Kategorier
-

Att lyssna på ljudböcker med Biblio, bibliotekets ljudboksapp

Efter många, många år med ljudboksappar (BookBeat, Storytel, Nextory) valde jag i höstas att ta en paus. Min tanke var att testa bibliotekets ljudboksapp, Biblio och att lyssna ikapp på podcasts som samlats på hög (bland mycket annat lyssnar jag förresten på Dagens dikt och Radioföljetongen, vilka ju kan ses som ljudböcker i poddversion). Hur har det gått? Jo, tack, bra!

Att komma igång med Biblio var enkelt, faktiskt mycket enklare än att komma igång med en kommersiell ljudboksapp. Jag hade redan ett bibliotekskort med pin-kod och det var allt som behövdes. Ingen registrering, inget kontokort som skulle letas fram, ingenting sådant.

Dags att hitta en bok då! En del tycker nog att det är hjälpsamt med kategorier och topplistor och sådant finns även i Biblio: Topplista, Biblioteket tipsar, Romaner, Deckare & spänning, Dramatik, Barn & ungdom, Samhälle & politik, Matlagning, mat & dryck, Medicin & hälsa, Psykologi, Resor & geografi samt Lättläst heter kategorierna. En del kategorier är lite mer otippade än andra och det hade kanske varit mer hjälpsamt om den stora kategorin Romaner hade varit uppdelad i underkategorier, hellre än att det fanns 5 fackbokskategorier, men det är lugnt för min del. Jag har hur som helst aldrig varit en sådan som klickar fram böcker från topplistor eller väljer utvalda titlar i en app. Nej, nej, jag är en sökare. Jag har redan en lång lista med böcker som jag vill läsa, så började helt enkelt med den översta boken i min lista och började söka.

Jag sökte alltså efter böcker som jag var sugen på att lyssna på. Det tog tid. Utbudet är faktiskt ganska dåligt i Biblio, åtminstone om man jämför med betalappar. Här finns inte speciellt många av de böcker som det skrivs om i tidningarna eller snackas om på TV, men det hade jag inte väntat mig heller. Till slut hittade jag i alla fall Vattnet drar av Madeleine Bäck, en skräckroman som jag har tänkt läsa ett tag. Det bästa är att hela fortsättningen av trilogin finns att lyssna på i appen, även den senaste delen, Berget offrar, som kom ut i somras/höstas. Vill du ha någon slags känsla för utbudet så säger topplistan en del. På topplistan finns följande titlar just nu (och här finns ju en hel del snackisar och hyfsat nya böcker ändå!): 1. Pärlfarmen av Liza Marklund, 2. Det som göms i snö av Carin Gerhardsen, 3. Jag som var så rolig att dricka vin med av Rebecka Åhlund, 4. Jag for ner till bror av Karin Smirnoff, 5. Nora eller Brinn Oslo brinn av Johanna Frid, 6. Factfulness av Hans Rosling, 7. Dödstvätterskan av Sara Omar, 8. Vajlett och Rut av Karin Alfredsson, 9. Flickan i isen av Robert Bryndza, 10. Lupus av Jens Henrik Jensen.

Topplistan i Biblio
Topplistan i Biblio

Jag hittade alltså en bok. Ett knapptryck senare var boken nedladdad i offlineläge och jag kunde börja lyssna. Otroligt smidigt, må jag säga. Några timmar in i boken råkade jag dock ut för en uppdatering och plötsligt hade Biblio tappat “bokmärket” och jag fick försöka spola fram och tillbaka för att hitta tillbaka till den tidpunkt där jag hade slutat lyssna senast. Lite frustrerande! Men det hände faktiskt bara den enda gången och det var en större uppdatering som uppenbarligen inte gick helt smärtfritt, men som eventuellt inte borde ställa till med besvär igen. Det är också det enda trassel jag har stött på hittills. Apropå bokmärken förresten. På den tiden jag använde betalappar för att lyssna på ljudböcker så fanns det ingen möjlighet att lägga till bokmärken på egen hand (inte vad jag hittade i alla fall), men det kan du faktiskt göra i Biblio.

Mina lån i Biblio
Mina lån i Biblio

Sedan tog boken slut. Dags att hitta någon ny! Eller nej, det gick faktiskt inte. Jag hade redan förbrukat veckans nedladdning. 😉 Jag är imponerad över att det över huvud taget finns en app där man kan lyssna på böcker helt gratis (d.v.s. skattefinansierat), så jag tjurar verkligen inte över att det finns en begränsning i antalet lån per vecka, men jag kan ju konstatera att man behöver välja böcker med viss omsorg och att man inte kan hänge sig åt gratis maratonlyssnande hur som helst. Här i Umeåregionen får man låna 1 elektronisk bok i veckan.

Efter några månader med Biblio är alltså mitt omdöme i några korta punkter:

  • Superduperenkelt att komma igång (om du redan har bibliotekskort med inloggning).
  • En spelare som har allt vad som krävs: du kan spara böcker offline, använda timer, ställa uppspelningshastighet (0,75, 1 eller 1,5), hoppa fram eller tillbaka 30 s (eller spola framåt/bakåt genom att dra i ett reglage), lägga till egna bokmärken.
  • Rätt basic kategorier som lyfter fram utbudet. Det finns förmodligen ingen redaktion som lägger ner stor kärlek på att plocka fram titlar.
  • Skralt utbud om man jämför med betalappar. De flesta böckerna har några år på nacken, men det finns faktiskt en hel del guldkorn också.
  • Inga E-böcker (än så länge).
  • Ingenting för storkonsumenten (här kan man lyssna på 1 bok i veckan).
  • Gratis!

Det var det hela! Jag kan sakna att spontant klicka runt bland en massa böcker, som jag kunde göra med betalappar, när hela utbudet låg fritt framför mig. Framför allt kan jag sakna att klicka runt bland alldeles nya och purfärska böcker eller att omedelbart kunna klicka fram nästa bokcirkelbok. Men jag måste ändå säga att jag är positivt överraskad av Biblio. Jag har hört så mycket negativt om den här appen (från diverse folk om arbetar på bibliotek 😮 ) att jag eventuellt hade onödigt låga förväntningar. Jag är faktiskt imponerad av Biblio, särskilt med tanke på att den inte kostar mig någonting (vad den här tjänsten kostar för biblioteken är en annan fråga!). Nu har jag varit utan betalappar i flera månader och trots att de numera lockar mig med allt generösare välkommen tillbaka-erbjudanden så måste jag erkänna att jag fortfarande känner mig rätt nöjd med min biblioteksapp. Min paus från prenumerationstjänster fortsätter.

Hur lyssnar du på ljudböcker? Jag kan tänka mig att ljudböcker är lite av en vattendelare. En del lyssnar hur mycket som helst, medan andra tycker att det är hopplöst svårt att komma in i att lyssna istället för att läsa. Eli läser och skriver tycker jag skrev ett träffande inlägg här om veckan: allt för komplicerade böcker är sällan någon hit i ljudboksversion, men det finns verkligen böcker som kan vara fantastiskt avkopplande och härliga att lyssna på, bota en lässvacka med eller att lyssna på medan man pysslar på med hushållssysslor eller något annat.

Kategorier
-

Bokrean – mina fynd(?)

Inför bokrean postade jag ett par mastiga inlägg med tips på reafynd och i ett av inläggen gjorde jag dessutom en lång, lång lista på böcker som jag själv var lite sugen på. Vad hände sedan då? Köpte jag något? Svar: ja. Men här måste jag vara ärlig och säga att bokrean kändes rätt trist i år. Jag vet inte vad jag hade väntat mig, men hela upplevelsen kändes mest som ett “jaha?”.

Nu är det ju så att jag hade kollat i katalogerna i förväg och därför redan visste vilka titlar som skulle finnas på rean, så det var kanske lite mycket begärt att jag skulle bli överraskad, men det var just överraskningsmomentet som saknades och det var det som gjorde mig besviken. Jag får förmodligen skylla mig själv, naturligtvis, men så var det i alla fall. Det fanns inte en enda bokreabok som stack ut eller lockade för min del. Den bok jag ville bläddra i mest av alla var samlingsutgåvan med Bodil Malmstens loggböcker, för den hade jag sett framför mig när jag tidigare i veckan suttit och jobbat med en slutuppgift på en kurs och den boken var liksom tänkt som belöningen för allt slit. Men när jag väl gick på bokrean på söndagen så var Malmsten-boken helt slut (om den alls hade varit där). Jag ville inte komma hem tomhänt eftersom att jag peppat för att belöna mig med en bok, så jag gick varv på varv i butiken, men det enda jag såg var samma uttjatade böcker som roterat på Instagram, i poddar, i morgontidningen och hos bokbloggare det senaste året. Till slut valde jag i alla fall Berättelse om ett äktenskap av Geir Gulliksen, för den har jag länge varit sugen på att läsa.  Det var ju kul att den fick hitta hem till mig i alla fall! Men ärligt talat köpte jag den mest för att… jag verkligen hade tänkt köpa något(!).

Berättelse om ett äktenskap av Geir Gulliksen
Berättelse om ett äktenskap av Geir Gulliksen

Det är så lustigt, för jag är kraftigt emot impulsköp i allmänhet, men vad jag hade hoppats på under bokrean var nog innerst inne att jag skulle ramla in i något helt oväntat som jag hade kunnat impulshoppa. Tänk om det hade funnits någon spännande antologi med poesi, någon antologi som jag aldrig ens hade hört talas om förut, men som skulle vara en fin ingång för mig till ny poesi? Eller en oväntad och vacker “coffee table”-bok eller någon annan tjusig bok om konst, design, foto? Eller en skönlitterär bok som jag hade glömt bort, men plötsligt blivit påmind om på nytt? Eller en klassiker som jag länge velat läsa? (Jag måste i och för sig ge bokrean att det fanns väldigt många klassiker i år, det var bara ingen som var speciellt lockande för mig). Men nej, tyvärr. Jag tyckte mest att det var den vanliga topplistelitteraturen och den är jag rätt mätt på.

Jag borde förmodligen inte gå på bokrean. Jag borde gå till biblioteket och botanisera, kolla vilka böcker som är skyltade, bli överraskad, låna hem på vinst & förlust. Bokrean är nog inte för mig, vilket såklart inte betyder att den saknar betydelse i stort eller att den saknar betydelse för andra. Men apropå detta, någon annan som är tveksam till bokrean är Kristoffer Lind i Förlagspodden. Han gjorde en ordentlig sågning i avsnitt 20 och förde fram en massa intressanta tankar. Jag kan verkligen tipsa om avsnittet och om Förlagspodden i allmänhet. Jag har den senaste tiden blivit mätt på “boktips”-poddar, men tycker fortfarande att det är härligt med samtal om litteratur, så då passar Förlagspodden väldigt bra för mig. Det är mycket “bakom kulisserna” och nördigt prat om förlagsbranschen, sådant man som läsare (och bloggare) inte har en aning om, men som är kul att få höra mer om!

Gjorde ni några bokreafynd i år?

Jag kanske bör nämna förresten att jag samma dag som mitt “misslyckade” bokreabesök gick hem och nätbokhandlade hem några reatitlar: de ovan nämnda loggböckerna samt novellsamlingen Irakisk kristus av Hassan Blasim. Den sistnämnda var precis en sådan där överraskande och oväntad bok som jag hade hoppats på att hitta i den fysiska butiken (kanske var den slutsåld när jag var där, eller så kollade jag i fel hyllor…). När Irakisk kristus var aktuell så snackades det om den överallt i diverse kulturprogram och pålitliga boktipsare trodde att jag skulle gilla den, men sedan glömde jag liksom bort den i alla fall! Men nu är den på väg hem till mig. Dessutom köpte jag några e-böcker: Maken av Gun-Britt Sundström, Under det rosa täcket av Nina Björk och Britt-Marie var här av Fredrik Backman. Man kan inte säga annat än att jag har shoppat loss på rean i år. Däremot kan jag väl tycka att nätbokhandel är rätt… själlöst? Det var inte så jag hade tänkt på rean när jag såg mig själv gå och botanisera och belöna mig själv med tjusiga böcker. 😉

Kategorier
-

Böcker från hembygden

Min sambo jobbar på stadsbiblioteket och när han ställer upp böcker händer det att han hittar roliga titlar. Ibland hittar han knasiga böcker skrivna av författare som råkar dela samma namn som någon av våra kompisar, ibland hittar han (egenutgivna…) böcker med lågbudgetframsidor som är lite sådär allmänt hjärtskärande och skrattretande på samma gång. Ibland (en gång) hittar han en bok som utspelar sig i mina hemtrakter. Nu har jag faktiskt redan läst den här boken när jag var liten, men det var ändå väldigt roligt att han lånade hem Katterna i Öregrund till mig. Det är så mysigt med en bok som handlar om två saker jag tycker väldigt mycket om: Öregrund (där jag har vuxit upp) och katter. Även om boken lika gärna hade kunnat utspela sig i Umeå eller Nordmaling eller var som helst så är det så fint att känna igen sig, att verkligen gå på samma gator och veta precis hur det ser ut.

Katterna i Öregrund av Margareta Ekström
Katterna i Öregrund av Margareta Ekström

Lite såhär kan det nämligen se ut:

Öregrund
Klockstapeln i Öregrund (där katterna i boken bor, minsann).

Öregrund
Öregrund

Öregrund
Öregrund

En av de saker som jag brukar lyfta fram som härligt med att läsa är att man kan resa genom läsningen. Genom böcker blir det möjligt att ta del av andras livssituationer och erfarenheter och även att göra sig en bild av andra platser, men i sådana här fall kan man också resa hem, så att säga. Jag är väldigt mycket av en nostalgiker och jag tycker verkligen om att få vandra omkring i Öregrund genom läsningen, särskilt eftersom jag inte bor där längre. Det blir som att få komma på besök ett tag och det gör mig alldeles, alldeles glad.

Jag önskar att det fanns fler böcker om min hembygd, men det finns kanske inte så jättemånga fler böcker än just den här. Öregrund är ett samhälle med cirka 1500 invånare, så vad kan man vänta sig? Jag vet i alla fall att det finns en deckarförfattare, Catrin Ormestad (som inte alls är bosatt i Öregrundsområdet utan i Tel Aviv!), som skriver deckare som utspelar sig på Gräsö, vilket alltså är ön precis utanför Öregrund. Det känns också lite som hemma. Den vill jag läsa! Vet du några fler böcker som utspelar sig i norra Roslagen?

Jag skulle gärna lite fler Umeåromaner också, även om jag inte tror att de ger samma effekt. Jag bor i Umeå och kan ju själv gå runt här när som helst, så där finns det ingen nostalgi på samma sätt, men det är såklart alltid roligt att känna igen sig i miljöerna. Det kan få böcker att kännas lite mer levande och nära. När jag googlade på böcker som utspelar sig i Umeå så såg jag att Bibblan svarar har svart på just en sådan fråga och att det också finns en lång rad boktips på minabibliotek (hemsidan för Umeåregionens bibliotek, två artiklar: Berättarnas Umeå och Först att skildra länet). Många av titlarna och författarna är totalt okända för mig, men några som lockar lite extra är i alla fall Snö kan brinna av Katarina Mazetti, böckerna om Folke och Frida av Frida Åslund (de har lite klassikerstatus faktiskt!), En liten chock av Johanna Lindbäck och Nyår av Stig Larsson.

Kategorier
-

Romance – genren som bara syns i e-boksapparna?

Vad har ni för relation till romance? Jag tycker att det här är en spännande genre, för det är fruktansvärt många som läser mängder av just romance, men ändå är det en förvånansvärt osynlig genre.

Till skillnad från t.ex. deckaren så är det inte en genre som brukar föräras speciella hyllor på biblioteken eller några stora annonser. I pocketställen i matvarubutikerna så brukar det inte vara uppenbara romance som lyfts fram och de populära ljud- och e-boksapparna brukar inte tipsa om just romance för att locka nya användare. Att spänningsromaner har en egen bokreaavdelning och egna avdelningar i bokkataloger av olika slag känns självklart, men romance brukar inte sticka ut i skyltningen eller i några andra sammanhang.

Men så upplyste min sambo mig om att det finns ett ställe där det bara, bara finns romance (och lite böcker för småbarn): nämligen Storytels topplista över e-böcker! Jag brukar inte kolla in topplistorna hos ljudboksapparna (och jag använder dessutom Bookbeat och har därför inget abonnemang hos Storytel). Men han hade helt rätt! Såhär ser början av topplistan ut…

Här ryms alltså titlar såsom Lockelsen, Den våta patienten, Min mans bäste vän, Med stjärten i vädret, Dyrare än diamanter/Roms stiligaste man, Calender girl – December, Lordens hemliga skuggor, Franska kyssar, Härskaren på Dunkeathe, Med lust och längtan/Det hände i Paris, Kärleken är blind, Semestercharmören, Strandad i paradiset… Faktum är att det enda som finns på topplistan (50 titlar!) är barnböcker (bilderböcker) och romance.

Jag tycker att det är helt otroligt. Kan det vara så att de som läser romance föredrar att läsa lite sådär smygigt från en läsplatta? Eller är det så att Storytel har hittat en riktigt bra nisch och har visat sig vara en av få aktörer som gör de här böckerna lättillgängliga?

Suget efter de här böckerna är hur som helst enormt, uppenbarligen. Så när ser vi avdelningar för romance på bibblorna och bokhandeln? När ser vi tv-reklamer och helsidesannonser för nya Harlequinromaner? När skriver morgontidningarna spaltmeter om nya romance? När kommer de listiga PR-knepen för att sälja säsongsbetonade romance (en motsvarighet till “påskekrim”)? När ältas “romanceundret” i alla medier? När kommer de nischade festivalerna som helt fokuserar på just romance (som motsvarighet till Crimetime Gotland)? Svar: aldrig, förmodligen, och ärligt talat så kanske inte just jag bryr mig så mycket om det, i och med att jag inte läser så mycket romance. Men ändå!

Vad beror det här på? Här har vi en jättegenre som “alla” vill läsa, men det kan väl inte vara så att ingen vågar prata om den? Kan det spela in att romance inte är tillräckligt “grabbigt” för att få utrymmet? Vem vet?

Kategorier
-

Människor och böcker: några personligheter jag har identifierat

Nu är bokreaböckerna undanstädade för den här gången och bokhandeln får återgå till att försöka kränga böcker till fullt pris. Jag vet inte om det går så bra för dem precis? Det sägs att försäljningen av barnböcker ökar, men annars pekar det nedåt. En anledning är att försäljningen av digitala böcker faktiskt ökar.

Själv måste jag dock säga att jag aldrig har varit en storkonsument av böcker, trots allt. Det är lite olika det där hur man förhåller sig till böcker. Här är några personligheter jag har identifierat:

Privatlånaren

Privatlånaren gillar att läsa, men har ingen stor koll på vilka böcker som är på tapeten och hen syns aldrig till i vare sig bokhandeln eller på biblioteket. Kommer böcker på tal så är det troligt att privatlånaren snabbt frågar “får jag låna?” eller “får jag läsa den efter dig?”. Smart! På så sätt sparar hen in dyrbar tid som hen annars hade behövt lägga på att sätta sig in i vilka böcker som är värda att läsa och sedan på att skaffa hem böckerna. Då är det smartare att se läsupplevelser som ett kollektivt ansvar – har man läst något bra så lånar man iväg boken till nästa. Har den som lånade ut boken tur så kommer boken tillbaka (förmodligen inte).

Vill ha-personen

“Vill ha”-personen gillar shopping och blir glad av nya grejer. Det kan vara kläder, inredningspryttlar – eller böcker! Den här personen älskar att springa till postutlämningen och hämta ut paket. Vilken dag som helst kan bli som en födelsedag! Och när böckerna får hyllorna att svämma över så kan man shoppa fler bokhyllor – det är också shopping och shopping är kul!

Biblioteksägaren

Hos biblioteksägaren får böcker ta plats. Det är liksom inte bara böcker, utan en del av inredningen och en del av dem själva. Böckerna berättar precis vilka böcker som biblioteksägaren har läst – den seriösa biblioteksägaren ser naturligtvis till att samtliga lästa böcker får sig en plats i hyllorna. Biblioteket rymmer alla böcker, men helst ska det vara fina utgåvor. Kommer det ut särskilt tjusiga nyutgåvor kan biblioteket till och med börja innehålla dubbletter. Om biblioteksägaren har plats så får böckerna bo i ett eget rum, men om utrymmet är mer begränsat så kanske en platsbyggd bokhylla eller en hel vägg med bokhyllor kan vara en kompromiss – huvudsaken är att böckerna får ta plats. Ja, och att de mår bra i det där biblioteket och inte blir blekta eller nötta eller skadade på något sätt. Det är ju trots allt böcker det handlar om och de tar man ju hand om!

Biblioteksbesökaren

Biblioteksbesökaren har inget eget bibliotek (inget större sådant i alla fall), även om hen gärna upplåter sitt hem åt biblioteksböcker, massor av biblioteksböcker, som man kan låna och låna om och låna om. Biblioteksbesökaren kan allt om hur man skickar inköpsförslag och är snabb som en vessla på att sätta upp sig på reservationslistan för nyutkomna böcker. Biblioteksbesökaren älskar att gå till biblioteket och varje gång hämtar hen ut travar av böcker från reservationshyllan. Synd bara att biblioteket förr eller senare kommer att kräva tillbaka de där böckerna. Så mycket böcker, så lite tid!

Slumpläsaren

Slumpläsaren har inte så stor koll. Kanske närmar sig semestern och hen rycker åt sig en bok i stället vid kassan när hen ändå står där med en glass i näven och är på väg till stranden. Slumpläsaren läser det som erbjuds och hen får bara hoppas på att slippa undan luriga nyutgåvor av böcker som hen redan har läst. Slumpläsaren orkar inte alltid läsa ut böckerna hen skaffar sig. Och det är ju förståeligt. Det är inte givet att dussindeckaren vid kassan är SÅ bra som man skulle vilja. När böckerna är utlästa får de stå i hyllan bredvid dammiga gamla DVD-filmer och andra pryttlar. Det är inte så noga.

Bokbloggaren

Bokbloggaren tycker att det är skojigt att blogga och blir himla glad när folk faktiskt kommenterar eller mejlar. När erbjudanden om recensionsexemplar/läsexemplar dimper ned i inkorgen så är det svårt att säga nej – det känns ju så kul att få bevis på att folk faktiskt läser bloggen och tycker att det är värdefullt att exponera sina böcker där! Snart har bokbloggaren massor av böcker – massor. Och känner sig tvungen att läsa egenutgivna böcker, som hade behövt några varv till med en redaktör, och aktuella bestsellers som 100 andra bokbloggare redan har instagrammat flera gånger om.

Antikvariatrotaren

Antikvariatrotaren har inte så mycket till övers för bestsellers och pocket med knäckta ryggar. Hen fyller hellre hyllorna med beige klassiker utan omslagspapper. Tittar man närmare i en antikvariatrotares bokhylla så hittar man seriös litteratur och och om man själv hade varit en riktig nörd så hade man kanske också känt igen en och annan raritet. Antikvariatrotaren är besläktad med biblioteksägaren, men hos den som brukar springa på antikvariat finns troligen inte samma bredd bland vare sig bland genres eller utgivningsår. Här är det helst gammalt och klassiskt som gäller.

Den osentimentala

Den osentimentala läsaren är inte så noga; en bok kan lånas, köpas eller läsas i en fiffig app. När boken är utläst eller när hen har givit upp om den så åker den iväg till någon kompis, en bokbyteshylla, en loppis eller soporna. Spelar roll! Vad ska man med böcker till när man redan har läst dem?! Jo, man kan i och för sig strimla och vika och göra julpyssel…

Känner du igen dig i någon av dem? 😉