Kategoriarkiv: -

Tematrio: Prisvinnare

TematrioI veckan har årets nomineringar till Augustpriset presenterats och Tematrio handlar om just prisvinnare: berätta om tre prisade böcker du läst eller har lust att läsa (välj bland August eller andra priser).

En Augustprisvinnare som verkligen är fantastisk är Korparna av Tomas Bannerhed. Det är en gripande och drabbande bok om en ensam pojke och hans uppväxt på en gård och med en psykiskt skör pappa.

Jag tycker också hemskt mycket om Svinalängorna av Susanna Alakoski. Alakoski skriver viktiga och läsvärda böcker om fattigdom och utanförskap i Sverige. Det är böcker som måste läsas idag!

Som tredje prisad författare tar jag Orhan Pamuk, som belönades med Nobelpriset 2006. Oskuldens museum är bland det bästa jag läst. Det är en mångbottnad berättelse om det moderna Turkiet och om en man med förföljelsemani. Pamuk lyckas på ett oerhört skickligt sätt väva ihop berättelsen och mellan raderna skildra vad som händer i verkligheten och vad som händer i den psykiskt sjuke huvudpersonens huvud.

Hemma från NYC

Nu är jag hemma efter min lilla semestertripp till New York. Hade jag användning för den guidebok jag köpte (Lonely Planet) eller de jag lånade (Ett annat New York och Ett annat Manhattan)? Ja och nej.

Jag hade god nytta av Lonely Planet-guiden, för den kändes bra uppbyggd med tips på promenader, toppsevärdheter och olika teman (t.ex. ”om du gillar museum”, ”gratis”, ”uteliv”…). Den var ett bra intro för mig, som inte kände till så mycket om staden innan och aldrig hade varit där förut. Det finns många handfasta råd i den också, typ om dricks och sådant, som man kanske inte har direkt koll på om man, liksom jag, inte är speciellt världsvan. :p Lonely planets New York-guide var en fin bok att läsa innan resan för att få lite tips och en känsla för vad vi skulle satsa på att se/uppleva. Sedan är inte jag den som springer omkring med en guidebok i högsta hugg, så väl på plats fick det bli som det föll sig. Det är en guidebok jag rekommenderar i alla fall!

En av oss, Americanah, Lonely Planet New York City

De andra två guideböckerna är säkerligen nog så bra, men jag hade inte tid att läsa dem innan avresa, så behållningen blev inte så stor. De har också ett stort fokus på restauranger och fik och att äta är väl egentligen ingenting som jag ser som höjdpunkten på resor. Självklart vill jag äta gott (och det har jag gjort!), men jag är inte den som planerar restaurangbesöken och bokar bord i förväg på häftiga inneställen… Jag har inte ett matintresse på det sättet, helt enkelt. Faktum är att jag är så petig med kosten, i och med att jag är glutenintolerant, att jag är tacksam om det ens finns något att äta när jag går ut… Så dessa böcker passar nog bättre för någon annan. Säkerligen finns det ju otroligt mycket spännande i matväg att uppleva i NYC, för den som har det intresset!

Som en parentes kan jag för övrigt säga att det är betydligt lättare att gå ut och äta med celiaki i New York än i Sverige. Trots att Sverige är topp 2 hårdast drabbat i världen vad gäller glutenintolerans så är det ett riktigt u-land när det kommer till kännedom om gluten på restauranger. Som alla med celiaki vet så är det kanske 1 svensk restaurangpersonal av 3 som vet vad gluten är. De flesta har aldrig hört ordet förut, alternativt tror de att det är samma sak som mjölkprotein. Så är det INTE i New York, för trots att typ ingen har celiaki så äter folk gärna glutenfritt (obegripligt, jag vet). Folk är dessutom vänliga, tillmötesgående och vill gärna servera en något bra och glutenfritt om man frågar om det. Det är lite av en fröjd att gå ut och äta i New York, faktiskt. Det går inte att jämföra med Sverige, där man som glutenintolerant verkligen gruvar sig för att gå ut och äta och där det alltid, hur man än beter sig, är 50/50 om man blir förgiftad eller ej. I Sverige får man allt som oftast känna sig som en idiot när man äter ute och det är troligare att restaurangpersonalen himlar med ögonen och suckar högt än att de kan förklara vad på menyn som kanske är glutenfritt. Servicen och omtanken är större i NYC. Om jag säger så…

Blev det någon bok:ig upplevelse i NYC då? Nja, kanske inte i första hand, om någon trodde det, men jag spenderade faktiskt en god stund på Strand, som är en gigantisk bokaffär med både gamla, nya och ovanliga böcker.

Strand

Passerade även ett av stadens mest pampiga offentliga bibliotek.

New York Public Library

Och så köpte jag en tjusig Penguinbok! Jag lyfter ofta fram deras böcker när jag postar inlägg om snygga framsidor. Snyggast av alla är deras utgåva av Alice i Underlandet, men den är slutsåld sedan länge. Jag hittade däremot en underbart fin utgåva av Wicked – en berättelse vi såg som musikal under New York-vistelsen. :) Jag fullkomligt ÄLSKAR Trollkarlen från Oz och Wicked är alltså en fanfiction som utspelar sig innan den första Oz-boken.

Min Wicked-bok, som jag köpte på Barnes & Noble, kostade för övrigt mindre än det program de försökte pracka på en på musikalen… Det är inte precis prisvärt att se musikaler på Broadway, så om jag ska vara ärlig så vet jag inte om det är något jag kan rekommendera att man gör, men när jag nu ändå har sett Wicked så måste jag ju säga att det var en häftig upplevelse. För det var det! Proffsig sång, dans och show! Och supersnygg scenografi. Särskilt rolig är den såklart för oss som känner igen referenserna till L. Frank Baums böcker om Oz. Sedan kanske man kan skippa allt krimskrams och grejer runt omkring som de vill pracka på en.

Wicked

Nomineringarna klara för Augustpriset

Av alla litteraturpriser är det Augustpriset som jag uppskattar mest. Det känns som att juryn alltid lyckas pricka in aktuella, läsvärda och tillgängliga pristagare.

Idag har det tillkännagivits vilka som är nominerade till årets pris.

Årets svenska barn- och ungdomsbok
Jag blir en bubbla som blir ett monster som blir ett barn av Malin Axelsson, Klara Persson
Nu leker vi den fula ankungen av Barbro Lindgren, Eva Lindström
Vi är vänner av Eva Lindström
Tilly som trodde att… av Eva Staaf, Emma Adbåge
Vi springer av Joar Tiberg, Sara Lundberg
Mördarens apa av Jakob Wegelius

Årets svenska fackbok
Popmusik rimmar på politik av Anna Charlotta Gunnarsson
Vid tidens ände. Om stormaktstidens vidunderliga drömvärld och en profet vid dess yttersta rand av Håkan Håkansson
Naturlära av Lars Lerin
Plundrarna. Hur nazisterna stal Europas konstskatter av Anders Rydell
Doktor Nasser har ingen bil. Kairo i omvälvningens tid av Tina Thunander
Erik och Margot. En kärlekshistoria av Per Wästberg

Årets svenska skönlitterära bok
Ma av Ida Börjel
Alkemistens dotter av Carl-Michael Edenborg
Ett så starkt ljus av Lyra Ekström Lindbäck
Liv till varje pris av Kristina Sandberg
De utvalda av Steve Sem-Sandberg
Beckomberga. Ode till min familj av Sara Stridsberg

Den enda jag har läst är Lerins fantastiskt fina Naturlära, fylld av underbara akvareller.

Jag har ingen aning om vem som kommer att vinna i år, men det ska bli spännande att se vem det blir! Fram tills prisutdelningen den 24:e november kommer det att produceras ett antal poddar där författarna samtalar med varandra. Det är ett koncept de började med förra året och som jag tyckte var väldigt kul. Kan rekommenderas!

Tematrio: Titelfråga

TematrioDen här veckan uppmanar Tematrio till att berätta om tre bra böcker med frågtecken i titlarna.

En av mina favoritljudböcker är Kan du säga shibbolet? Det är en rolig och vass bok om främlingsfientlighet och rasism. Vem bor i Rosengård och vem bor i Oxie? Vem är rasist och vem är det inte? Och vad är egentligen det riktiga Iran?

Vem ska trösta knyttet? Klassisk bilderbok av Tove Jansson. Vilka bilder! Och fina rim!

När börjar det riktiga livet har inte riktigt ett frågetecken i titeln (faktiskt), men en fråga är det ju… :) Kul novellsamling av Fredrik Lindström.

 

Dags att läsa franskt!

Sekwa är ett litet förlag som intresserar mig. De ger nämligen ut franskspråkig litteratur i översättning och jag har en liten förkärlek för franska grejer i allmänhet. Tyvärr har jag inte hunnit med att läsa speciellt många böcker ännu, men det kan man ju ändra på! I veckan fick jag den här fina:

Vi var skapta för lycka

Det är det första som ges ut på svenska av Véronique Olmi. Det är en relationsroman som har fått fina recensioner vad jag kan se. Framsidan är en fullträff också. Ser verkligen fram emot att läsa! :)

Slutspekulerat

Så har Svenska Akademien meddelat vem som blir årets Nobelpristagare i litteratur. Årets pristagare är, som ni säkert redan vet, Patrick Modiano. Det är en författare som jag aldrig har hört talas om förut. Ska bli kul att läsa! Han verkar bl.a. ha skrivit några kortromaner och jag älskar verkligen tighta, korta berättelser.

Jag är glad att tillkännagivandet var idag och inte exempelvis nästa vecka, eftersom jag troligast inte hade haft möjlighet att se livesändningen annars. Idag kunde jag ta en paus i mitt arbete och kolla. Jag har aldrig läst en Nobelpristagare i förväg, men ändå rycks jag alltid med av spänningen och tycker det är sjukt kul att se tillkännagivandet utanför Börssalen!

Tematrio: Prepositioner

TematrioTematrio fortsätter att testa grammatikkunskaperna. ;) Den här veckan är uppmaningen Berätta om tre bra böcker med prepositioner i titlarna!

Som första bok väljer jag Helena von Zweigbergks fina och insiktsfulla relationsdrama Anna och Mats bor inte här längre. Jag fällde faktiskt en tår när jag läste den; tycker von Zweigbergk verkligen skriver fint om ett förhållande som tar slut.

Som andra bok tar jag Vägen mot Bålberget, Therése Söderlinds tegelsten om en kvinna som anklagas för att vara häxa. Boken rör sig också i nutid och följer en kvinna som börjar släktforska och undra vilka de här kvinnorna var, de som brändes på bål för 10 generationer sedan.

Min tredje bok i den här trion får bli en lättsam sådan: Fånge i hundpalatset av Martina Haag. Älskar hennes tokroliga böcker. Just den här handlar bl.a. om livet med en hund som är en korsning mellan världens mest högljudda hundraser…

Snabba cash, filmen

Sent omsider har jag sett filmatiseringen av Jens Lapidus Snabba cash som kom 2010 (filmen alltså, boken kom ut 2006). Jag har läst de två första böckerna i Stockholm noir-trilogin (Snabba cash och Aldrig fucka upp), men filmerna har jag alltså missat fram till nu.

Jag kan förstå de som verkligen ogillar Lapidus’s trilogi, som är skriven med korta, lite styltiga meningar och mycket slang, men själv tycker jag att det är det som gör det. Utöver en framgångsrik författarkarriär är Lapidus även advokat och träffar alltså en hel del kriminella. Jag har hört att han i vissa fall har lånat uttryckssätt och meningar rakt av från sina klienter. Dialogerna i böckern känns faktiskt autentiska och det är den där trovärdigheten som i mitt tycke är den extra krydda som gör att Lapidus böcker höjer sig snäppet över det mesta som ges ut i deckargenren idag.

Filmen då? Jo, jag tyckte den var bra (i sin genre). Även här känns det faktiskt trovärdigt och äkta. Karaktärerna är inte bara kriminella idioter utan har också fler lager än så. Det gäller framför allt Mrado, som, utöver att vara grovt kriminell, också försöker att få vårdnaden över sin älskade lilla dotter, något som naturligtvis är hopplöst när man har en tillvaro där skjutningar och droger är lite av vardag.

Jag kände inte helt igen handlingen från boken, men det är väl så det allt som oftast är; för att få ihop en film måste man både ta bort och lägga till från bokens handling. En av de intressantaste karaktärerna i såväl filmen som boken är JW, en enkel Robertsforskille som pluggar på Handels, skaffar sig överklassiga vänner och börjar köra svarttaxi för att finansiera bratlivet. I boken byts svarttaxin snabbt ut mot kokainhandel, men i filmen har hela den grejen fallit bort och han dras istället in i maffian som någon slags ekonomisk rådgivare. Jag minns inte alls att det var så i boken? Sedan kände jag att boken är mycket bättre på att få fram hur personerna hänger ihop och vad som driver dem; hur de vill hämnas, hur de utnyttjar varandra…

Men som sagt, filmen är bra ändå! Får se om jag också ser de resterande filmerna i trilogin. Näst på tur är i sådant fall Snabba cash II. Titeln är märklig. Jag vet faktiskt inte hur den kopplar till Aldrig fucka upp, som ju den andra boken i trilogin heter. Kanske är Snabba cash II en fri fortsättning baserad på Snabba cash-boken? Upplys mig gärna! Den tredje boken och filmen är Livet deluxe. Den vill jag läsa (och kanske se), men jag har inte kommit till skott ännu…

Nobelprisspekulationer

Nu i oktober är det dags för Svenska Akademien att tillkännage vem som får årets Nobelpris i litteratur. Jag gissar att det närmar sig, för man har värmt upp genom att gå ut med att allmänheten i år inte kommer att få vara på plats utanför Börssalen, där tillkännagivandet traditionellt sker genom att akademiens ständige sekreterare kommer ut genom dörren och berättar vem som får priset. Det verkar rimligt att försöka stoppa all trängsel. Intresset för tillkännagivandet har tydligen exploderat på senare år, trots att det nu för tiden finns livesändningar på nätet, så att man kan ”vara på plats” hemma framför datorn.

Själv hoppas jag alltid lite grann att Joyce Carol Oates ska få priset, för hon har skrivit så hemskt många berörande och läsvärda böcker om kvinnor i olika beroendesituationer och utanförskap. Jag tycker att hon skriver mästerligt! Dessvärre lär det aldrig ske, t.ex. för att Oates är för produktiv och därmed också lite ojämn. Jag tycker inte att det är ett argument, men det är som det är. Förra årets belönades Alice Munro, den kanadensiska novellförfattaren, så jag gissar att akademien i år sneglar mot en annan världsdel än just Nordamerika. Att amerikanska Oates skulle få priset känns alltså inte så troligt. Tyvärr.

Jag har en annan gissning, däremot, och det är Nawal El Saadawi, den egyptiske feministen och aktivisten som fortfarande vid typ 80 års ålder strider för demokrati och frihet. Jag tycker hon är beundransvärd, men baserat på att jag i våras kämpade mig igenom, verkligen plågade mig igenom, den hopplöst icke läsvärda Den stulna romanen, så jag kan jag inte precis påstå att jag intresserar mig för hennes författarskap… Efter några år av populistiska val (Munro har varit önskad och tippad i åratal), så kanske det är dags för en sådan här riktigt smal och svår författare igen… Jag tror absolut att El Saadawi kan belönas i år.

Ett annat år, ett år långt fram i tiden, kan det bli dags för Chimamanda Ngozi Adichie, tror jag. Och kanske Sofi Oksanen. Det är två fantastiskt läsvärda författare som skriver viktiga böcker: Adichie om kolonialismen i t.ex. Nigeria och Biafrakriget och Oksanen om det Sovjetockuperade Estland.

Vem tror du blir belönad i år? Och vem står på din önskelista?

Tematrio: Possessiva pronomen

TematrioTematrio fortsätter med grammatiktema: Berätta om tre bra böcker med possessiva pronomen i titlarna!

Min mormor hälsar och säger förlåt. Fin feel good-bok om en liten tjej som förlorar sin mormor och som ger sig ut på ett skattjakt, som mormodern hittade på innan hon gick bort. Jakten leder henne till hennes grannar; en samling original.

Jag ringer mina bröder. Fantastisk liten bok om rasism och misstänkliggörande. Skriven av en av Sveriges skickligaste författare, Jonas Hassen Khemiri. Väldigt spännande använt språk!

Välkommen till din psykos. Kul och tänkvärt seriealbum av Nanna Johansson. Som vanligt levereras sylvass samhällskritik.

Ungern

Bokmässan är nu över för i år. Jag har inte varit på plats, men har lyssnat ganska flitigt på Lundströms bokradios rapporteringar… Och så är det ju svårt att undvika alla bokbloggares Bokmässerapporteringar på bloggar, Twitter och Facebook… ;)

Jag är inte så säker på att jag kommer iväg på mässan nästa år heller.. Men om jag gör det så kan jag se fram emot att Ungern är temaland. Det kanske är ett tema jag behöver, så att säga, för jag har bara läst en enda ungersk författare och det är Imre Kertész.

Det är säkert fler än jag som läst denna viktiga Nobelpristagare.

Mannen utan öde - Imre Kertész

Hejdå mini-PC

Efter ganska många år med en prestandamässigt urusel mini-PC har jag nu spottat upp mig och köpt en ultrabook. Känns bra! Mini-PC:n har fyllt sin funktion under de här åren då jag har rest mycket med jobbet. Då har det varit skönt att ha en liten, dålig dator som inte är så stöldbegärlig… Jag har dessutom en tendens att tappa datorn i marken titt som tätt och då vill man ju helst ha en dator som kan gå sönder utan att man börjar gråta (min mini-PC har nog åkt i backen 10 gånger i samband med säkerhetskontrollen på flyget och den föregicks av en annan mini-PC som min pappa har fått löda ihop för att den gick sönder jättemycket vid ett fall från köksbordet…). Om någon undrar så har jag naturligtvis en jobbdator som jag tar med mig på tjänsteresor vid behov, men jag använder den enbart till jobb, så allt som oftast tar jag med en privat dator också. Min jobbdator har förresten inget nätverkskort, så den är inte direkt användbar utanför kontoret…

Får se om det blir fler blogginlägg framöver, nu när jag har en dator som startar i samma sekund som man trycker på startknappen, istället för att behöva typ 10 minuter för att komma igång, som min mini-PC. ;) Gissningsvis är svaret NEJ. Den här nya prylen kommer knappast att ge mig mer lästid. Snarare tvärtom. :o Så många förströelser, så lite tid!!

En trött pensionär…

Mini-PC

Fina illustrationer och klassisk musik – bra kombo!

I slutet av oktober kommer en ny bilderbok av Ilon Wikland, som kanske mest är känd för alla sina illustrationer till Astrid Lindgrens verk. Hon är illustratören som har illustrerat t.ex. Mio, min Mio och Bröderna Lejonhjärta. Men nu är hon alltså aktuell med något helt annat: illustrationer till berättelsen om Peter och vargen, Sergej Prokofjevs musiksaga. Med boken medföljer en CD med en inspelning av Kungliga filharmoniska orkestern samt berättelsen berättad av Mark Levengood. Jag tycker det låter helt underbart! Inte för att jag har något barn, men om jag hade ett så skulle jag börja i tid med att försöka väcka ett intresse för klassisk musik. Hehe. Det här låter onekligen som en bra inkörsport.

Peter och vargen - Ilon Wikland

Bokmässetider, Stora ljudboksprisettider

Ingen som brukar läsa bokbloggar kan ha missat att Bokmässan pågår just nu!

Bokmässan innebär också att Stora ljudbokspriset delas ut. I år gick priset till Carol Rifka Brunts Låt vargarna komma, inläst av Hanna Schmitz. Den kommer jag absolut att lyssna på framöver! Jag brukar ju lyssna på ljudböcker via Storytel, så den är bara ett klick bort. Apropå Storytel så är det Storytel som kommer att hålla i trådarna för priset från och med nästa år och då kommer det bli en hel ljudboksgala med prisutdelning i kategorierna skönlitteratur, spänning och barn/ungdom. Kul att priset utvecklas!

Låt vargarna komma - Carol Rifka Brunt

Bokmässan då..? Ja, jag är ju inte på Bokmässan i år heller. Och helt ärligt så är jag inte ledsen över det! När man bor i Umeå så är Göteborg så långt bort att man lika gärna kan åka utomlands som att åka dit… :p Visst vore det skoj att gå på Bokmässan någon gång, men jag är hemskt hemmakär och försöker att använda så många semesterdagar som möjligt till att träffa nära och kära (jag bor långt bort från min släkt och barndomsvänner). Något år vill jag nog åka till Bokmässan, men de senaste åren har jag spenderat höstarna med att typ veckopendla p.g.a. jobb på annan ort och i år så sticker jag iväg till New York en vecka. Det är mer resa än vad jag är bekväm med, egentligen… Så inget Göteborg för mig!

Lång utläggning. Men i alla fall. Hoppas att alla andra bokbloggare m.fl. har det skoj! :)