Kategorier
-

Hon ville inte släppa mina händer

Hon ville inte släppa mina händer är en fin poesiantologi med dikter skrivna av personer med erfarenhet av migration. Betyg: 4 skolor av 5.

Hon ville inte släppa mina händer är en poesiantologi där poeterna är personer som deltagit på poesiworkshops på Rosengårds Folkets Hus. Boken innehåller bidrag från många olika författare och en del har även bidragit utan att lämna sina namn, så som det kan bli när man relativt nyss har kommit till Sverige och lever i en väldigt oviss tillvaro där man plötsligt kan behöva lämna innan man har hunnit avsluta sådant som påbörjats. Alla deltagare har erfarenheter av migration och många av dikterna rör sig kring just kontrasterna mellan den miljö de kommer ifrån och det Sverige de upplever: de flesta med tacksamhet och tillförsikt, en del med besvikelse. Många av dikterna rör sig också kring glappet mellan vad andra ser hos dem och vilka de själva känner att de är. En del poeter har en bakgrund med prestigefyllda jobb och hög utbildning men hamnar i Sverige i något helt annat. En del håller inne med sin personlighet och blir kanske sedda som blyga eller tålmodiga, men har ett inre som känns som något annat.

Det är en fin läsning för mig, som inte alls bär på erfarenheten av att flytta till ett nytt land, med allt vad det kan innebär. I författarnas fall kan migrationen innebära livsfarliga färder över havet, stora förluster och/eller att behöva leva långt från delar av familjen. Det är fint att så många röster delar med sig i den här antologin.

I efterordet berättar redaktörerna Henrik Johansson och Anna-Maria Olsson samt Pia Jörgensen, som är pedagog och verksamhetsledare för Rosengårds Folkets Hus språkskola, om bokens tillkomst. De berättar mer om den språkskola som de arrangerar och som kan ha uppemot 70 besökare åt gången och de sätter ord på hur viktigt det är att behärska språket. När jag läser dikterna i den här antologin upplever jag ofta språkförbistring, men ärligt talat gör det ingenting. Poesi är fritt i sin form och ger stor möjligheter till känsla och uttryck utan att för den skull kräva att allt är språkligt korrekt. Det är inspirerande. Vem som helst äger möjligheten att uttrycka sig genom poesi. Den här antologin visar vad som kan komma ut om man vågar prova, till och med på ett språk som inte är ens modersmål.

Jag gillade den här boken! Är du sugen på att läsa den finns den att ladda ned hos Föreningen Arbetarskrivare, som tillsammans med Rosengårds Folkets Hus har gett ut boken.

Hon ville inte släppa mina händer.

Författare:

Mahdi Awes, Sabah, Layla, Maysoun, Fatimah, Royda Mahmoud Salih, Hawa Muhamed, Zahraa Mohammed, Prince Gnadou, Kamel Kasem, Asmaa Abu Daya, Mohamad Abo Hashem, Abbas Sahid Mohammad, Denisa Tota.
Redaktörer/medarbetare: Henrik Johansson, Anna-Maria Olsson, Åse Andreasson, Pia Jörgensen.
Utgivningsår: 2020 (Raya förlag).
ISBN: 9789151900810.

Kategorier
-

Berör och förstör: Dikter för unga

Berör och förstör är en riktigt bra antologi med dikter i urval av Athena Farrokhzad och Kristofer Folkhammar. Boken kan ses som en fortsättning på klassikern Kärlek & uppror, med ny poesi för unga, fast lika mycket för vuxna. Betyg: 4+ bultande hjärtan av 5.

Berör och förstör är en antologi med dikter som riktar sig till unga. Redaktörerna Athena Farrokhzad och Kristofer Folkhammar har med den här boken haft ambitionen att fortsätta där antologin Kärlek och uppror tog slut och samla ett brett urval av poesi som även inkluderar nyare dikter. Föregångaren kom ut första gången 1989 och har därefter lästs av generationer och finns fortfarande i nytryck. Det var kanske på tiden att ta fram en ny.

Som jag har skrivit i mitt inlägg om nybörjarpoesi är det tacksamt med antologier. Som läsare blir man serverad ett smörgåsbord att plocka från och även om man kanske inte faller pladask för allt så finns det många guldkorn som väcker nyfikenhet. Det här är en bok som bjuder på många lästips och i sin enkelhet ger smakprov från många olika författare. Några av dikterna känner jag igen. Här finns exempelvis poesi från Bodil Malmsten, Tomas Tranströmer, Eva-Stina Byggmästar, Johannes Anyuru, Burcu Sahin och Linnea Axelsson. Annat är helt nytt för mig.

Boken samlar poesin under rubriker, som är härligt mångtydiga, men ändå ringar in väldigt väl vad det handlar om: exempelvis För att vi var tvungna, där det presenteras poesi som kretsar kring arbete och klass. Här påminns jag om att jag sedan länge har Emil Boss på min att läsa-lista. Boss har bland annat gjort sig känd genom dikten Acceleration, som han har gett ut på kvittorulle (och som vanlig bok). I Berör och förstör finns ett utdrag från just denna dikt, ett stycke modern arbetarskildring om de absurda villkoren på hans arbetsplats. En annan rubrik är Törstar ihjäl mig efter näring, om kärlek och sex, en annan är Att allt ändå till sist ska multna, om döden.

Jag tycker att det är fint urval med bredd och djup. Det enda jag saknar från Kärlek och uppror är egentligen omfånget. Den tidigare boken hade underrubriken 210 dikter för unga människor. I Berör och förstör räknar jag till 79 dikter, vilket ju är klart färre. Det är dock en liten invändning, för jag tycker att det här är en riktigt bra bok och det blir alldeles säkert en bok jag kommer att gå tillbaka till många gånger och bläddra i.

“När vi var tonåringar fick vi Kärlek och uppror i våra händer. Den innehöll 210 dikter för unga, skrivna av moderna och samtida svenskspråkiga poeter. När vi läste den förstod vi att poesi kunde se ut hur som helst. Att den kunde vara omedelbar, oberäknelig, obehaglig och otrolig. Att den kunde spegla sådant vi trodde att vi var ensamma med. Tilltala sidor hos oss som vi inte visste fanns och förändra vår blick på ett ögonblick. Vi förstod att vi behövde dikten, att den möjliggjorde för oss att undersöka och erfara världen med språkets hjälp.”
Athena Farrokhzad och Kristofer Folkhammar

I år är det trettio år sedan Kärlek och uppror (red. Siv Widerberg och Anna Artén) utkom 1989. Därför är det hög tid för en ny antologi med dikter för unga (och lite mindre unga). Athena Farrokhzad och Kristofer Folkhammar har gjort urvalet till denna samling med svenskspråkiga poeter. Berör och förstör presenterar nya dikter för unga och tar död på myten att poesi är något obegripligt och till för endast ett fåtal.

Förlagets beskrivning
Berör och förstör
Berör och förstör

Redaktörer: Athena Farrokhzad, Kristofer Folkhammar.
Utgivningsår: 2019 (första utgåvan, Rabén & Sjögren).
Antal sidor: 176.
ISBN: 978-91-29-70100-5.

Kategorier
Byggmästar, Eva-Stina

Naturbarn: dikter i urval 1986–2016

Naturbarn är en fin introduktion till Eva-Stina Byggmästars författarskap. Här ryms dikter från hennes första 30 år som poet. Att läsa dem får en att längta till skogen. Betyg: 4 mesar av 5.

Naturbarn av Eva-Stina Byggmästar (och Århundradets kärlekssaga av Märta Tikkanen)
Naturbarn av Eva-Stina Byggmästar (och Århundradets kärlekssaga av Märta Tikkanen)

Eva-Stina Byggmästar var bara 19 år när hon debuterade som poet. Året var 1986 och efter en 30 års diktande (och många fler blir det, antar jag!) passade det såklart att samla en del av hennes poesi i en tjusig antologi. Naturbarn är just den antologin. Jag är inte bekant med Byggmästar sedan tidigare, men jag har förstått från efterordet (skrivet av Peter Björkman) att urvalet delvis har skjutits mot texter som varit svårare att få tag på tidigare, t.ex. poesi som inte har getts ut i någon diktsamling, utan har publicerats i tidskrifter. På så sätt tror jag att den som följt Byggmästar kan få en del riktiga godbitar genom den här boken, samtidigt som nya läsare, sådana som jag, ändå har fått en fin introduktion till Byggmästars poesi.

Att många av dikterna handlar om naturen är kanske ingen hemlighet när man har läst titeln, men det är alltså just naturen som är en av Byggmästars viktigaste teman i sin poesi. Jag vet inte om ni kan relatera, men jag ibland känner jag att det är lätt att bara ta naturen för given, att man t.ex. kan ta en löptur eller promenad i skogen och ändå inte riktigt se. Och sedan kan man råka slå på TV:n någon dag eller bläddra upp en tidning med ett vackert fotoreportage och plötsligt ser man skönhet och fascinerande ting i de mest obetydliga saker. Med rätt vinkel, ljus och berättande kan insekter eller fiskar plötsligt bli så spännande att man häpnar. Att läsa den här antologin är lite i samma stil. Byggmästar tar en med på en resa där naturen liksom visar upp sig och där det finns en energi, en brusande glädje, som smittar. Jag tycker att man blir glad och inspirerad till skogspromenad av den här boken.

Boken har också dikter på andra teman och de jag tycker bäst om är kanske  i någon mening kärleksdikterna. Just kärlek känns lite uttjatat och poesi på temat kan lätt bli lite kliché, men Byggmästar överraskar mig verkligen. Med små, effektiva ord hittar hon fina sätt att beskriva förälskelse och åtrå. Jag gillade det verkligen!

Jag har ett kluvet förhållande till poesi. Lättillgängliga och vardagsnära dikter är den bästa litteraturen jag vet, men så fort det börjar bli för abstrakt och svårbegripligt så tappar de mig totalt. Det här är nog det mest obegripliga jag har läst och ändå har gillat. Det är stundvis större fokus på språk och stil än något annat, men tack vare att så mycket kretsar kring naturen, som vi alla kan relatera till på ett sätt eller ett annat, så finns det ändå en röd tråd att följa. Det här är en fin och läsvärd diktsamling tycker jag!

Citerat ur Naturbarn

“Man matar in också ordböcker, lösryckta
rader eller bara versaler, ibland hela
floror, alltså lite av varje går in på ett
band i maskinen, sen drar man en vev,
varv efter varv och lägger in en högre
växel, när allt är klart radas diktsamlingar
i rad efter rad efter rad efter rad, det är
särskilt vackert.”

(Ur Diktfabriken nr 153 i Men hur små poeter finns det egentligen)

Naturbarn av Eva-Stina Byggmästar
Naturbarn av Eva-Stina Byggmästar

Naturbarn

Utgivningsår: 2017 (första (finlands)svenska utgåvan, Schildts & Söderströms).
Antal sidor: 286.
ISBN: 978-951-52-4133-7.

Eva-Stina Byggmästar

Eva-Stina Byggmästar (född 1967) är en finlandssvensk poet, som debuterade redan som 19-åring med I glasskärvornas rike. Hon räknas som en av Nordens främsta poeter och har fått många priser och nomineringar för sina dikter. 2008 nominerades hon t.ex. till Augustpriset för Men hur små poeter finns det egentligen.

Förlagets beskrivning

“Kärleksbudskapet är kärnan i mitt författarskap. Jag vill trösta och vårda de söndriga själarna.

I 30 år har Eva-Stina Byggmästar varit en orädd och originell uttolkare av naturen och kärleken. Hennes mångkunniga författarskap rymmer allt från renodlad naturlyrik till språklekar, mystik och metadikt. Ett författarskap fullt av språklig förnyelse, blixtsnabba associationer och glädje!

Peter Björkman har skrivit förordet till jubileumsvolymen.”

Kategorier
-

Ytterligare en av vårens böcker som jag vill läsa: Saker jag hade velat veta när jag var 15

Jag har redan bloggat en hel del om vad jag betraktar som guldkornen bland vårens böcker (inlägg 1, 2, 3, 4), men en bok som jag missat, men som jag faktiskt gärna skulle läsa är antologin Saker jag hade velat veta när jag var 15.

Framsidan tycker jag inte känns så superkul, men den gömmer alltså en bok där t.ex. genier som Bodil Malmsten, Annika Norlin, Underbara Clara och Lena Andersson skriver om självbild, skapande, prestation, glädje, mat, kroppen, att få ta plats, att vara sig själv, sex, könsroller, alkohol, objektifiering, skolan, drömmar. Boken är tänkt att ge alternativ till den vanliga kvinnobilden som vi så ofta matas med i olika kanaler.

Jag vet inte exakt vem boken vänder sig till egentligen, tonåringar kanske? Men det känns hur som helst som texter som vem som helst kan få behållning av. Hoppas jag!

Saker jag hade velat veta när jag var 15, en antologi sammanställd av redaktörerna Diana Olofsson och Johanna Wester
Saker jag hade velat veta när jag var 15, en antologi sammanställd av redaktörerna Diana Olofsson och Johanna Wester

Kategorier
-

En bok för alla fyller 40 – nostalgi!

Jag har förstått att bokförlaget En bok för alla fyller 40 år i år. Jag vet inte om de kommer att fira det på något särskilt sätt? För mig är EBFA i alla fall nostalgi på hög nivå och jag vill passa på att hylla detta förlag, som har gett mig så mycket.

För er som kanske inte känner till En bok för alla så är det alltså ett bokförlag som mellan åren 1976 och 2007 fick statsbidrag för att ge ut kvalitetslitteratur och för att jobba med läsfrämjande projekt. Förlaget har gett ut nyutgåvor av böcker som redan har publicerats av andra förlag och sedan har de sålt böckerna för en liten peng. Förlaget finns än idag, men med en krympt verksamhet. Nu för tiden verkar det som att de främst ger ut barnböcker och så sysslar de med projekt för läsfrämjande.

När jag växte upp så gick det att prenumerera på En bok för allas böcker och det gick att välja mellan paket med barnböcker, ungdomsböcker eller vuxenböcker. Det var som en liten julafton när paketen kom med överraskningar varje kvartal. Böcker fanns det massor av i mitt hem när jag växte upp. Vi var på biblioteket ofta och jag brukar lägga en stor del av min månadspeng på böcker, särskilt hästböcker (när jag var liten) och diverse pocketböcker (när jag blev äldre), men En bok för allas böcker minns jag med en särskild värme. Jag kan inte minnas att jag någonsin bad en bibliotekarie eller en lärare eller någon annan om hjälp med att hitta böcker att läsa. Det här var också en tid långt innan bokbloggar och podcasts blev vanligt och jag kände just ingen jämnårig som läste böcker. När jag tänker tillbaka så ser jag verkligen att det fyllde en funktion att jag fick En bok för allas urval av böcker. De ledde mig till läsupplevelser som jag garanterat aldrig hade hittat annars.

Merparten av mina böcker finns hos mina föräldrar, där också familjens alla bilderböcker finns. Jag vet inte när jag måste ta ansvar för mina egna prylar… 😮 Men just nu bor många av EBFA-böckerna inte hos mig och jag saknar därför möjlighet att fota mina älsklingar till böcker. Den mest lästa är i alla fall sannolikt Barnens versbok, som jag faktiskt har hemma. Ja, ni ser ju själva hur välläst den är.

Barnens versbok och Barnens ramsbok
Barnens versbok och Barnens ramsbok

Barnens versbok är alltså boken utan framsida. Barnens ramsbok finns också tydligt i minnet, men inte på samma sätt som versboken. Jag tyckte särskilt mycket om Barbro Lindgrens Mitt lilla barn.

Mitt lilla barn
Mitt lilla barn ur Barnens versbok

Och såhär 25 år senare är det roligt att notera att jag har använt boken som målarbok också. Här har jag t.ex. målat familjens katt:

Ur Barnens ramsbok
Ur Barnens ramsbok

Jag önskar mig en nyutgåva av den här boken. Det vore roligt att ha en hel bok med framsida och allt, en bok som går att bläddra i utan att den faller i bitar.

Och katten… Vad jag saknar honom! <3 Kan knappt kolla på bilder utan att få lite ont i hjärtat faktiskt. Stora, röda katter är ett livsviktigt inslag i ett liv.

Katt <3 <3 <3
Katt <3 <3 <3

Men åter till böckerna. Annars börjar jag kanske gråta sakna röd katt-gråten! En bok för allas antologier är/ var överlag strålande. Vem minns Kärlek och uppror? Den boken har varit många tonåringars älsklingsbok och en inkörsport till poesin… 🙂

Kärlek och uppror en antologi sammanställd av Siv Widerberg och Anna Artén
Kärlek och uppror en antologi sammanställd av Siv Widerberg och Anna Artén

Bland alla antologier så måste jag också nämna Barnens första bok, som finns hemma hos mina föräldrar, tror jag. Men många av er har den säkert hemma och vet precis vad jag pratar om. Antologierna Barnens första bok, Barnens andra bok och De små barnens bok har sålts i nästan 2 miljoner exemplar(!).

De återutgivna böckerna har också, överlag, varit kanon. Jag uppskattar också förorden, som böckerna brukar innehålla. Det har i många fall varit väldigt givande att få veta mer om författaren och att få ett sammanhang till berättelsen. Jag tycker att man borde kosta på sig förord oftare, faktiskt!

Några barn- och ungdomsböcker som jag verkligen tycker fantastiskt mycket om och som har getts ut av EBFA: Fallet av Anne Provoost, Eva av Peter Dickinson, En liten kärlekssång och Godnatt mister Tom av Michelle Magorian, Vi kallar honom Anna och Janne, min vän av Peter Pohl, Spelkortsmysteriet av Jostein Gaarder, Allis med is av Gunilla Linn Persson, Ett hjärta till Maria av Gretelise Holm, Jag äger travbanan av Patricia Wrightson, Spökbarnen av Eve Bunting, Apelsinflickan av Lena Kallenberg, Isis – hotad planet av Monica Hughes, Emily av L.M. Montgomery, Agnes Cecilia en sällsam historia och Tordyveln flyger i skymningen av Maria Gripe, Vår vän Capy av Bill Peet.

Lord Nevermore av Agneta Pleijel
Lord Nevermore av Agneta Pleijel

Och några vuxenböcker som sticker ut: Påstår Pereira av Antonio Tabbuchi, Lord Nevermore av Agneta Pleijel, Priset på vatten i Finistère av Bodil Malmsten, Prioritaire av Iselin C. Hermann, Paparazzons heder av Leif Davidsen, När man skjuter arbetare… av Kerstin Thorvall, Kärleken av Theodor Kallifatides, Om inte av Carol Shields.

Klicka på titlarna om ni vill läsa mer om böckerna!

Påstår Pereira av Antonio Tabucchi
Påstår Pereira av Antonio Tabucchi

Hoppas att EBFA fortsätter att finnas i minst 40 år till!