Fler priser till Jag heter inte Miriam

Igår delades Stora ljudbokspriset ut på en gala (jag var inte där ;)). Priset i skönlitteraturklassen gick till en av mina favoritböcker från förra året: Jag heter inte Miriam. Det känns som att jag har tjatat om den huuur mycket som helst, men, fortfarande: det är en gripande, välskriven och viktig bok om förintelsen och antiziganism. Hur ljudboken är vet jag inte, för själv läste jag pappersboken, men uppläsaren är Katarina Ewerlöf och hon brukar ju vara bra!

Vinnare i deckarklassen är Tjockare än vatten av Carin Gerhardsen och vinnare i barn & ungdomsklassen är Vad sa pappa Åberg av Gunilla Bergström. Får se om Gerhardsens deckare får åka in i min bokhylla i Storytelappen framöver. Jag tror tyvärr inte det. Jag är lite mätt på deckare, faktiskt.

Jag heter inte Miriam - Majgull Axelsson

Instagramvänlig frukost + bokcirkel

Igår träffades bokcirkeln Picket & pocket (åtminstone 4 av oss) och åt hotellfrukost! Finns det någon bättre guldkant i tillvaron än frukostbufféer?! Jag åt tyvärr upp precis allt på tallriken innan jag hann ta en Instagramvänlig bild… Men ni kan säkert föreställa er. ;) Jag måste ge lite extra plus till Scandic Plaza här i Umeå som hade så bra uppmärkt vad som var glutenfritt och hade flera olika sorters glutenfritt bröd, skorpor, knäcke m.m. De hade till och med glutenfria småkakor! Det är oftast helt problemfritt att vara glutenintolerant så länge man äter mat hos sig själv eller hos andra, men kunskapens om gluten är i allmänhet 0 på svenska restauranger och caféer, så det kan vara lite av en skräckupplevelse att äta ute, tycker jag… Jag blir alltid lite extra glad när folk som jobbar med mat faktiskt verkar ha koll på gluten..!

Bokcirklandet då? Jodå, vi diskuterade Kapten Nemos bibliotek, som jag bloggade om för ett tag sedan. Det var uppenbarligen inte en bok som hade satt sig i minnet, för jag tyckte det var väldigt svårt att diskutera den och vad som faktiskt händer i den… Obs: spoilervarning på följande mening. En diskussion uppstod t.ex. kring huruvida Johannes dör i boken eller inte. Jag har ingen aning!

Jag behöver nog sluta lyssna på bokcirkelböcker som ljudböcker. Jag tycker inte att innehållet fastnar lika bra när jag lyssnar som när jag läser… Till nästa gång läser vi Klingsor. Jag har redan lagt den i bokhyllan i Storytel, så att jag kan lyssna på den framöver. Nobelprisprojektet tipsade också om att den finns som Radioföljetong. Men jag kanske borde låna den som pappersbok istället, som sagt…

Klingsor

 

Bokrea! Tips och mina egna fynd

I onsdags kom jag på att det var länge sedan jag var hos tandläkaren, så jag ringde min tandläkare och fick, märkligt nog, en tid samma dag. Helt oväntat slutade jag alltså tidigare i onsdags (fick ta igen det jobbet på kvällen sedan, men…).

En bieffekt blev att jag tittade in på Akademibokhandeln för lite bokreashopping. När jag ändå var ”ledig” och på stan, alltså. Jag kommer inte ens ihåg när jag handlade i en fysisk bokhandel senast. Det måste ha varit flera år sedan. Jag är en sådan som gärna lånar böcker på bibblan och så har jag på något sätt lyckats bunkra upp med en massa olästa böcker här hemma, så det finns verkligen, verkligen, verkligen inget reellt behov att köpa nytt. Och vill jag köpa nytt så brukar jag snåla till det och handla på nätet.

Så är det med det! Men nu blev det alltså storshopping. Hehe. Vet inte ens hur de ska få plats i hyllan!!

Bokreaböcker 2015

Jag orkade uppenbarligen inte slita av prislapparna innan jag brände av en suddig bild med min mobilkamera. Den som har lust kan alltså räkna ihop precis hur mycket pengar jag uppenbarligen har möjlighet att lägga ut på böcker bara sådär (eller inte, bilden är ju suddig, som de blir när man fotar i mörker…). Jag hade dock ett presentkort den här gången, ifall någon vill veta.

Jag är superglad över att ha två nya Hjalmar Söderberg och Patrick Modiano att läsa framöver. Och så är det en nyöversättning av Stolthet och fördom som skymtar i övre, högra hörnet. Den är så himla fin, med mjukt omslag och ett bokmärkessnöre (är det ett ord?). Jag kanske köper Övertalning i samma serie framöver…  Den fanns nämligen också på rea. Diktsamlingen är lite av en chansning! Jag försöker lära mig poesi.

Vill ni ha några reatips så skymtade jag Engelsforstrilogin, Americanah och Egenmäktigt förfarande på rea. De är så bra, så bra, så bra. Det fanns även en loggbok av Malmsten (minns inte exakt vilken nu, men de är extremt läsvärda allihop, så spana gärna in den!), en massa titlar av Alice Munro och bland alla möjliga och omöjliga kokböcker så såg jag Vegetariska kokboken (den grönrutiga, om ni vet?) i senaste utgåvan.

Nostalgitorsdag: Morgon i Jenin

I dagens Nostalgitorsdag plockar jag fram Morgon i Jenin, en bokcirkelbok som jag tror att alla i bokcirkeln tyckte var bra! Boken utspelar sig i Palestina och är en väldigt fin och gripande berättelse om tillvaron för människorna där. Författaren har lyckats få med flera olika intressanta perspektiv. Jag kan särskilt rekommendera den som bokcirkelbok, för det är en bok som passar att diskutera.

Här är mitt inlägg från 2013.

Nostalgitorsdag - Morgon i Jenin

Vilken bokhöst!

Det har ju ryktats om att det kommer en ny roman av Jonas Hassen Khemiri i höst, men nu har jag sett att det finns fler favoriter att längta efter. John Ajvide Lindqvist kommer med en uppföljare till Himmelstrand!

Nu är ju jag, som ni kanske vet, alltid ca 2 år efter utgivningen… För mig är det viktigare att läsa något bra än något nytt. Hehe. Så, jag bör ju kanske läsa Himmelstrand först och främst.

Nåja… Uppföljaren heter Rörelsen och kommer i september.

Himmelstrand - John Ajvide Lindqvist

Cirkeln, filmen

Igår såg jag filmatiseringen av Cirkeln. Som många av er vet så är jag oerhört förtjust i Engelsforstrilogin. Jag ansträngde mig verkligen för att hålla nere förväntningarna, så att jag inte skulle bli besviken… Blev jag besviken? Nej, det är en bra, svensk film! Det är inte storslagna specialeffekter och sådant, däremot har filmen till stor del fångat det i mitt tycke bästa i böckerna: skildringen av att vara 16 år, denna speciella tid, då livet och förutsättningarna verkligen kan se helt olika ut för eleverna i en vanlig klass. Plus att böckerna och filmen alltså utspelar sig på en mindre ort, med allt vad det kan innebära.

När jag läste böckerna blev jag verkligen förtjust i karaktärerna. De är så på pricken lik människor man själv har träffat under sin gymnasietid. De är så… verkliga. Nära. Det var jättekul att se dem på vita duken. Till stor del såg de på något märkligt sätt ut precis som jag hade tänkt mig. I den mån jag hade tänkt något. Det kändes som helt rätt personer i rollerna i alla fall. Förutom att jag verkligen hade tänkt mig att Minoo skulle ha mer drag från sitt iranska (?) påbrå..? Ja, jag vet inte.

Jag reagerade på att hela karaktärer och grejer är borta i filmen, men jag tycker samtidigt att det är helt i sin ordning. Det kulle inte gå att få med allt… Inte om man vill få ihop en bra film! Jag tycker man har lyckats bra med avvägningen vad som ska tas med. Det kan sannerligen inte vara en lätt bok att omarbeta till film, med tanke på hur många huvudpersoner den har.

Sedan måste jag säga att filmen var oväntat läskig. Observera att jag på ett närmast sjukligt sätt är lättskrämd och aldrig, aldrig, aldrig skulle komma på tanken att se en skräckfilm. Men med de förutsättningarna kan jag säga att filmen faktiskt var förvånansvärt skrämmande. Hehe.

Bra film! Ser fram emot fortsättningen (för visst kommer det en fortsättning?!).

Några noveller av Astrid

Astrid Lindgren, vår kanske mest älskade ”sagotant” är alltid aktuell, men sedan julens finfina dokumentärserie så tror att jag hon är lite extra i tankarna hos många. Hennes barnböcker upptäcks ständigt av nya generationer och funkar faktiskt riktigt bra att läsa även som vuxen. Själv har jag bland annat läst novellsamlingen Sagobok, där riktiga pärlor som Nils Karlsson-Pyssling och Sunnanäng finns med. Jag minns inte exakt vilka fler titlar som ryms i sagosamlingen som jag har. Några av de är kanske de noveller som nu är på gång att ges ut av Novellix. Novellix ger nämligen ut fyra barnnoveller och en vuxennovell av Astrid Lindgren. Vill gärna ha dem faktiskt! Särskilt vuxennovellen känns lockande eftersom jag främst har läst Lindgrens barnböcker sedan tidigare.

Astrid Lindgren-noveller från Novellix

(Lånade bilden från Novellix webbshop; hittade inga andra pressbilder faktiskt).

Nostalgitorsdag: Gentlemen

I dagens nostalgitorsdag plockar jag fram Gentlemen från arkivet. Boken är lite av en modern klassiker, skriven av akademiledamoten Klas Östergren. I den får läsaren följa en fiktiv Klas Östergren när han flyttar in i de märkliga bröderna Morgans lägenhet. Det är penningbekymmer och sprit, om vartannat. När jag läste den här boken för typ åtta år sedan så tyckte jag att den var för tjock och att någonting saknades… Kanske skulle jag uppskatta den mer idag och läsa den på ett annat sätt nu när jag är äldre…

Boken har nyligen filmatiserats och filmen går nog fortfarande på bio på sina håll. Jag har tyvärr missat den, men kommer garanterat att se den så småningom. Får kanske ta och hyra den någon dag! Har du sett filmen?

Här är mitt inlägg om Gentlemen från 2007.

Nostalgitorsdag - Gentlemen

Ungefär en månad kvar till Littfest

Förra året var jag ju på min första Littfest. Det är alltså Umeås egen ”bokmässa”, med en massa bra seminarier. Det ena spännande namnet efter den andra har droppats den senaste tiden, men det slutliga schemat kom helt nyligt. Tyvärr är de flesta seminarier, som jag har peppat för, på fredagen och för mig, som jobbar under kontorstid, blir det då en omöjlighet att gå. Synd! Jag hade väldigt gärna sett Lena Andersson, Liv Strömquist & Caroline Ringskog Ferrada-Noli (älskar deras podcast, En varg söker sin pod) och John Ajvide Lindqvist. För dig som bor i Umeåområdet och har möjlighet att gå, så är det verkligen ett tips att kolla in Littfestprogrammet.

För egen del lutar det åt att jag skippar i år. Jag har rätt mycket jobb att ta itu med (slutför min avhandling just nu) och det finns inget seminarium på lördagen som känns sådär toklockande att jag har lust att ta den tiden från mitt skrivarbete. Det skulle kanske vara Kristina Sandberg, i så fall, för jag läser hennes roman Att föda ett barn just nu, men annars kan det vara. På lördagen har de dessutom bara 3 seminarier på den stora scenen, att jämföra med fredagens 7 seminarier, så det känns lite ovärt över huvud taget att enbart gå på lördagen. Hoppas att de lägger lite mer krut på lördagen nästa år.

Littfest

Nya noveller av Murakami

När jag skrev om vårens böcker så missade jag bok som jag faktiskt ser fram emot väldigt mycket: Män utan kvinnor av Haruki Murakami. Jag gillar noveller och jag gillar Murakami. Vad kan gå fel? Jo, att man läser för mycket Murakami på raken, för då lessnar man, har jag märkt. Nu har det gått lång tid sedan min senaste Murakami, så det börjar nog bli dags för en ny! Otroligt tjusig framsida, för övrigt. Den anspelar lite på Kafkas Förvandlingen, som enligt baksidestexten verkar vävas in lite i en av novellerna.

En skådespelare anställer en chaufför och anförtror henne sina innersta hemligheter. En man har blivit lämnad av sin hustru och öppnar en bar som blir hemsökt av något okänt. Maken till en tidigare kärlek ringer efter midnatt och låter meddela tråkiga nyheter. En man vaknar en dag och inser att han gått igenom en metamorfos och förvandlats till Gregor Samsa, huvudpersonen i Franz Kafkas Förvandlingen.

Män utan kvinnor - Haruki Murakami

Har SvD inspirerats av mig?

Skojar bara! Det är klart att Svenska dagbladets kulturredaktion inte bryr sig om min blogg. Jag såg dock att de, liksom jag, låter läsarna rösta om böckerna de ska recensera. Hehe. De väljer ut ett antal nyutkomna titlar och sedan får läsarnas röster vägleda vilka böcker som blir recenserade. Projekt har tydligen fått en del kritik, men SvD har försvarat sig med att de fortfarande tar sin roll på allvar och att de tycker att det är intressant att ta del av läsarna synpunkter om att t.ex. skriva mer om nyutkomna klassiker och bilderböcker. Och det låter väl rimligt… Antalet kultursidor är begränsade och även om man tar sina kunskaper på allvar och är intresserad av seriös litteraturkritik så vore det väl puckat att inte bry sig om vad läsarna vill ha.

Själv har jag en omröstning för att… ja, jag vet faktiskt inte. Det är i alla fall inte för att jag tänker att andra vill läsa mina åsikter om de framröstade böckerna. Snarare tänker jag att mina läsare är bra på att rekommendera böcker att läsa.  Jag hade någon slags idé om att slumpa fram böcker att läsa, för att på så sätt ta tag i alla mina hyllvärmare, men det blev lite tråkigt att enbart gå på slump. Tycker faktiskt det är kul att låta andra avgöra lite också. Hittills har ni hjälpt mig att läsa hyllvärmare som Berättelsen om Pi, Flickan med de röda skorna och Att föda ett barn (som jag håller på med nu). Och nu verkar det som att det blir Ensam i Berlin härnäst. Det är en tegelsten, så det blir kanske inte så många fler omröstningar i år… ;)

Hjälp mig välja bok!

Se resultatet

Hoppas Malmsten kan lära mig poesi

Trogna läsare vet kanske att jag älskar Bodil Malmstens böcker. Hon har ett alldeles speciellt sätt att skriva och allt är så lätt och precist och varje ord sitter där det ska. I små, enkla meningar kan hela stormar av känslor rymmas. När jag läste hennes senaste (sista?) loggbok, Och ett skepp med sju segel och femti kanoner ska försvinna med mig, så började jag gråta för att det låg så mycket sorg och åldrande mellan raderna. Sedan den boken kom ut har Bodil Malmsten också gått ut öppet och berättat att hon har drabbats av leukemi (inlägget är ett skarpt och viktigt inlägg i sjukvårdsdebatten, så läs!). Även det gjorde mig gråtfärdig. Sorg och elände, känner jag.

Men det är väl som Malmsten själv säger: ”alla har cancer”. Och ska man fokusera på författarskap snarare än sjukdom så finns det en diktsamling att se fram emot i vår. I vår kommer nämligen Det här är hjärtat: Bodil Malmstens första diktsamling på 20 år.

Nu kanske det är dags för mig att lära mig att läsa poesi.

Nostalgitorsdag: Ett ufo gör entré

Dags för nostalgitorsdag, alltså en tillbakablick till ett inlägg från arkivet! Den här gången plockar jag fram en av mina tonårs favoritböcker: Ett ufo gör entré. Boken är en uppväxtskildring och jag var i ungefär samma ålder som bokens huvudpersoner när jag läste den. Igenkänningsfaktorn var hög, trots att jag inte direkt kände igen mig i någon specifik huvudperson eller situation. Snarare är väl Gardell extremt duktig på att skriva om människor och relationer, så att det känns extremt äkta. Det är svårt att inte bli berörd! Gardell var absolut min viktigaste författare när jag var i äldre tonåren och jag har läst det mesta han har skrivit. Ett ufo gör entré håller jag för hans bästa!

Här hittar du mitt inlägg om boken.

Nostalgitorsdag - Ett ufo gör entré

DN:s kulturpris till Liv Strömquist

Jag fortsätter att tjata om Liv Strömquist, men det gör jag så gärna! :D Igår tillkännagavs det att hon belönas med årets DN:s kulturpris. Superroligt och välförtjänt! Hon är aktuell med seriealbumet Kunskapens frukt, som jag läste tidigare i år. Det är en viktig och rolig (!) bok om ”det kvinnliga könsorganet” som det beskrivs i kulturen. Rekommenderar alla att läsa!

Kunskapens frukt