, men kanske har hon snarare rest dit för att komma bort från sin familj och sitt liv. Sebastian befinner sig i London där han tjänstgör på en klinik där man bedriver forskning på ovanliga neurologiska tillstånd. Samtidigt är kliniken så mystisk och dess chef så excentrisk att man kan undra om Sebastian i själva verket är utsatt för ett socialt experiment och mot sitt vetande är ett av studieföremålen på kliniken. Matilda reser till Västerbotten för att semestra med sin sambo och bonusbarn och ökar på så sätt avståndet ytterligare till syskonen.

Plötsligt hör deras mamma av sig. Deras pappa har försvunnit, men det finns också ett större avslöjande, en hemlighet som verkligen rör om i grytan och förändrar förhållandena i familjen. Det som uppdagas får på sätt och vis hela familjen att gå sönder, men det är också den pusselbit som kanske har saknats hela tiden. Alla trådar börjar så sakteliga vävas ihop och lager läggs till lager och fogas ihop ett intressant sätt. Det är verkligen en imponerande roman, ett gediget bygge som rymmer spännande karaktärer, klimatfrågan, vetenskap, kultur och dramatik.

Ett system så magnifikt att det bländar är en tjock bok och det finns många sidohistorier. Här finns det mycket som är överraskande, överdrivet, osannolikt och knäppt i en skön blandning. Man kan läsa boken och bara svepas med och bli underhållen. Förmodligen kan man också läsa, tolka och lägga mycket möda på att förstå alla nyanser och symboler. Det sistnämnda är något jag sällan känner att jag har lust att lägga energi på, särskilt inte när jag lyssnar på en ljudbok och inte kan gå tillbaka eller läsa i min egen takt. Det känns som att mycket helt enkelt flyger över huvudet. Jag kan också tycka att det trots allt blir lite för mycket, lite för svulstigt och för många bitar. Jag imponeras verkligen över romanen som sådan, men känner ändå att det blev lite för mastigt för min smak. Kanske hade jag uppskattat den mer om jag hade läst den själv istället för att lyssna på ljudboken.

Hur långt ifrån varandra kan en familj komma innan den upphör att höra ihop? Amanda Svenssons nya roman Ett system så magnifikt att det bländar är en stor familjeberättelse om tre syskon som försöker nå varandra i en värld som blivit alltmer splittrad.

Sebastian, Clara och Matilda är trillingar, uppvuxna i Lund men nu skingrade på olika platser i världen. De har alltid haft en knepig relation till varandra, framför allt de två systrarna, och när en tragisk händelse inträffar glider de isär.

Tjugofem år efter att trillingarna fötts: En ung kvinna hänger sig i en dörrkarm. En mamma möter djävulen på en kolonilott i Lund. Sebastian reser till London, Clara till Påskön och Matilda till Västerbotten. Sedan blir allting plötsligt väldigt komplicerat.

Amanda Svenssons efterlängtade roman Ett system så magnifikt att det bländar tacklar klimatkris — och vad som händer när det tryggaste, familjen, faller isär.

Förlagets beskrivning.

Uppläsare: Gizem Erdogan.
Utgivningsår: 2019 (första utgåvan, Norstedts), 2020 (den här ljudboken, Norstedts).
Antal sidor: 548 (ca 19 h lyssning).
ISBN: 9789113083216, 9789113103433.

Amanda Svensson

Amanda Svensson (född 1987) är en svensk författare, kulturskribent och översättare som numer är bosatt i Storbritannien. Hon debuterade 2008 med romanen Hey Dolly.

Kategorier
Audur Ava Ólafsdóttir

Den sista kvinnan

Den sista kvinnan av Audur Ava Ólafsdóttir är en skickligt berättad och förvånansvärt rolig bok om en kvinna som blir lämnad. Betyg: 4+ korpar av 5.

Den sista kvinnan av Audur Ava Ólafsdóttir tar sin början en nyårsafton i Reykjavik. Marías man sedan elva år har precis meddelat att han har träffat en man och att han tänker lämna henne. Plötsligt är María lämnad ensam med parets två tvillingar, 2,5 år gamla, och tusen frågor. Hon kastas mellan hopp och förtvivlan, föreställer sig att maken ska återvända. Minnen från äktenskapet börjar rullas upp. Plötsligt hamnar alla makens sena kvällar på jobbet i ett annat ljus och hon börjar försiktigt närma sig tanken att vänner och bekanta kan ha varit något mer för hennes man. Samtidigt måste hon hålla sig samman och ta hand om barnen, oroa sig över barnen: den försigkomna flickan och den blyga och försiktiga pojken. Hur ska det egentligen gå för pojken, som ligger så långt efter i utvecklingen jämfört med sin syster och som nu kommer att sakna sin pappa?

Boken utspelar sig inte under speciellt många dagar, men María håller sig verkligen sysselsatt. Hon drar iväg på en vansinnig tur till deras avlägsna stuga. Hon målar om i hemmet. Hon städar undan julen. Livet pågår i ett stadigt tempo samtidigt som hon rasar ihop invändigt. Jag är verkligen imponerad över hur författaren skildrar detta mellan raderna. Det finns inte många passager där det ges utrymme för Marías tankar och känslor på ett direkt sätt. Oron och de sömnlösa nätterna framgår ändå genom allt hennes ivriga görande, allt hon gör för att hålla sig sysselsatt. Ständigt tittar också grannen Perla in, en excentrisk kvinna som påstår sig spökskriva deckare samtidigt som hon arbetar som terapeut. Är hon en omtänksam vän och granne, eller är det lika mycket hon som behöver sällskap och lite stöttning? Mitt i allt detta dyker Marías biologisk pappa upp, en man hon inte har någon relation till; Det är fler som har familjehemligheter.

Jag fastnade verkligen för den här boken. Den är speciell. Berättelsen om kvinnan som blir lämnad av sin man hade kunnat bli en dussinberättelse bland tusen liknande, men Audur Ava Ólafsdóttir gör något mer tack vare det finurliga berättandet, de excentriska karaktärerna och alla sidospår. Det borde inte ens hålla ihop, det är för många ingredienser, men det blir verkligen bra! Jag älskar också humorn och att berättelsen allvarligt talat är lite skruvad och overklig. Det ger en skön balans till det sorgliga ämnet, att bli lämnad.

– Pappa kommer snart, säger jag och ser snabbt på mobiltelefonen för att kolla efter viktiga meddelanden som helst ska handla om ånger och längtan.

Min dotter har lätt för att uppfatta mönster och sätter ihop ett tjugo bitars dalmatiner på nolltid och med stor entusiasm. Kanske har hon ärvt sin fars matematiska sinne. Hennes bror ser villrådigt på och funderar fortfarande på var svansen ska sitta när hon river den sista pusselbiten ur handen på honom och fullbordar verket.

Ur Den sista kvinnan av Audur Ava Ólafsdóttir (översättning av Arvid Nordh)
Den sista kvinnan av Audur Ava Ólafsdóttir

Originalets titel: Undantekningin (isländska).
Översättare: Arvid Nordh.
Utgivningsår: 2012 (första isländska utgåvan), 2017 (första svenska utgåvan, Weyler förlag).
Antal sidor: 279.
ISBN: 978-91-7681-063-7.

Nyårsafton i Reykjavik. Flóki (maken) till Maria (makan): ”Du är kvinnan i mitt liv.” Sedan lämnar han henne och flyttar ihop med en man. Maria, som fallen från alla skyar, söker tröst och råd hos grannen Perla, en mycket kort kvinna, terapeut och spökskrivare av deckare. Men Marias familj fortsätter att överraska. Fadern, som hon aldrig träffat, dyker plötsligt upp på Island – för att dö. Och hennes mor har inte heller berättat allt.

Audur Ava Òlafsdóttir och hennes romaner har erövrat en världspublik med sin blandning av ironi och djup känsla för familjer och deras hemligheter. Hon är konsthistoriker och författare, har länge levt i Frankrike men bor nu åter på Island.

Förlagets beskrivning

Audur Ava Ólafsdottir

Audur Ava Ólafsdóttir (född 1958) är en isländsk författare och konsthistoriker.

Kategorier
Owens, Delia

Där kräftorna sjunger

Där kräftorna sjunger av Delia Owens är en mysig feelgood om kärlek, sorg och ett ensamt liv i våtmarken. Den är till stora delar förutsägbar, men ibland är det precis den typen av läsning man behöver. Betyg: 4 måsar av 5.

Där kräftorna sjunger av Delia Owens handlar om Kya och hennes ensamma liv i våtmarken på den amerikanska landsbygden. Hon bor med sin familj i en enkel bostad när den ena familjemedlemmen efter den andra försvinner från hennes liv, bortskrämda av hennes tyrann till far. Som sjuåring står hon plötsligt ensam i livet sedan även pappan gett sig iväg. Alldeles på egen and tar hon båten in till byn där hon börjar byta musslor mot mat och bensin. Byborna kallar henne för “Träskflickan” och skyr henne. De enda som riktigt står på hennes sida är den färgade mannen som driver båtmacken i byn och hans fru. Kya kommer att växa upp i stort sett ensam ute i våtmarken. Skolan går hon bara till en enda gång. Att hon alls lär sig läsa beror på att en pojke i trakten börjar söka upp henne och umgås med henne. De delar kärleken till naturen och fascinationen för våtmarkens växt- och djurliv. Det hinner även bli en liten spirande romans mellan henne och pojken, Tate, innan han lämnar trakten för att gå på universitetet. Hans tanke är att Kya omöjligen kan följa med honom och lära sig att trivas i stan och han lämnar henne utan att säga hejdå, vilket blir en stor sorg för Kya.

Så småningom kommer Kya att träffa Chase, en av byns mest populära killar: quarterback i baseballaget och en riktig player. Kya har ingen aning om att han träffar otaliga flickor i stan; Hon faller för honom när han uppvaktar henne med romantiska picknickar och hon tror att han ska fria. Det blir inte så. Långt ifrån.

Berättelsen om Kya och hennes liv berättas kronologiskt från hennes barndom under tidigt 50-tal och framåt, men blandas också upp med ett brott som rullas upp: 1969 hittas Chase död, mördad. Mördaren har noga dolt sina spår. Plötsligt leder alla spår mot Kya och bybornas fördomar om “Träskflickan” är inte till hennes hjälp.

Där kräftorna sjunger har legat på New York Times bästsäljarlista 30 veckor i följd och gör nu sitt segertåg i Sverige och många andra länder. Det är lätt att förstå varför. Till delar är den här boken otroligt förutsägbar och det finns passager som är så sentimentala att det knappast faller alla i smaken, men det vägs upp av annat: det är exempelvis härligt med en bok som utspelar sig i en så originell miljö som våtmarken. Det här är helt klart en bok skriven av någon som kan mycket om djur och natur och det tycker jag är väldigt sympatiskt. Kärleken till naturen är något som genomsyrar hela boken på ett fint sätt. Det är också fint att författaren blandar flera genrer: deckare, kärleksroman och feelgood på samma gång. Även om det finns svärta och mörker är det också en bok som präglas mycket av att allt kommer att ordna sig till slut och det är ju något man gärna vill höra dessa dagar, kan man ju säga. Allt som allt är det en mysig och läsvärd feelgoodberättelse.

Internationell succé – nu på svenska. En oförglömlig berättelse om naturens krafter och ensamhetens pris. Kya Clark lever ensam och i samspel med naturen utanför en liten stad vid North Carolinas kust. Byborna kallar henne ”Träskflickan” och har i många år spridit elaka rykten om henne. När en stilig quarterback hittas död i våtmarken blir hon därför omedelbart misstänkt och en mordutredning inleds. Men Kya är långt ifrån den obildade enstöring som alla tror, och snart uppdagas sanningen om hennes liv. ”Där kräftorna sjunger” var den mest säljande boken i USA 2019 och har blivit en internationell fenomentitel som älskas av läsare över hela världen.

Förlagets beskrivning

Originalets titel: Where the Crawdads Sing (amerikanska).
Uppläsare: Anna Maria Käll.
Översättare: Cecilia Berglund Barklem.
Utgivningsår: 2018 (första amerikanska utgåvan), 2020 (första svenska utgåvan, Forum), 2020 (den här ljudboken, Bonnier Audio).
Antal sidor: 350 (ca 12 h lyssning).
ISBN: 9789178275625, 9789137154831.

Delia Owens

Delia Owens (född 1949) är en amerikansk författare och zoolog. Där kräftorna sjunger är hennes debutroman. Delia Owens har en hemsida, en Facebooksida och finns på Instagram.

Kategorier
Nord, Malin

Barmark

Barmark av Malin Nord är en mörk bok om moderskap och en saknad och sorg som ärvs över generationer. Betyg: 3 norrsken av 5.

Barmark av Malin Nord är en riktigt tung berättelse i bemärkelsen tyngd av sorg. Den rör sig mellan Signe, en kvinna som flydde över gränsen från Norge under Andra världskriget, och Anja, hennes barnbarn. Båda bär på förluster: Signe tvingades lämna sin son, som var för liten för att tas med på den svåra färden till Sverige. För Anja blev det en stor förlust att drabbas av ett missfall. För Anja visar det sig dock att hon burit på tvillingar och att det ena fostret fortfarande är vid liv. Det blir dottern Hanna. För Anja blir Hanna allt och det finns en spänd, lite kvävande och överbeskyddande sida hos Anja. Signe å sin sida fick en dotter när hon kom till Sverige: Anjas mamma. Deras förhållande blev spänt av en annan orsak: Signe kunde aldrig riktigt gå vidare efter förlusten av allt hon lämnat i Norge och kunde aldrig bli riktigt hemma i Sverige och på den gård hon så småningom flyttade till.

Boken utspelar sig till stor del på just denna gård. Efter Signes ankomst till Sverige får hon möjligheten att hjälpa en änkling, Erik, i hemmet. Hon och den nyfödda dottern flyttar in och dottern kommer att växa upp och se Erik som sin pappa. Signe stannar hos Erik hela hans liv: tar hand om honom och har ömma känslor för honom. Något officiellt förhållande har de dock aldrig, båda är märkta av svåra händelser i det förflutna och har svårt att gå vidare. För Anja blir den avlägset belägna gården, med dess närhet till naturen, en tillflyktsort både under tiden hon längtar efter barn, under graviditeten och under tiden sedan Hanna har kommit. Det verkar ensamt, isolerat: Anja har just ingenting annat än sin dotter och det verkar vara logistiskt krångligt att bo där ute. Ändå är det något med platsen som både lockar och skrämmer Anja. Platsen har blivit länken till det förflutna, precis som att hon ser sig som något av en tolk mellan mormoderns historia och mamman.

Boken vrider och vänder på frågor som moderskap och rötter. Jag tycker om Malin Nords språk och det finns otroligt fina delar i den här boken, inte minst de som på olika sätt kretsar kring just moderskapet. Det är också otroligt berörande att läsa om Signes flykt från Norge. Jag har läst många romaner som utspelar sig runt Andra världskriget, men förvånansvärt få har handlat om situationen i våra närmsta grannländer. Det finns alltså mycket i den här boken som känns viktigt, intressant och berörande. Samtidigt måste jag, med risk för att framstå som extremt osympatisk, erkänna att jag också störde mig väldigt mycket på huvudpersonerna, inte minst Anja. Jag har svårt för vuxna människor som inte ens försöker ta ansvar för sin egna liv och lösa sina problem. Sidorna dryper av ångest och Anja har återkommande mardrömsbilder av döda barn. Hon verkar inte direkt frisk eller förmögen till att ha kontakt med andra människor förutom dottern, som hon har ett kvävande förhållande till. Jag känner mig hemsk som skriver det här, men jag blir så frustrerad när vuxna människor inte tar ansvar för sin hälsa och söker hjälp, särskilt när det finns barn inblandade. Det här är ju en fiktiv person, i en bok som till stora delar är väldigt bra, men den blev verkligen lite väl “feel bad” för min smak.

“Jag hör inte alltid när Hanne stänger ytterdörren efter sig. Barn springer mellan gårdarna här, det finns inget farligt i det, men den senaste tiden har ett tomrum vällt upp i mig när hon lämna huset. Jag sitter vid köksbordet och bläddrar i tidningen. Allt stillnar. Som om tystnaden lagt sig tillrätta för en lång tid. Som snö. Allt uppgår i allt. Slätas ut och blir allt.

Du kommer väl tillbaka?

Ur Barmark av Malin Nord
Barmark av Malin Nord

Utgivningsår: 2017 (första utgåvan, Albert Bonniers förlag).
Antal sidor: 314.
ISBN: 9789100167202.

Hur ska döttrar kunna skydda sig från sina mödrars sorg? Går det att älska sitt barn utan att samtidigt överge det? Varför så mycket blod när ultraljudet visar hjärtslag? I Malin Nords roman Barmark flockas korparna där förluster och rädslor härjar.

Anja och dottern Hanne måste lämna barndomshemmet på myrmarken vid älven. För att förstå sina oroskänslor och den stumma relationen till sin egen mamma börjar Anja läsa sin norska mormors efterlämnade dagböcker: om hennes dramatiska flykt över fjället i december 1942 och om de omöjliga beslut hon tvingades fatta för att rädda livet på sitt ofödda barn. Barmark är en mörkt skimrande, grym och starkt rörande berättelse om sorg som går i arv mellan generationer. En roman om närhet och avstånd och om de förlorade barn som irrar i de jämtländska skogarna med evigt mörker omkring sig.

Förlagets beskrivning

Malin Nord

Malin Nord (född 1973) är en svensk författare. Hon debuterade 2012 med romanen Stilla havet.