Kategorier
Irving, John

Tills jag finner dig

Redan på baksidan låter förlaget en förstå att boken har alla ingredienser som man kan vänta sig i en bok av Irving. Mycket riktigt är det en rejäl tegelsten med Irvings sätt att berätta: långa utläggningar och långa personbeskrivningar. Även innehållet är bekant från andra böcker. Stundvis rör den sig i miljöer som är bekanta sedan tidigare och karaktärerna skulle säkert kunna blandas ihop med andra karaktärer.

Bristen på förnyelse är alltså uppenbar, men det är inte det som stör mig. Jag säger inte ens att det är fel. Jag gillar Irvings sätt att krypa in i människor och berätta vilka de är och varför de gör som de gör. Det är inte mycket som lämnas åt slumpen och varenda detalj och varje person har betydelse för att föra berättelsen framåt. Karaktärerna är som vanligt väldigt udda, men beskrivna så kärleksfullt att de känns helt mänskliga hur de än är.

Nej, det finns annat att hata i den här boken. Ca 200-300 sidor in i boken hade jag god lust att slänga boken all världens väg och skriva en lång och bitter text om hur erbarmligt dålig den är. Att Irving gillar att skriva om sex och att hans karaktärer ofta har mycket speciella och annorlunda preferenser när det gäller sex är ingen nyhet. I Tills jag finner dig blir det dock riktigt äckligt, då det som glatt beskrivs som en pojkes tidiga upptäckter när det gäller sexualitet egentligen är regelrätta sexuella övergrepp mot barn. Här finns saker som inte bara är på gränsen till pedofili utan faktiskt är det. Det spelar ingen roll om Irving tycker sig skriva om detta för att läsaren ska få en bakgrund till huvudpersonens (den utnyttjade pojkens) något splittrade liv, men han kommer inte undan med det hos mig. Det här är skit på ren svenska. Övergreppen beskrivs alldeles för naivt för att vara godkänt hos mig.

Av någon anledning ville jag ändå läsa ut boken, så det gjorde jag. När huvudpersonen lämnat barndomen bakom sig och historien fortsätter in i hans vuxenliv känns boken mycket mer läsvärd och ungefär lika engagerande och bra som författarens tidigare böcker.

Själva berättelsen handlar om en skådespelare som växer upp med sin mamma och efter mammans död kommer till insikter som får honom att söka sanningen i de minnen han har av sin barndom med mamman. Det är en spännande berättelse på sitt sätt, men de obegripligt många och onödiga barnsexscenerna tänker jag aldrig förlåta Irving för. Bokens första delar fick mig att vilja ge boken en nolla i betyg. Enda anledningen till att det blev ett högt (för högt?) betyg är att jag på något sätt hann glömma bort den katastrofala början av boken när jag hade läst de ytterligare ca 500 sidorna och hade “glömt” hur historien började. Mot slutet blev det mest en engagerande bok om identitetssökande och far- och morrelationer och det hade kunnat vara riktigt intressant.

Kategorier
Irving, John

Änka i ett år

Änka i ett år - John IrvingPersonen, som den här boken kretsar kring, heter Ruth och är författare. Vi får följa henne genom livet och i bakgrunden till den berättelsen utspelar sig också en helt otrolig kärlekshistoria mellan den tio år äldre Eddie och Ruths sedan länge försvunna mor.

Det finns några gripande historier i den här boken, men en del känns bara orealistiskt, konstigt eller lite obegripligt för mig. I det hela taget är det dock en bra bok och den är väldigt lik Irvings andra böcker. En bra bok, men inte Irvings bästa direkt.

Kategorier
Irving, John

Cirkusens son

Efter att ha läst några böcker av John Irving är det lätt att dra slutsatsen att den här författaren har speciella saker som han måste ha med i sina böcker. Att skriva en bok utan konstiga sexuella episoder eller högst excentriska människor verkar för Irving vara en omöjlighet. En annan omöjlighet är att skriva en bok på mindre än +500 sidor.

Här är alltså ytterligare en Irvingroman i tegelstensformat. Den innehåller ingredienser som återfinns i alla hans andra böcker och är också ungefär lika finurligt skriven och fascinerande som hans andra böcker. I den här boken är den en indisk läkare och manusförfattare, bosatt i Toronto, som står i fokus och handlingen kretsar kring en serie mord som misstänks ha begåtts av en transsexuell indier. Bland huvudpersonerna återfinns också en hatad skådespelare och hans missionerande och homosexuella tvillingbror, en dvärg och hans cirkusartist till fru samt en prostituerad liten flicka och en pojke med “elefantfot”. En lustig repertoar med människor, men som vanligt kan Irving gestalta dem på ett kärleksfullt och fint sätt. Efter dessa många sidor, där man har fått följa personerna genom handlingen, känns det som att man känner dem.

Jag har en liten hatkärlek till Irvings böcker. Jag tycker på samma gång att de är väldigt onödigt utbroderade och skulle må bra av att kortas ned betydligt, men samtidigt är det just det rika omfånget som är en av hans böckers storheter. I Irvings böcker lämnas ingenting åt slumpen och person som tittar förbi i en “biroll” försvinner inte från boken förrän man får veta mer eller mindre dess livs historia. Det är med en enorm tydlighet som Irving beskriver sina bokfigurer och ger sin förklaring till varför de är som de är och beter sig som de gör. Det imponerar på mig, samtidigt som jag blir otålig av alla sidor som måste plöjas igenom. Det här är hur som helst en bra bok med människoöden som faktiskt berör.

Kategorier
Irving, John

En bön för Owen Meany

Att Owen Meany som fullvuxen bara är drygt en och en halv meter lång och att hans struphuvud är fixerat på ett sådant sätt att hans röst är inställt på permanent skrik är inte det som skiljer honom mest från andra människor. Den stora skillnaden ligger i att Owen är utsänd av Gud. Att han dödar sin bästa väns mamma med en felslagen baseball är en stor sorg, men det är någonting som Gud har bestämt på samma sätt som att han har bestämt att Owen Meany ska dö ung.

Det är Owen Meanys moderslösa bästa vän som berättar hela boken, som handlar om hur Owen Meany, likt ett helgon, lever sitt liv för att slutligen nå fram till det ögonblick då han vet att Gud har sänt ut honom för att agera hjälte.

Som alltid i Irvings böcker är allt lite skruvat, men det här är främst en rörande och vacker bok. Jag fascineras verkligen av Owen Meanys öde. Redan som barn förstår han att han är utvald och han får i drömmar se hur han kommer att dö och när. Som läsare är det sedan spännande att se hur precis allting som händer och sker kring Owen Meany tycks vara uttänkt för att kunna hjälpa honom att slutföra det uppdrag som han har fått på jorden. En annorlunda och fantastisk bok!

Kategorier
Irving, John

Hotell New Hampshire

Det här är nog den bok som har tagit längst tid för mig att läsa ut och ändå är det ingen dålig bok. Problemet har istället varit att det hela tiden har kommit andra böcker och andra saker emellan som har gjort att jag har tvingats att lägga ifrån mig Hotell New Hampshire ett tag. Det har såklart förstört mycket av läsupplevelsen eftersom det ju inte är så lätt att minnas exakt allt man har läst när man börjar läsa igen efter en tids uppehåll. Inte heller gick det direkt lättare med läsningen av att jag några hundra sidor in i boken insåg att vissa sidor fattades.

Som alla Irvings böcker är inte det här världens enklaste historia att hålla reda på för den delen. Boken handlar om en minst sagt udda familj som driver ett hotell, som såklart heter Hotell New Hampshire. Boken kretsar kring familjemedlemmarna och berättas av mellanbarnet, John, men boken behandlar vitt skilda ämnen och man hinner lära känna en mängd människor innan den mindre tegelstenen till bok är utläst.

Jag skulle vilja beskriva boken som en typisk Irving-bok – den innehåller en hel del sex, den handlar om väldigt speciella människor och det finns så att säga en mängd små berättelser i berättelsen. Tidigare har jag alltid irriterat mig på Irvings böcker eftersom det finns så mycket i dem som alla gånger kanske inte direkt kan sägas föra handlingen framåt, men jag tror att jag har ändrat mig nu, för nu älskar jag Irvings sätt att berätta.

Framför allt gillar jag nog Irvings sätt att göra mänskliga beskrivningar av högst ovanliga människor. Här finns t.ex. en kvinna som klär ut sig till björn eftersom hon efter en våldtäkt i ungdomen äcklas över sig själv, en kvinna som tänker offra sig i en självmordsbombning och en hel del andra makalösa människor. Det fina är att det känns som om man känner människorna när man läser boken. Det här är en fascinerande bok, som trots att sorg på ett sätt är ett genomgående tema, gör en alldeles glad. En “må bra”-bok!