Yellowface, av R. F. Kuang, är en spännande bok om en tuff bokbransch och om obarmhärtiga drev på sociala medier. Huvudpersonen kastas snabbt mellan att vara hyllad författare och att bli utsatt för cancelkultur.
⭐⭐⭐
Betyg: 3 av 5.
Yellowface, av R. F. Kuang, handlar om June Hayward, en ung författare som kämpar för att slå igenom. Konkurrensen i litteraturvärlden är hård och sociala medier driver på ett högt tempo – den som var en snackis ena veckan kan vara ersatt av någon annan veckan därpå. Någon som har lyckats ta sig igenom bruset och blivit ett känt namn är kompisen Athena Liu, vars böcker har blivit riktiga kritikerälsklingar. Att Athena ofta skriver om erfarenheten av att ha kinesiska rötter bidrar också till framgången – för förlagen är det välkommet med (lagom mycket…) mångfald.
En dramatisk händelse stjälper allt på ända: efter en utekväll fortsätter June och Athena kvällen i Athenas lägenhet, där hon visar arbetsmaterialet till det som börjar forma sig till hennes nästa roman. Sedan plockas det fram pannkakor. Plötsligt sätter Athena i halsen och kvävs. June ringer ambulans, men kan inte rädda sin vän. Materialet till romanen tar hon med sig hem.
June plockar upp Athenas utkast och sliter hårt med det tills det blir en färdig roman – en fantastisk skildring av kinesiska arbetare som stred under första världskriget. Stölden av Athenas arbetsmaterial är en hemlighet och June står som ensam författare. Succén är given. June har redan fått uppmärksamhet på sociala medier genom den dramatiska händelsen när Athena gick bort och den här gången har hon dessutom uppbackning av ett förlag med resurser för marknadsföring. June blir den givna gästen i panelsamtal och hon översköljs av intervjuförfrågningar, blir anlitad till mentorskapsprogram och inbjuden att undervisa i kurser i kreativt skrivande. Plötsligt har June allt hon drömt om – en framgångsrik författarkarriär.
Snart stjälps dock även detta på ända. Det börjar tisslas och tasslas om att June inte är ensam författare till boken, att hon rent av har stulit från Athena och roffat åt sig av hennes arv. Dreven går på sociala medier och June kämpar för att hålla sig kvar i den bokbransch hon så förtvivlat gärna vill ingå i. Situationen blir alltmer skrämmande, särskilt när det plötsligt verkar som att Athena fortfarande lever och är en av de som angriper henne på sociala medier.
Yellowface är en tankeväckande och intressant roman om skrivande. Vem har rätt att skriva vad? Ska hudfärg avgöra vem som får blir utgiven? Är det rimligt att låta sociala medier avgöra vem som får vara inne i värmen och vem som ska bli utfryst? Boken kretsar mycket kring mångfald och den ”wokeism”, som blivit så bespottad i Kuangs hemland USA och här blir frågan om politisk korrekthet och representation verkligen problematiserad. Här finns å ena sidan en kinesisk-amerikansk kvinna som efter hand skildras som någon som ivrigt plundrar alla runt omkring på deras tuffa bagage och mörka berättelser, och kapitaliserar på dem genom att använda deras livshistorier i sina romaner. Här finns å andra sidan en kritvit cis-kvinna som genuint älskar skrivande, som lyckas plocka upp ett rörigt utkast och förvandla det till en otrolig roman, men som omgående blir misstänkliggjord och ifrågasatt för att hon skriver om en bit kinesisk historia hon inte anses vara rätt person att skildra.
Utöver att belysa dessa intressanta och aktuella ämnen är det också en till delar spännande bok. Är June på väg att bli psykotisk? Har Athena fejkat sin egen död? Är det en skräckroman? Jag gillade att författaren faktiskt höll det öppet ända in i slutet.
Det jag emellertid inte gillade med boken var att den, vid sidan av det här spännande mysteriet kring Athenas uppdykande, faktiskt kändes ganska seg. Trots att Yellowface inte är speciellt lång kändes den upprepande och som att den stod och stampade. Förvånansvärt mycket i boken handlar om att spendera tid på sociala medier och det kändes helt enkelt inte särskilt spännande att följa. Går det någonsin att skriva någonting kul om att scrolla omkring och läsa kommentarer på Instagram? Kanske är det precis det författaren vill säga? Ja, inte vet jag, men för min del kändes boken på tok för långsam. Dessutom tycker jag inte riktigt att författaren lyckas göra June levande för mig som läsare: jag ser henne inte framför mig eller känner att jag förstår vem hon är. Att Athena är en underskön, konstnärlig och intelligent kvinna förstår man; Där är författaren närapå inne bland stereotyper, men June själv blir mer ett blankt blad.
Det här var inte riktigt min typ av bok, får jag väl erkänna, men jag har läst den i bokcirkeln och någonting jag verkligen ser fram emot är att diskutera den, för här finns det många ingångar till spännande diskussioner.
Yellowface
Yellowface finns översatt till svenska av Julia Gillberg och utgiven av Albert Bonniers förlag 2024. ISBN: 9789100805166, 9789100805173.
Fördolt är minnet av människan, av Mohamed Mbougar Sarr, är en mysterieroman om litteraturens kraft.
⭐⭐
Betyg: 2 av 5.
”Fördolt är minnet av människan”, av Mohamed Mbougar Sarr, kretsar kring den mystiske, senegalesiske författaren T. C. Elimane, vars debutroman, ”Omänsklighetens labyrint”, togs emot som en litterär sensation när den kom ut på 30-talet. Tidens litteraturkritiker höjde honom till skyarna och liknade honom vid den franska poeten Rimbaud. Ganska snart började dock rasistiska tongångar höras och en kritiker smulade sönder hela verket och kallade den för ett plagiat. Hela upplagan av ”Omänsklighetens labyrint” drogs därefter in och sedan dess har ingen kunnat få tag på Elimanes storslagna roman. Elimane publicerade heller ingenting mer och hördes aldrig av igen. I litteraturhistorien finns han dock kvar.
I ett nutida Paris fascineras Diégane, som också har rötter i Senegal, av Elimanes öde. Även Diégane har författardrömmar. Nu påbörjar han efterforskningar efter sin landsman och försöker ta reda på vart Elimane tog vägen. Spåren leder till flera personer vars vägar korsats av Elimanes på olika sätt och som alla påverkats djupt av honom som person och av hans mäktiga roman.
”Fördolt är minnet av människan” är en roman med många lager och författaren har inte gjort det lätt för sin läsare. Berättelsen rör sig i tid och rum och det är inte alltid speciellt tydligt vem som är berättarröst, vad som återberättas av någon eller vad som händer här och nu. Jag tyckte att boken var otroligt rörig och komplicerad. Jag läste med insikten av att det mesta flög över huvudet. Kanske är det precis det som är meningen: att en kritvit person som jag ska fatta absolut 0, att den här litteraturen med stort L främst riktar sig och ska förstås av en läsare från en helt annan kontinent. Det är okej om det är så. Jag kan dock bara konstatera att det här inte var en roman för mig. En bildad och koncentrerad läsare kan säkert utvinna en massa klokheter kring rasism, kolonialism och litteratur i den här boken. Själv kände jag mig endast som ett frågetecken.
Fördolt är minnet av människan
La plus secrète mémoire des hommes finns översatt till svenska av Cecilia Franklin och utgiven av Albert Bonniers förlag 2023. ISBN: 9789100197780, 9789100800482.
Mohamed Mbougar Sarr
Mohamed Mbougar Sarr är en senegalesisk författare.
Glasfåglarna, av Elsie Johansson, är en starkt berörande och underbar uppväxtskildring från ett fattigt arbetarhem i 30-talets Sverige. Den kan vara det finaste jag läst om stolthet, sorg och att ta sina första steg mot vuxenlivet.
⭐⭐⭐⭐⭐
Betyg: 5 av 5.
Glasfåglarna är den inledande delen i Elsie Johanssons trilogi om Nancy (de följande delarna är Mosippan och Nancy). Nancy är 13 år och bor i ett fattigt arbetarhem i 30-talets Sverige. Det är en tid för de första stora stegen ur barndomen: som den första mensen och de första insikterna om vad vuxenlivet kan innebära, exempelvis som när storasyster Betty, sjutton år gammal, plötsligt väntar barn och således måste ha gjort ”det där”. Det stora vägskälet kommer dock vid helt annan händelse: storasyster Dora, tillika hela familjens stora stolthet och ljus i livet, är på besök från Stockholm tillsammans med sin tjusiga karl. En undangömd resväska väcker misstankar hos både Nancy och mamma Frida. Båda öppnar den, var och en i hemlighet, och upptäckten – stöldgods – förändrar livet i grunden. Oron över Dora och hennes hemligheter går inte att skaka av sig och lägger sig som ett smärtande bakgrundsbrus över allt annat.
Händelsen med väskan ger också stoltheten en knäck. Stolthet (och skam) är ett av bokens starka teman och något jag verkligen bär med mig efter läsningen. Det här är berättelsen om en familj som lever oerhört knapert: handlar på krita, tvingas lappa och laga med stor uppfinningsrikedom, och som lever utan några som helst extravaganser. Stolthet finns det däremot gott om: stolthet över den björkved man eldar med, stolthet över Dora, stolthet över att alltid vara hel och ren (med en uppsättning rena och strukna underkläder redo i lådan ifall doktorn akut måste tillkallas). För Nancy finns också en liten, tvekande, stolthet över den växande insikten att hon är duktig i skolan och verkar ha fallenhet för studier. Hon uppmuntras av förebilder runt omkring, men hindren är så många att drömmen om studier inte ens går att tala om.
Det är mycket det inte talas om. Familjehemligheter, sorg och oro hålls borta, även i stunder när de är högst närvarande, som elefanter i rummet. Istället hanteras det svåra på andra, mer handgripliga sätt: vänliga gester, omsorgsfulla handlingar, en omtanke.
Det här är en bok sprängfylld av värme och kärlek, på sitt kantiga och knepiga sätt. Jag blev verkligen berörd av att läsa om Nancy och hennes familj. Elsie Johansson gör dem levande och även om flera av huvudpersonerna har mindre smickrande sidor, går det inte att göra annat än att bry sig om dem. Glasfåglarna är verkligen ett fantastiskt stycke litteratur, underbar i sin allmänmänskliga berättelse om att vara tonåring, men också en angelägen skildring och historielektion om livet i 30-talets Sverige.
Glasfåglarna
Glasfåglarna gavs ut av Bonniers 1996 och är första delen i en trilogi, där övriga delar är Mosippan och Nancy. ISBN: 9100562807.
Elsie Johansson
Elsie Johansson (1931–2025) var en svensk författare.
Lanny, av Max Porter, är en annorlunda bok där en pojke försvinner spårlöst från en småstad. Samtidigt lurar ett övernaturligt väsen kring invånarna, mitt i deras vardagsliv.
⭐⭐⭐⭐
Betyg: 4 av 5.
Lanny, huvudpersonen i Max Porters roman med samma namn, är en speciell pojke: omtyckt av alla, snabb i tanken, och med en väldigt nära relation till naturen. Om dagarna har han stor frihet att vandra omkring själv i samhället och i skogarna runt omkring. I den lilla småstaden utanför London, där han bor med sina föräldrar, finns det fler som sticker ut. En av dem är ”Mad Pete”, en framgångsrik konstnär som byn ser på med stor misstänksamhet: gay och ensam – man anar att han inte smälter in speciellt väl. Någon som däremot trivs i Petes sällskap är Lannys mamma, som snart arrangerar så att sonen får lektioner i konst av honom. Det är lika menat för att liva upp Pete som för att faktiskt ge sonen en fritidssysselsättning. Konstnären och pojken är av samma skrot och korn och en udda vänskap utvecklas snabbt mellan dem.
Sedan händer det ofattbara: Lanny försvinner. För de flesta invånarna i byn ligger det nära till hands att misstänka att han har blivit utsatt för ett fruktansvärt brott och att det är Pete som är förövaren.
Max Porter har ett säreget sätt att berätta. Kring försvinnandet växlas det snabbt mellan olika personer i småstaden, sammanhanget ger ungefär vem det är som berättar och ofta spelar det ingen roll vem det är. Författaren bygger en kollektiv röst som på olika sätt uttrycker sig kring Lannys försvinnande och den oro det väcker.
En av rösterna tillhör ett monster från folktron: Dead Papa Toothwort, som också rör sig i samhället och suger åt sig av allt dess invånare gör under vardagarna. Dead Papa Toothwort lyssnar till fragment från skvaller, snacket på puben och vardagligt prat. Däremellan rör han sig, ett med naturen, som ett naturväsen.
Lanny är en spännande berättad bok där folktro och övernaturliga inslag har en stor plats, men där det någonstans är småstadslivet som gör mest intryck. Med små medel lyckas Max Porter skildra livet och människorna i den lilla byn och jag tycker verkligen att han lyckas. En spännande och annorlunda bok!
Lanny
Lanny översattes till svenska av Marianne Tufvesson och gavs ut av Sekwa förlag (Etta) 2019. ISBN: 9789187917981.
Skymning 41, av Kjell Westö, handlar om två människor mitt i livet och deras tvivel kring både relationer och yrkesval. Boken utspelar sig under Vinterkriget och vid inledningen av Fortsättningskriget, och ger en berörande bild av liv och vardag i krigstid.
⭐⭐⭐⭐⭐
Betyg: 5 av 5.
I Skymning 41, av den finlandssvenske författaren Kjell Westö, skildras Vinterkriget och Fortsättningskrigets inledning genom två Helsingforsbors ögon. Molly och Henry är sambos och behöver ofrivilligt skiljas åt under Vinterkrigets inledning: Molly är skådespelare och hennes teater ska på turné i Sverige, Henry är journalist och skriver reportage från fronten. Det Henry ser och upplever stämmer inte överens med den bild hans överordnade vill att han förmedlar. Han återvänder stukad och nedtyngd till Helsingfors. Molly inser dessutom omedelbart att det finns saker Henry döljer. Framför allt inser hon att han har träffat en annan kvinna under tiden de har varit ifrån varandra. Det blir inte lätt att återförenas.
Skymning 41 är en fin berättelse om kärlek och livsval. Det är på många sätt en relationsroman, som vilken som helst, men den är förlagd till en väldigt skakig tid i Finlands historia, vilket adderar ett extra lager. Nog har jag läst många böcker som utspelat sig under Andra världskriget, eller andra krig, men sällan har en bok lyckats ge en sådan känsla för hur kriget kan te sig för vanliga civila, där och då, mitt uppe i händelser som ingen vet hur de ska utveckla sig. Det är en tid där dödsbud lämnas till förtvivlade anhöriga och en tid där vardagen präglas av den ständiga bristen – bilarna står, i avsaknad av drivmedel, och gemene man har lärt sig att aldrig äta sig riktigt mätta. Och över allt detta: ovissheten. Hur länge till kommer friheten behållas? Till vilket pris?
Mitt i denna omtumlande krigstid står bokens huvudpersoner inför vägskäl i livet. Dels smyger sig tvivlen in när det gäller deras framtid tillsammans. Dels har både Molly och Henry grubbel som rör deras yrken. För Mollys del handlar det om en ungdomlig skönhet som falnat och en tuff verklighet på teatern och på filmen. Det kommer nya stjärnor och konkurrensen är mördande. Molly drömmer om större roller, men känner att hon står och stampar. För Henry finns en längtan efter att skriva från hjärtat, att vara sann mot sig själv och läsaren och skildra livet och kriget så som det är. Istället hamnar han i onåd hos redaktionschefen och blir inte längre tillfrågad om att ta sig an de mer prestigefyllda skrivjobben.
Kjell Westö är fenomenal på att göra sina huvudpersoner levande och det gäller även Skymning 41. Jag kan verkligen se Molly och Henry framför mig och jag känner med dem, som om de vore verkliga personer. Sympatierna finns dock inte alltid där, hela tiden. Henry kan verkligen bete sig som en idiot och som läsare blir man galen på hans supande och barnsliga beteende. Kanske är det det som gör att alla personer i Skymning 41 känns så verkliga: de har många sidor, även mindre smickrande sådana. Dessutom är både Molly och Henry personer på varsin inre resa. Det är fint att få följa med. På bokens dryga 400 sidor hinner båda utvecklas, landa i sina tankar och hitta en riktning, mitt i denna krigstid som när som helst kan stjälpa allt på ända.
Skymning 41 är en fantastisk bok om att vara mitt i livet och en berörande bok om vardagen mitt under brinnande världskrig: ett stort omvälvande krig och små människors bryderier. Det är inte självklart att det går att få ihop en sådan här bok, men Westö lyckas i vanlig ordning. Det här har varit en riktigt fin läsning.
Skymning 41
Skymning 41 gavs ut av Albert Bonniers förlag 2023. ISBN: 978-91-0-080141-0.
Kjell Westö
Kjell Westö är en finlandssvensk, prisbelönt författare. För romanen Hägring 38 tilldelades han Nordiska rådets litteraturpris och Sveriges radios romanpris.
Vattnets sötma av Nathan Harris utspelar sig i en av Georgias småstäder 1865, när slaveriet upphör. Romanen belyser kampen för frihet och de svårigheter frigjorda står inför. Trots starka teman och känslor, upplevs den tyvärr platt och för sentimental.
⭐⭐
Betyg: 2 av 5.
Vattnets sötma, av Nathan Harris, är en roman som utspelar sig i en av Georgias småstäder under 1865, när det amerikanska inbördeskriget precis tagit slut. Slaveriet upphör och frigivna kan lämna förtrycket, söka sina förlorade anhöriga, skaffa betalda jobb och skapa sig en plats att kalla ”hem”. Friheten är dock allt annat än okomplicerad: de frigivna tas inte precis emot med öppna armar av det samhälle som tidigare behandlat dem sämre än djur. Reaktionen blir heller inte nådig när bokens huvudpersoner, George och Isabelle Walker, anställer två frigivna till sin gård. Ännu värre blir det när deras vuxna son återvänder från kriget, återupptar en förbjuden kärleksrelation, blir påkommen och plötsligt har satt igång en händelsekedja som får fruktansvärda konsekvenser.
Vattnets sötma lärde mig ett och annat om det amerikanska inbördeskriget, som jag ärligt talat inte varit speciellt insatt i, och jag välkomnar verkligen den här typen av böcker, som påminner om slaveriet och dess grymheter. Den ofattbara ondskan i att förtrycka andra människor genom slaveri, den skildras verkligen effektivt i den här boken. Den sorgligt långa vägen till en verklig frihet blir också tydliggjord på ett intressant sätt.
Här finns alltså flera angelägna ämnen och tankeväckande delar, vilket jag verkligen uppskattar. Ändå kan jag inte påstå att jag blev helt såld. Boken innehåller rikligt med sorg, kärlek, ensamhet, smärta, ja, många känslor helt enkelt. Någonstans blir det faktiskt för smetigt för min del. Författaren skriver ordrikt och, i mitt tycke, ganska tjatigt på ett sätt som gör att jag känner mig skriven på näsan. Boken ber verkligen om att dra igång tårkanalerna hos läsaren, men hos mig skapas bara ett ointresse. Jag tycker karaktärerna känns platta och storyn tillrättalagd – en serie dramatiska händelser som jag aldrig riktigt tycker blir särskilt trovärdiga. Hade det inte varit för jag läser Vattnet sötma i jobbets bokcirkel hade jag aldrig läst ut den, tror jag.
Vattnets sötma
The Sweetness of Water översattes till svenska av Cecilia Berglund Barklem och gavs ut av Bookmark 2022. ISBN: 9789189393677.
Isabel Allendes roman Violeta berättar om huvudpersonen Violeta, som reflekterar över sitt 100-åriga liv, präglat av att skrapa ihop en förmögenhet, men också av kärlek, förälskelse och sorg. I bakgrunden skildras chilensk historia. Tyvärr är gestaltningen lite tillplattad och berättelsen bitvis stolpigt skriven.
⭐⭐⭐
Betyg: 2.5 av 5.
Violeta, huvudpersonen i Isabel Allendes roman med samma namn, har nått den aktningsvärda åldern 100 år och känner att slutet närmar sig. Boken innehåller hennes livsberättelse, så som hon återberättar den för ett älskat barnbarn.
Det är ett händelserikt liv, som börjar i 1920-talets Chile, mitt under den tidens pandemi – spanska sjukan. Lilla Violeta och hennes familj lever dock i en trygg bubbla, självvalt isolerade i sitt rymliga hem och i stort välstånd. Det blir istället den stora depressionen som kullkastar livet för Violetas familj: den ekonomiska nedgången tömmer alla tillgångar och sätter familjen i en helt ny situation, som också driver dem bort från stan. Ett nytt liv påbörjas på landet, där Violeta börjar ta sina första kliv ut i vuxenlivet. Sedan följer ett liv, där fokus läggs på karriär och investeringar, men där det också passerar en och annan man. Livet hinner rymma äktenskap utan passion, blind förälskelse till en våldsam man och djup kärlek på ålderns höst. Violeta får två barn, som hinner orsaka henne en hel del oro. I bakgrunden pågår militärkupper, demonstrationer och andra samhällshändelser. När Violetas liv, och boken, närmar sig slutet skakas världen av en annan pandemin – Covid-19-pandemin.
Allende skriver fängslande och intresseväckande. Det finns ett härligt flyt i språket och jag flyger fram över sidorna. Samtidigt känner jag att avtrycken från romanen Violeta trots allt kommer att bli små. Boken fyller sitt syfte som underhållning, men det strikta kronologiska berättandet är svårt att förena med djup. Enskilda episoder, som var och en skulle kunna broderas ut till intressanta romaner, stannar här vid korta nedslag och trots att jag egentligen älskar Allendes berättande måste jag erkänna att jag tycker att den bitvis är stolpigt skriven: ”först hände det och sedan hände det och sedan hände det…”. Det finns inte mycket som lämnas åt läsaren. För varje person som passerar i romanen redogörs det plikttroget när de en dag går bort. Det finns alldeles för mycket redovisande och alldeles för lite gestaltning.
Jag kan förstå författarens ambition att vilja skildra 100 år av chilensk historia och samtidigt berätta om en kvinnas liv, men det håller inte hela vägen. Här ges varken utrymme för några intressanta återberättningar av historiska händelser eller någon livfull eller berörande skildring av ett livsöde. Boken är faktiskt förvånansvärt platt. Kanske hade jag för högt ställda förväntningar, med tanke på att jag verkligen älskade Allendes Andarnas hus, när jag läste den för många år sedan, men Violeta blev tyvärr en besvikelse.
Violeta
Violeta översattes till svenska av Hanna Axén och gavs ut av Brombergs 2022. ISBN: 9789178092215.
Serotonin, av Michel Houellebecq, är en provocerande och samtidigt rörande bok om en sexistisk mansgris som faller ned i en djup depression.
⭐⭐⭐
Betyg: 3 av 5.
Serotonin, av Michel Houellebecq, handlar om en man som blir djupt deprimerad och plötsligt bestämmer sig för att bryta med allt som varit hans tidigare liv. Den exklusiva våningen med utsikt mot Seine sägs upp. Hans föga framgångsrika jobb på Jordbruksdepartementet ser han till att lämna. Den unga, sexiga flickvännen kan han inte dumpa fort nog – han känner ingenting annat än förakt för henne.
Den första anhalten efter brytningen blir ett hotell, som efter långa efterforskningar verkar vara det enda i hela Paris som tillåter rökning på rummet. Han går också till en läkare för att få ett antidepressivt läkemedel utskrivet åt sig. Hjälper det? Nja, men som biverkning blir han impotent. Därefter reser han iväg för att träffa den enda vän han haft i livet(?) – en kamrat från studierna i agronomi. Nu lever vännen i något som börjar närma sig misär, ställd på ruinens brant på grund av den jordbrukspolitik som inte verkar gå att förhindra, särskilt inte av huvudpersonen själv, som förgäves ägnat stor del av yrkeslivet åt att försöka öka landets livsmedelsexport. Huvudpersonens väg leder också mot den som kanske gjort störst avtryck i hans liv och som möjligen är den som kan vända tillvaron: exflickvännen Camille.
Det finns delar av Serotonin jag verkligen beundrar, framför allt tycker jag att det är fascinerande att författaren lyckas bygga upp sympatier för huvudpersonen, som egentligen har väldigt få försonade drag. Han är sexistisk, odräglig, cynisk och beter sig riktigt grisigt mot kvinnor. Det mesta han gör är moraliskt förkastligt på ett eller annat sätt. Vi har att göra med en man som exempelvis bevittnar ett barn som vid upprepade tillfällen blir utsatt för sexuella övergrepp, men som ändå inte verkar tycka att det finns anledning att ingripa. Huvudpersonen är ett svin, helt enkelt. Det Michel Houellebecq lyckas förmedla är dock att han också är en man som lever med en stor (kärleks)sorg som gjort honom så deprimerad att han hamnat i en hopplöshet som säkerligen förklarar en och annan av hans handlingar. Någonstans blir man faktiskt lite berörd, även om större delen av boken i och för sig känns författad med det enda målet att provocera.
Ja, det är verkligen inte en bok för en pryde. Det här är en bok där sex förekommer på var och varannan sida, inte som någonting njutningsfullt eller som något förknippat med kärlek, utan som någonting helt annat. Jag vet inte hur jag ska beskriva det. Jag vet inte ens vad författaren vill säga. Inte handlar det om samtycke i alla fall: snarare handlar det om saker i stil med läkare som ordinerar besök hos prostituerade för att bota depressionen. Kvinnor är alltigenom objekt i den här boken och det enda som gör att man står ut med att läsa är att man också får läsa om huvudpersonens totala impotens, som hur som helst gör att allt stannar vid fantasier.
Serotonin är en speciell bok. Jag är inte helt säker på att jag gillar den, även om jag som sagt imponeras av författarens förmåga att skriva fram en så komplex huvudperson. Någonstans finns också en (mörk) humor, som jag kan uppskatta. I övrigt? Nja, jag vet inte. Det finns någonting lite krystat med allt provocerande och snuskigt i den här boken, just de bitarna tröttnade jag på rätt fort. En stor del av boken är dessutom väldigt fransk. Det refereras ideligen till gator och företeelser som säkert säger en fransmän väldigt mycket, men som går mig helt förbi. Det är ingen kritik mot översättningen, naturligtvis, men det här är en bok som någonstans också har ambitionen att säga något om dagens Frankrike och det är inte helt lätt för en vanlig svenne att helt ta till sig, antar jag.
Jag har läst Serotonin i en av de bokcirklar jag är med i och så mycket kan jag säga som att det här känns som en perfekt bokcirkelbok. Jag föreställer mig att vi kommer att ha ett och annat att diskutera kring den här romanen.
Serotonin
Sérotonine översattes till svenska av Sara Gordan och gavs ut av Albert Bonniers förlag 2019. ISBN: 978-91-0-018056-0.
Att läsa är vanligtvis en ganska ensam syssla. Kanske just därför är det himla roligt att ha en bokcirkel eller bokklubb, att träffa likasinnade och diskutera böcker man läst. Här kommer ett inlägg med några tips på bra böcker från det senaste årets skörd av bokcirkelböcker.
Jag tar inte farväl – nobelprisbelönat och skönt att läsa med lite draghjälp
Jag tar inte farväl, av nobelpristagaren Han Kang, är en berörande bok om massakern på den sydkoreanska ön Jeju och hur detta trauma har blivit en sorg som ärvts genom generationer. Jag skulle inte säga att det är en särskilt komplicerad bok att ta sig igenom, men visst är den komplex och det finns symbolik och annat som kan vara givande att diskutera i grupp. Kanske kan även en bokcirkel ge lite draghjälp om det känns som en tröskel att läsa nobellitteratur.
Shuggie Bain – många sidor, mycket att diskutera
Shuggie Bain, av Douglas Stuart, är en bästsäljande tegelsten om en miserabel uppväxt i en familj med alkoholism och fattigdom. Jag brukar undvika att föreslå långa böcker till bokcirkeln, för man vill ju att folk ska hinna med att läsa, men vi hade extra lång lästid på oss över jul och då passade jag på att föreslå den här. Fördelen med att läsa något långt är att det verkligen finns mycket att diskutera: många parallella handlingar och scener att vrida och vända på.
Straff – en angelägen berättelse som inbjuder till diskussioner
Straff, av Ann-Helén Laestadius, är en bok om nomadskolorna och om att bli fråntagen sitt språk och sin kultur. Jag tyckte den var väldigt givande att bokcirkla, dels för att det är en angelägen berättelse ur vårt eget lands historia, men också för att den visade sig vara oväntat allmängiltig på ett sätt jag inte hade förstått om jag inte hade diskuterat den i grupp. Samer är inte de enda som utsatts för förtryck: bokcirklandet påminde mig om att det finns fler minoriteter, runt om i världen, som utsätts för liknande försök att fråntas sin kultur.
Tranorna flyger söderut – en bok som är lätt att tycka om och relatera till
Tranorna flyger söderut, av Lisa Ridzén, är en bästsäljande roman om att åldras och steg för steg förlora sin frihet. Och att förlora sin hund. Det är en bok som går lätt att ta sig igenom och som ungefär alla kan relatera till, i någon mån, eftersom vi alla har eller har haft åldringar i vår närhet. Och så åldras vi ju allihop. I min bokcirkel tyckte de flesta att det här var en riktigt bra bok och ibland är det verkligen skönt att kunna enas i sitt gillande. Fint också att läsa en bok som är ingång till ämnen man kanske inte pratar om så ofta annars: åldrande och döden.
Överlevarna – en bok med en annorlunda uppbyggnad
Överlevarna, av Alex Schulman, är en uppväxtskildring som berättas från två håll – läsaren får möta huvudpersonen både som barn och som vuxen och de två perspektiven rör sig framåt, respektive bakåt, i tiden tills de landar i en dramatisk händelse. Det är ett spännande sätt att berätta och det kan vara kul att diskutera sådana här stilgrepp med andra. Gillade vi boken i min bokcirkel? Nja, det blev rätt ljumma betyg, om man säger så, men en bra bokcirkelbok måste verkligen inte vara kanonbra. Jag tyckte att Överlevarna var riktigt bra att bokcirkla, för den bjöd verkligen in till spännande diskussioner.
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
