Kategoriarkiv: -

Snart dag för summeringar och topplistor

Det är den tiden på året då det börjar bli aktuellt med sammanställningar, summeringar, topplistor och statistik. Jag älskar sådant! Men mina egna sammanställningar får vänta ett tag.

Andra har redan börjat. Flera tjusiga tårtor med storsäljande böcker på dök upp i mitt Facebookflöde här om dagen. Det är Adlibris som har gjort topplistor över vilka böcker som har sålt bäst under 2014 och tydligen har de skickat fina marsipantårtor till förlagen också.

Det verkar inte som att de har gjort en definitiv lista med en vinnare, utan snarare att de har plockat ut ett antal storsäljande titlar som belönats med ”utmärkelsen”. En storsäljare blev i alla fall Lilla smycket av Mondiano. Det förvånande mig!  Jag gissar att denna författare var totalt okänd för de flesta i det här landet innan det tillkännagavs att han belönas med årets Nobelpris i litteratur. På ganska kort tid måste det alltså har blivit stor rusning efter boken!

Å andra sidan… Varför skulle folk inte vilja läsa nobelpristagare? Boken har kommit på förslag i båda mina bokcirklar den senaste månaden. Bara en sådan sak! Intresset finns där, uppenbarligen. Jag tycker det är hemskt kul att en sådan seriös bok har hamnat på en försäljningstopplista. Fördomen säger annars att sådana listor främst innehåller.. deckare? :o

Nostalgitorsdag: Att bli med e-bokläsare

I dagens Nostalgitorsdag har jag klickat mig bakåt i arkivet och hittat ett inlägg där jag berättar att jag köpt en e-bokläsare. Den kom hem till mig i slutet av juni 2011 och jag har den kvar ännu. Ärligt talat har jag inte läst på den sedan i somras, men det beror inte på att jag har lessnat på e-böcker, utan på att jag har haft en lässvacka och inte läst så mycket över huvud taget. Det jag har läst har varit bokcirkelböcker och sådant som jag kanske inte riktigt har valt själv och som råkar vara enklast att läsa som pappersbok, av olika orsaker.

När jag köpte plattan var jag precis på väg att påbörja forskarutbildningen i en annan stad än den jag bor i. Jag hade många resor framför mig och såg fram emot att slippa släpa på en massa böcker fram och tillbaka. Läsplattor är verkligen otroligt smidigt i just de situationerna, så jag är väldigt nöjd och glad över att jag spenderade pengar på den här prylen.

Idag tycks ingen nätbokhandlare låtsas som att läsplattorna existerar. Butiker som säljer e-böcker är designade för den som köper böcker en och en till sin surfplatta och läsplattorna är ingenting som det direkt skyltas med någonstans. Det är en ovanlig pryl. Kanske är den till och med på väg bort. Det tycker jag är synd! Läsergonomin är oslagbar! Det går inte att jämföra med att läsa på en ljusstark skärm. Det går bara inte… Läsplattan har en skärm som går att läsa som om det vore papper. Underbart bra!

Nu har jag haft den här plattan i snart fyra år och det är bara att inse: läsplattan slog aldrig igenom. Även om surfplattan naturligtvis har gjort det. Sjukt! Jag kallade till och med inlägget från 2011 för ”Den digitala framtiden”. Hehe. Men under de här åren har det inte hänt mer än att några kassa nätbutiker har slagit upp portarna och kränger e-böcker som är lika dyra som de alltid varit. Och inte en jävel har läsplatta. ;)

Här hittar du inlägget från 2011.

Notalgitorsdag - E-bokläsare

Ett nytt Stora ljudbokspriset

Stora ljudbokspriset har fått en ny skepnad inför 2015. I år är det massor av nominerade titlar och det är upp till lyssnarna att rösta, vilket man gör på hemsidan. Vinnarna belönas under en gala, som kommer att hållas den 2:a mars. Skoj med lite mer gala och uppmärksamhet! Jag gissar dock att det blir populära titlar som vinner, snarare än de som hyllas av kritikerkåren, och det känns faktiskt lite synd om det här priset förvandlas till en ren marknadsföringsgrej där en hel packe titlar visas upp och sedan får en förutsägbar bestseller prispengarna. Får se hur det blir…

I kategorin skönlitteratur har jag bara lyssnat på en enda bok och det är Björndansen, som jag tyckte var spännande, men inte sådär krossande bra att jag skulle rösta på den. Så om jag skulle rösta så skulle det bli väldigt random…

Projekt Rosie och Sju jävligt långa dagar är också nominerade. Båda har jag bokcirklat, faktiskt, men jag har läst dem som pappersböcker, så jag kan inte direkt uttala mig om uppläsningen. Projekt Rosie tyckte jag var en väldigt fin bok och den gillade verkligen alla i cirkeln! Sju jävligt långa dagar förknippar inte jag med 2014, för den kom ut 2012 och jag läste den nog ungefär då (ljudboken är gissningsvis nyare än så). Jag gillade även Sju jävligt långa dagar, men för mig är den mest en ”mellanbra” underhållningsbok och kanske ingen jag slänger iväg en röst på. I deckarkategorien har jag lyssnat på Skymningens barfotabarn, Zack och Låt mig ta din hand. Jag kommer knappt ihåg någon av dem och det är kanske inget gott betyg. :o Eller jo, Zack sticker ut eftersom den innehåller en del extrema och knasiga grejer (människor som bussar vargar på folk!), men jag vet inte om den är en favoritbok för det.

Ja, det var lite om de böcker jag har läst. Det är som sagt många nominerade i varje kategori. Ska bli spännande att se vem som vinner!

Björndansen - Anders Roslund, Stefan Thunberg Projekt Rosie - Graeme Simsion Sju jävligt långa dagar - Jonathan Tropper Låt mig ta din hand - Tove Alsterdal Zack - Mons Kallentoft, Markus Lutteman Skymningens barfotabarn - Anna Jansson

Tematrio: Bokklappar

Tematrio - ÖnskeklapparJag hoppade över förra veckans Tematrio. Den handlade om Bokaccessoarer: Berätta om tre ”bokaccessoarer” du önskar eller skulle kunna tänka dig att ge bort! och det känns som att jag täckte upp det ganska väl i mitt julklappsinlägg som kom några dagar innan. Den här veckan är det tema bokklapparVad önskar ni er? Eller vad vill ni ge bort? Eller vilka böcker vill ni tipsa andra att köpa i julklapp? Även detta tema har jag i princip täckt upp i ett inlägg med julklappstips.

Men jag kan ju välja att skriva om böcker som jag önskar mig. Inte för att jag har önskat mig några böcker i år.. :o Men några böcker jag gärna skulle vilja ha (eller åtminstone låna och läsa ;)) är:

Kunskapens frukt av Liv Strömquist. Hon är verkligen min favoritserietecknare. Alltid lika vass och rolig! Hennes serier är ständigt tankeväckande och viktiga.

Och när jag ändå är inne på serier och Liv Strömquist: jag skulle gärna bläddra i antologin Kvinnor ritar bara serier om mens, som faktiskt föddes i och med Strömquists sommarprat.

”En gång i begynnelsen av min karriär som serietecknare träffade jag en manlig serietecknare som hade gett ut några album på ett riktigt förlag. Jag berättade att ”jag ritar också serier”. Då sa han: Jag hatar serier av kvinnliga serietecknare. Jaha… varför det? frågade jag. ”Jo, sa han, för kvinnor ritar bara serier om mens”.

Jag skulle också vilja ha kokboken Mera vego. Jag bläddrade i den hemma hos Anna och den såg verkligen inspirerande ut!

Mera vego - Sara Ask, Lisa Bjärbo mens_omslag.indd Kunskapens frukt - Liv Strömquist

Bokliga julklappstips, del 2

Förra veckan tipsade jag om några julklappstips med boktema. Jag fokuserade på prylar. Det är ju faktiskt rätt svårt att hitta en bra bok till en som läser! Risken är ju att personen redan har läst boken… Jag tänkte den här veckan följa upp med några tips på böcker. Kanske är det banala tips, men ändå! Här är mina förslag:

  • Naturlära av Lars Lerin. Lars Lerin är Sveriges främste akvarellmålare. Den som är intresserad av konst (eller borde vara intresserad av konst ;) kan omöjligt ogilla detta rejäla praktverk, där Lerin har samlat målningar av naturen. Boken belönades med Augustpriset i år (i kategorin Årets fackbok). Även som inte läser kan älska denna bok. Det är inte texterna man är ute efter när man läser den.
  • En bra kokbok är en fin present till den som gillar att laga mat eller den som nyss har flyttat hemifrån (eller borde flytta hemifrån ;). En av mina personliga favoriter är Bonniers vegetariska kokbok, som dessutom är himla snygg.
  • Någon bok av Patrick Modiano, årets Nobelpristagare i litteratur. En del tycker kanske att det är avskräckande med Nobelpristagare, men här rör det sig i alla fall inte om några tegelstenar. Själv har jag nyligen fått Lilla smycket, men har inte hunnit läsa ännu. Jag ser hur som helst fram emot den. Mycket! Jag är säker på att de flesta som älskar böcker gärna har en fin nobelpristagare i hyllan.
  • Eller en Augustpristagare, för all del! Så varför inte årets pristagare i kategorierna Årets skönlitterära bok eller årets barn- och ungdomsbok? Liv till varje pris och Mördarens apa, heter de. Har inte läst någon av dem.
  • Eller varför inte satsa på en bokklapp som räcker länge? En prenumeration på Storytel ger mottagaren möjlighet att lyssna på massor av ljudböcker och att läsa e-böcker i mobilen. En digital prenumeration på Novellix ger mottagaren tillgång till hela utbudet av Novellixnoveller. Älskar verkligen deras koncept att ge ut ”Pixieböcker för vuxna”. Man kan även prenumerera på pappersböckerna, men jag är osäker på om det går att ge bort det som present på något smidigt sätt (det verkar vara en tillsvidareprenumeration).

Naturlära, Bonniers vegetariska kokbok, Lilla smycket

Tegelstenar på hög och nya bokcirkelböcker

I veckan har bokcirkelträffarna avlöst varandra. Jobbets bokklubb går mest ut på att boktipsa varandra och i slutändan har nästan ingen läst samma bok som någon annan… Det brukar med andra ord inte bli så mycket uppstyrda diskussioner eller så. Vi brukar ändå välja ut 2-3 böcker att läsa och förra gången röstades bl.a. Americanah och Steglitsan fram. Jag har läst båda dessa böckerna sedan dess… Men inte tagit mig igenom.

Steglitsan är ca 700 sidor och jag läser den i mobilen. De enda tillfällen när jag läser på mobilen är i princip 1) i väntan på att min lunch ska bli färdigmicrad 2) i hissen. Det blir ca 4 min läsning per dag (en bra dag). Jag är nu på sidan 300 ungefär… Åh, vad jag är knäpp som läser en jävla tegelsten i mobilen! Och vad knäpp Donna Tartt är som har skrivit en så sjukt lång bok! 300 sidor tycker jag är en lagom längd på en bok… Jag hade en kort period i somras/höstas då jag var rätt entusiastisk över tegelstenar (inbundna, dessutom), men nu vet jag inte längre…

Nåväl. Americanah är en bok som är så bländande bra att jag inte vill att den ska ta slut! Den är typ 500 sidor, ett sidantal jag alltså inte är kompis med, men jag BRYR MIG INTE. För den är så bra!! Chimamanda Ngozi Adichie är en sjukt skicklig författare och i den här boken sätter hon verkligen fingret på rasifiering, hur det drabbar människor och hur förutfattade meningar och klasstrukturer baserade på hudfärg vävs in i folks identitet. En otroligt tankeväckande bok! Det är det bästa jag läst av Adichie hittills.

Men utläst är den inte… :)

I Picket & pocket har vi läst Grenar av gift och den har jag faktiskt läst! Jippi. Det krävdes dock att jag ägnade en timme kvällen innan åt hetsläsning. Jag brukar aldrig ha ro att läsa mer än ca 20 min i taget annars. Det kommer ett inlägg om boken framöver! Kan dock redan nu säga att det var en diskussionsvänlig bok. :) Även om åsikterna var lite blandade…

Till nästa gång läser jobbets bokklubb Lilla smycket och Expeditionen. Man kan nästan tro att det är mina förslag, för det är två av de böcker som har hittat hem till mig den senaste månaden. Det var dock en ren slump att det blev så!

Expeditionen, Lilla smycket

I bokcirkeln Picket & pocket läser vi Konsten att vara kvinna. Den vann i en spännande omröstning där Lilla mycket var på håret att vinna.. ;) Jag har sett att Konsten att vara kvinna finns som ljudbok, så jag kommer att lyssna på den, tror jag.

Nostalgitorsdag: Halvåret 2011

Jag fortsätter med mina veckovisa djupdyk i arkivet. Den här gången landar jag i 2011, då jag i juli summerade läsåret som det varit hittills. Jag hade nämligen skrivit ner några planer för 2011 och där skrev jag ner saker som att:

1. Läsa ut biblioteksböckerna jag hade hemma. Jag räknar upp några av Haruki Murakami och en av Kerstin Thorvall. Jag kan konstatera att jag vid det här laget faktiskt har läst och lämnat tillbaka Murakami-böckerna, medan Thorvalls Det mest förbjudna fortfarande finns i hyllan… :o

Här står den faktiskt…

Det mest förbjudna

2. Läsa mer franska böcker. Det hade inte skett vid halvårsskiftet 2011 och jag kan konstatera att jag efter detta datum inte har läst en endaste! :o

3. Läsa ut outlästa böcker som jag hade hemma. Här nämner jag t.ex. Lilla himlafågel och Att rosta bröd, som jag läste ut under 2011. Jag kan dock konstatera att antalet outlästa titlar knappast har blivit färre sedan 2011… Jag har vid det här laget säkert 60 outlästa titlar! :o

4. Läsa några böcker som jag räknade upp som ”borde ha läst”-böcker, däribland Lasermannen av Tomas Gellert, Vindens skugga av Carlos Ruiz Zafón, Mrs Dalloway av Virginia Woolf, En halv gul sol av Chimamanda Ngozi Adichie och Igelkottens elegans av Muriel Barbery. Lasermannen har jag outläst i hyllan, men annars är det faktiskt bara Mrs Dalloway som fortfarande är outläst! :D

Här kan du lästa mitt inlägg från 2011.  Där finns lite statistik och favoriter bl.a!

Nostalgitorsdag - Halvårssummering

Brev till en podcast

Igår skrev jag att jag ser fram emot att lyssna på årets Vinter i P1. Jag älskar verkligen podcasts! En annan av mina favoritpoddar är En varg söker sin pod, där Liv Strömquist och Caroline Ringskog Ferrada-Noli diskuterar, högt och lågt. I det senaste avsnittet berättade de att de just nu sätter ihop en bok där de svarar på lyssnarnas frågor.

En av de böcker jag ser fram emot mest 2015! :)

Kära Liv och Caroline - Liv Strömquist, Caroline Ringskog Ferrada-Noli

Vintervärdarna

Snart är det jul och det innebär också att vinterversionen av Sommar i P1 börjar sändas. Det är goda nyheter för en poddälskare som jag! Till vintern är det lyssnarna som får rösta fram värdarna i programmet och i år, som alltid, är det några författare som har fått äran. En av de är Lars Lerin och en annan är Mustafa Can. En annan är Sara Danius, medlem i Svenska Akademien. Ser verkligen fram emot årets Vinter!

Bokliga julklappstips, del 1

Om ni frågar mig så finns det få saker som är så roliga att få som hårda klappar, innehållandes böcker! Det kluriga med böcker är ju dock, tyvärr, att bokmalen är svår att överraska med en bok. Risken finns ju att 1) boken redan är läst 2) inte uppskattas av den kräsne. Det andra kluriga med att ge bort böcker är att mottagaren kanske inte ens är speciellt intresserad av att läsa (svårt att förstå, jag vet, men en del människor läser inte böcker!!). Så, när jag satte mig ner och funderade på boktips till den som vill ge bort böcker i jul, så började det stå rätt still…

Däremot har jag en del tips på bokrelaterade prylar!

En läslampa t.ex! Jag har god nytta av min. Min kille somnar nästan alltid före mig och då passar jag på att smygläsa lite på kvällarna. Jag har nog inte den mest praktiska varianten, men… Den är ganska söt i alla fall! Min är från Coolstuff, om någon undrar.

Tjusiga bokmärken är också roligt att ha. Jag har en superfin med inskription! Den har jag fått i present, så jag vet inte var man får tag på något liknande. Utöver den har jag en mängd andra varianter också.. Och det är ju tur, för jag har nästan alltid 3+ böcker på gång samtidigt… ;)

Läslampa och bokmärken

Bokstöd är egentligen överflödiga för bokmalen, för förmodligen finns det så många böcker att bokhyllorna sprängs och det inte behövs något bokstöd som håller uppe böckerna.. ;) Men om det mot förmodan skulle behövas ett stöd, så finns det galet många fina. Själv har jag en enkel uggla från Åhléns. Skulle dock inte tacka nej till den här taxen från Ellos eller den här pingvinen från Svenssons i Lammhult (om jag hade behövt någon, men det gör jag inte :o):

Bokstöd

Bokhyllor är kanske en knäpp sak att ge bort. Det är ju inte säkert att det finns plats för en sådan. Men låt oss säga att det gör det. I sådant fall tycker jag att Selfshelf är rolig. Och Bokomaten! Praktisk pryl… Jag skulle behöva en sådan, så kanske det inte blev så många böcker som förblev outlästa år efter år.. :o

Bokomat Selfshelf

Sedan finns det ju typ oändligt många bokprylar där ute för den som vill vara nördig. Penguins bokmuggar är förmodligen mer sålda än böckerna själva ;) Men fina är de! Vet ej var de finns att köpa i Sverige, dock.

Penguin mug set

Jag skulle heller inte tacka nej till någon av dessa smycken (från The literary gift company; ett brittisk företag, som jag faktiskt inte har testat att köpa från).

Banned books bracelet Classic Penguin book ring

Feelgoodbibliotekarien har förresten en svensk shop med bokprylar, Bokbutiken!Här finns det också potentiella julklappar till boknörden! Som tröjor och muggar med boknördiga tryck.

Kuddöverdrag Ord Mugg Hyssj

Engelska är inte min grej (och lite nytt i hyllan)

Jag älskar verkligen att läsa och skriva. Älskar! Jag kan inte tänka mig att inte ha böcker i mitt liv och jag har jättesvårt att tänka mig att vara utan bloggen. Jag behöver läsa och skriva! Till vardags jobbar jag som ingenjör och en stor del av mitt jobb handlar således om att läsa vetenskapliga artiklar och att själv skriva artiklar och andra rapporter. Även detta är underbart. Fast… Jag kan inte komma ifrån en grej och det är att jag verkligen avskyr engelska!

Jag har aldrig haft lätt för engelska. Förmodligen spelar det in ganska mycket att vi till största delen saknade engelsklärare på högstadiet och fick ägna oss åt självstudier. Som ni förstår har jag inga bra grunder med mig från grundskolan och det där gigantiska kunskapsglappet som jag hade med mig när jag började gymnasiet har liksom stannat kvar. Chocken var ganska stor när jag började på universitet och insåg att svenskan inte var ett speciellt gångbart språk längre. Förutom några spridda kurser de första terminerna så gavs resten av utbildningen helt på engelska. Ibland var man rent av ensam svensktalande. Först år fyra kom en ny andningspaus med en kurs som oväntat gavs helt på svenska. Den kursen var… underbar. Att få uttrycka sig fritt, kunna sväva ut i rapporterna, våga ställa frågor när som helst och hur som helst utan några språkliga begränsningar. Jag älskade den kursen. Den hade nog kunnat handla om vad som helst.

Jag lärde mig att ta sig fram, men jag vande mig aldrig och jag tror aldrig att jag kommer att kunna tala engelska helt obehindrat heller. Jag kan verkligen inte småprata och skämta på engelska. Det står still! Det står också stilla när jag måste skriva. Om det tar mig några minuter att knattra ned en sådan här text så tar det mig säkert 20 min att författa något liknande på engelska. En gång när jag skrev på svenska så stannade en kollega, helt paff, utanför mitt kontor och frågade ”Skriver du nu? Jag kan inte ens skriva sådär snabbt om jag sitter och låtsasskriver och bara trycker ner tangenter på måfå!”. Ja, jag är snabb på svenska, men jag är också frustrerande långsam och osäker på engelska.

Jag har kollegor som vägrar att skriva rapporter på svenska, även om kunder och uppdragsgivare uttryckligen önskar att få rapporten på det språket. Jag är ganska ensam om detta, men jag ser noll begränsningar när jag får skriva på svenska. Visst, ibland kanske man får tänka några varv innan man kommer på en bra översättning till knepiga facktermer, men det är ingenting mot den begränsning jag känner när jag sitter och ska författa något på engelska. Då blir det helt blankt.

Jag fattar att det är nödvändigt att kunna engelska. Men jag kan inte komma ifrån att det känns trist också. Jag älskar ju som sagt att skriva, att ha flyt, att bara låta fingrarna dansa över tangenterna. Det där tillståndet infinner sig aldrig när jag sitter där med mina engelska rapporter…

Jag känner mig mer avslappnad inför franskan, faktiskt, trots att jag rent krasst kan mycket mindre franska än engelska. Det är väl just det att man som svensk förväntas vara ”flytande” på engelska och när man inte är det så får man typ skämmas. Den som pratar franska flytande kan ju briljera mer den kunskapen, liksom, men att vara superduktig på engelska är en underförstådd baskunskap, ungefär som att man som svensk förväntas vara läs- och skrivkunnig.

Långt inlägg. Kände bara för att bekänna detta. ;) Det finns säkert fler därute som känner sig osäkra på engelska, även om det är något som ingen pratar om. Det är så himla fint att som svensk tala om att vara ”flytande på engelska”, att tanka ner amerikanska filmer utan textning, att läsa böcker på engelska och tvärsäkert säga att så mycket försvinner i översättningen att det inte är någon idé att läsa i svensk översättning. Men det är ingen som frågar om vi ska översätta engelska facktermer till svenska eller om det möjligen är ett problem att högre utbildning i Sverige ges på språk som gör att många studenter är tystare än vad de egentligen skulle vilja vara…

Nu har jag i alla fall köpt in denna bok och jag hoppas att den blir till någon hjälp… Ibland är ju engelskan tyvärr oundviklig. Köpte även en liten bonusbok. På svenska. ;)

Expeditionen, Academic writing for graduate students

Gissa vilken som känns mest inspirerande?

Köpte även en julklapp. Men den får ni inte se.

Har nominerat till Bokbloggarnas litteraturpris

Det har blivit dags för Bokbloggarnas litteraturpris igen. Tävlingen, som anordnas av Breakfast book club, går till så att alla med en bokblogg får nominera titlar som kommit ut på svenska under året. I januari sammanställs de nominerade och då startar en omröstning bland de som fått flest nomineringar.

Bland tidigare pristagare hittar vi:

2010 – Vyssan lull av Carin Gerhardsson.
2011 – Cirkeln av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren
2012 – Torka aldrig tårar utan handskar av Jonas Gardell
2013 – Förr eller senare exploderar jag av John Green

Jag är inte speciellt bra på att läsa nya böcker, men några böcker från året har jag ändå läst och av dem har jag valt att nominera:

Jag heter inte Miriam av Majgull Axelsson
Naturlära av Lars Lerin

Jag heter inte Miriam - Majgull Axelsson Naturlära - Lars Lerin

Förra gången jag skrev om det här priset och vilka böcker jag läst/nominerat/röstat på fick jag en spydig kommentar om att jag var lat och att det var helt oacceptabelt av mig att nominera och rösta utan att ha läst allt/en stor del av utgivningen. Jag skrattar fortfarande när jag tänker på idiotin det skulle innebära om jag som hobbybloggare skulle känna ett så starkt ansvar över det här priset att jag la ner den tiden det skulle krävas att läsa hundratals (tusentals) böcker. Håhå, jaja.

Jag kommer aldrig nå den punkten att jag ens läser 10 eller fler böcker från årets utgivning. Jag läser blandade titlar och allt som oftast böcker med några år på nacken. Då har man förhoppningsvis hört en massa saker om dem och fått sig en känsla av om de är läsvärda. Jag har inte tid och lust att läsa osäkra kort bara för att vara först på bollen med nya böcker.

Så är det med det.

Och apropå det. Det vore roligt med ett pris som ligger några år efter. Typ att nu i januari utse bästa bok från 2012. Det skulle, på riktigt, vara intressant att se vilka böcker som folk skulle nominera till ett sådant pris. Vilka böcker var bara tomma snackisar? Vilka seglade upp till läsupplevelser som fortfarande sitter i minnet?

Jag ska leta upp min 2012-favorit, tror jag. Återkommer om detta…

Nostalgitorsdag: En fin hästbok

I dagens nostalgitorsdag tittar jag tillbaka till en bok som jag recenserade för typ 15 år sedan, nämligen Drömmen om en ponny. Det var dock inte första gången jag läste boken, för liksom som så ofta i den åldern så lästes varje bok om och om igen. Det fina med just Drömmen om en ponny är och var att den inte handlar om någon direkt drömponny, utan en ganska besvärlig och envis rackare. Boken är en skön motvikt till mycket annat i genren, som handlar om diverse topphästar och hittehästar och annat som förmodligen står långt ifrån verklighetens upplevelser för medelhästtjejen…

Här hittar du inlägget från 2000.

Nostalgitorsdag - Drömmen om en ponny

Grattis Majgull!

När jag läste Majgull Axelssons Jag heter inte Miriam kändes den så läsvärd, viktig och gripande att jag nästan förutsatte att den skulle nomineras till, och kanske till och med belönas med, Augustpriset. Jag hade fel! Det måste ha varit stor konkurrens i år, helt enkelt. För visst är Axelssons bok om Miriam bra! Och viktig. Den handlar alltså om en kvinna som överlevt förintelsen och som sedan i resten av sitt liv har dolt sitt romska ursprung. Tills hon en dag börjar berätta.

Nu har Majgull Axelsson belönats med ett annat fint pris, nämligen Ivar Lo-priset, som årligen delas ut till en betydande arbetarförfattare. Välförtjänt!

Jag heter inte Miriam - Majgull Axelsson

Pelle 75 år!

Det har varit en del jubileum i år och främst har kanske Tove Janssons 100 årsdag uppmärksammats. En jubilar som har hamnat lite i skymundan, tycker jag, är Pelle Svanslös 75 år. Hade jag inte läst om det hos Barnboksprat så hade jag missat det! Jag älskade dessa böcker när jag var liten och lånade hem alla de hade på bibblan. Jag hade också flera faksimilutgåvor med de underbara illustrationerna av Lucie Lundberg. För mig, som haft Uppsala som närmsta stad under uppväxten, så var det extra kul att läsa böcker med anknytning till platser jag kände till.

I samband med jubileet har det kommit ut en samlingsutgåva med Pelleböcker. Jag är inte riktigt kompis med den ”nya” Pelle, men det är väl en smaksak vilka illustrationer man föredrar. De nya har ju också sin charm. Jag har förstått att man över huvud taget har ryckt upp och moderniserat berättelserna om Pelle och även introducerat nya karaktärer. Jag har ingenting speciellt att säga om det. Jag kan inte minnas att jag tyckte att originalen var svårlästa när jag var liten och jag kan inte minnas att de innehåller föråldrade och pinsamma saker heller. Eller gör de det? Det är väl en svår balansgång det där med att bevara och att förnya… I det här fallet har man tydligen valt att förnya och det kanske är nog så bra… Huvudsaken att barn fortsätter att läsa om Pelle, som ju är så snäll. Snällt ska det vara!

Berättelser om Pelle Svanslös - Åsa Rönn, Mikael Rönn, Ingrid Flygare Känner du Pelle Svanslös - Gösta Knutsson