Kategorier
Wähä, Nina

Testamente

Testamente av Nina Wähä är en annorlunda roman om en stor familj, där alla har sina hemligheter och egenheter, vilka nu leder dem mot något ödesdigert. Betyg: 3 kaninungar av 5.

Testamente av Nina Wähä är en av förra årets mest omtalade böcker. Den har hyllats på åtskilliga kultursidor och nominerats till tjusiga priser, såsom Augustpriset. Det var således med lite väl höga förväntningar jag började läsa Wähäs berättelse om den tornedalska familjen Toimi.

Familjen Toimi är stor, den består av fjorton syskon (varav tolv är vid liv), en mamma samt en pappa, som håller familjen i ett järngrepp och som sätter dem andra i skräck. Några av barnen bor fortfarande hemma på gården, där pappan sköter jordbruket och mamman sköter hemmet. Andra barn har blivit vuxna. Det gäller inte minst Annie, den äldsta syster, som väntar sitt första barn och således är på väg att skaffa sig en egen familj. Det gäller även Esko, den äldste sonen, som hoppas på att kunna överta gården inom en snar framtid.

När boken tar sin början börjar julen närma sig och något fruktansvärt har hänt: den näst yngsta i syskonskaran har fått svåra brännskador i en olycka. Nästan hela familjen samlas därför i föräldrahemmet, på gården långt upp i norra Finland, där alla syskonen har vuxit upp. När någonting händer sluter man upp. När syskonen återsamlas är det dock större saker som kommer i rullning. Det visar sig undan för undan att syskonen var och en har sina hemligheter, sitt bagage, sina egenheter. Nu är familjeförhållandena på väg att förändras, på ett ödesdigert sätt. Redan på bokens baksida flaggas det för att det kommer att rullas upp en mordhistoria.

Testamente är definitivt inte en deckare (det hade jag inte väntat mig heller). Däremot är den en annorlunda berättelse om släktband och familjehemligheter. Boken är befolkad med en lång rad udda karaktärer och Wähä lyckas skriva fram dem utan att de känns som stereotyper. Jag gillar också att den utspelar sig i Tornedalen. Jag har inte läst speciellt många böcker som utspelar sig i norra Finland (kanske ingen, faktiskt), men här fick jag till och med en liten historielektion genom att jag fick följa några livsöden under Vinterkriget.

Jag tror inte att jag kommer att glömma Testamente i första taget. Nu när jag har räknat upp allt positivt med den måste jag dock erkänna att jag blev besviken. Boken känns onödigt lång och har långa passager som inte tillför så mycket, i min mening. Till stora delar kändes boken rent av seg och jag fick liksom aldrig till någon riktig läslust. Jag kan inte riktigt ringa in vad som var problemet, men det var väl främst längden och de långa textsjoken, helt enkelt. Det känns som att bokens budskap, så som jag uppfattade det, hade kunnat komma fram utan att behöva skriva ner 14 personers liv och tankar och sprida ut dem över cirka 450 sidor. Så känner i alla fal jag, tyvärr. Vissa bitar är dock helt briljanta, inte minst slutet, det sista stycket, som liksom ringar in precis hela romanen och ironiskt nog påminner mig om att boken som helhet är alldeles för lång.

Det är något särskilt med att återvända hem. Antingen så gillar man det, eller så gillar man det inte, men man är aldrig likgiltig inför det. För Annie väckte det alltid mycket känslor.

Ur Testamente av Nina Wähä
Testamente av Nina Wähä.

Utgivningsår: 2019 (Norstedts).
Antal sidor: 438.
ISBN: 978-91-1-308697-2.

Är man ansvarig för sin familjs synder? Kan man egentligen göra något för att förändra historien? Kan man kanske skriva om den? Det är frågor Nina Wähä ställer i sin roman Testamente.

I Testamente möter vi Annie, som när hon blir gravid motvilligt åker hem till platsen där hon växte upp. Bondgården ligger i Tornedalen, med sitt eget språk, sitt eget meänkieli. Inte svenska, inte finska, något tredje. Ingen blir särskilt glad över att se henne.

Det här är nämligen en familj där en stor hemlighet ständigt hänger över dem. Två föräldrar och tolv barn, fjorton beroende på hur man räknar, som aldrig kommit överens.

Testemente är en familjeroman som inte liknar något annat. Lite som om Thomas Vinterbergs film Festen släppts ner i ett Jonathan Safran Foerskt universum.

Förlagets beskrivning

Nina Wähä

Nina Wähä (född 1979) är en svensk författare, skådespelare och artist. Hon debuterade som romanförfattare 2007 med S som i syster. Hennes senaste roman, Testamente, nominerades till Augustpriset 2019.

Kategorier
Balzac, Honoré de Becevic, Zulmir Folkhammar, Kristoffer Åkestam, Nina

4 noveller: Du och jag mot världen, Jiroekonomi, En gata i Paris och dess invånare, Eller: Problemet är att han älskar honom

Här kommer mini-recensioner av ytterligare fyra av de noveller jag läste i julas.

Du och jag mot världen

Du och jag mot världen av Zulmir Becevic är en smärtsam liten berättelse om en ung man som kämpar med att hitta sin plats i sitt nya land, Sverige, och samtidigt hantera att pappan är borta. En drabbande berättelse om psykisk ohälsa och att fly från krig.

Betyg: 4 vattenglas av 5.

Du och jag mot världen av Zulmir Becevic

Utgivningsår: 2010 (Novellix). Antal sidor: 26. ISBN: 978-91-7589-154-5.

Jiroekonomi

Jiroekonomi av ekonomen och skribenten Nina Åkestam är en liten essä där Åkestam delar med sig av sina tankar kring tillväxt och hållbarhet. Jiro Ono, den kände sushikock, som också är huvudperson i en populär dokumentärfilm om hans passion för att göra riktigt bra sushi, lyfts fram som ett exempel på någon som arbetar hårt för att bli riktigt, riktigt bra på något, snarare än att få maximal avkastning och tillverka maximalt mycket. Kan kvalitet vara den aspekt som gör att vi trots allt kan kombinera tillväxt och en hållbar utveckling? Med endast en planet till vårt förfogande har det blivit uppenbart att våra resurser inte räcker för att ha ett samhälle där vi skapar och prånglar iväg allt fler prylar. Kanske är det heller inte bra för vår hälsa med arbetslivets alla krav på snabbhet och effektivitet. Åkestam, som förresten har skrivit en hel bok om sin tid som utmattad (Meningen med hela skiten) lyckas väva in många kloka tankar kring hållbarhet, både ur hälso- och miljöperspektiv, i den här lilla texten. En mycket tänkvärd bok! Lika aktuell nu, som då den först gavs ut för sex år sedan. Det börjar bli bråttom att hitta sätt att säkerställa välstånd och utveckling och samtidigt göra det på ett hållbar sätt.

Betyg: 5 sushirestauranger av 5.

Jiroekonomi av Nina Åkestam

Utgivningsår: 2014 (Novellix). Antal sidor: 28. ISBN: 978-91-7589-044-9.

En gata i Paris och dess invånare

En gata i Paris och dess invånare av Honoré de Balzac är en novell som utspelar i ett Paris där det fortfarande finns gropiga gator och små hus med grindar. Här bor en tankspridd professor, som ska på middag hos sin svägerska. Det blir en lång väg dit. En mysig och smårolig liten berättelse där det charmiga Paris blir levande.

Betyg: 4 boklådor av 5.

En gata i Paris och dess invånare av Honoré de Balzac

Originalets titel: Une rue de Paris et son habitant (franska). Översättare: Alan Asaid. Utgivningsår: 1845 (första franska publiceringen, i Le Siécle), 2019 (den här utgåvan, Novellix). Antal sidor: 24. ISBN: 978-91-7589-308-2.

Eller: Problemet är att han älskar honom

Eller: Problemet är att han älskar honom av Kristoffer Folkhammar är en novell om att gå på högstadiet, en plats och en tid då det kan vara fruktansvärt att vara annorlunda. Det finns strikta hierarkier och snäva ramar för hur man får vara. Att exempelvis bryta normen genom att vara homosexuellt kan kännas svårt. Folkhammars novell är en stark och berörande berättelse om detta.

Betyg: 4 makaroner av 5.

Eller: Problemet är att han älskar honom av Kristoffer Folkhammar.

Utgivningsår: 2016 (Novellix). Antal sidor: 25. ISBN: 978-91-7589-165-1.

Kategorier
Oz, Amos

Hur man botar en fanatiker: Och om att skriva

Hur man botar en fanatiker av Amos Oz är en tankeväckande bok om fanatism, Israel-Palestina-konflikten och om skrivande. Betyg: 4 kaffekoppar av 5.

Hur man botar en fanatiker av Amos Oz är en essä om fanatism och om skrivande. Det är en personlig berättelse, men också en högst tänkvärd text om fanatism och hur vi kan “bota” fanatism.

Oz säger utan omsvep att han själv växte upp som en hjärntvättad fanatiker. Han berättar om sin uppväxt i Jerusalem och om sina föräldrars omöjliga bakgrund i Europa och omöjliga kärlek till Europa. Båda hans föräldrar är förbluffande språkbegåvningar, men Oz får endast lära sig hebreiska. Han blir ett av alla de barn som kastar sten mot britter och skriker “britter, åk hem!” med några av de få ord han kan faktiskt kan på ett annat språk. Oz skriver om mänskliga övertygelser och hur vem som helst kan bli fanatisk, men också att vem som helst har potential att glänta på dörren, kan försöka förstå andra synsätt och bli mer tolerant.

Oz, som gick bort här om året, kom att växa upp som en betydligt mer öppensinnad och förstående person än den lilla fanatiker han kanske var som barn. Han deltog som officer i flera strider och var sedan med och grundade Fred nu-rörelsen i Israel i slutet av 70-talet. I Hur man botar en fanatiker ägnar Oz mycket av utrymmet till att diskutera just krig och frihet och vad han ser som en möjlig utväg i Israel-Palestina-konflikten. Han ger en känga åt naiva européer som tror att en lösning ligger i att israeler och palestinier träffas och lär känna varandra. Istället gör han klart att en lösning bara kan ske med stora uppoffringar från båda sidor. Han förklarar israelernas och palestiniernas liknande bakgrunder och lidande och därifrån gör han tydligt att det är en strid mellan rätt och rätt och det enda som återstår är i hans tycke en tvåstatslösning.

Hur man botar en fanatiker är en ytterst intressant bok om Israel-Palestina-konflikten, en konflikt som jag ärligt talat inte har orkat sätta mig in i speciellt mycket fram till nu. Nu har jag lärt mig en hel del, men jag har också fått med mig många tankar om fanatism i allmänhet. Boken utgår i mångt och mycket från de erfarenheter som Oz bär på, det vill säga fanatism i hans hemland, men fanatismen är utbredd och kan uppstå var som helst. Jag tycker att Hur man botar en fanatiker är en väldigt fin bok om detta. I en tid då extremt polariserade debatter rasar i alla möjliga medier och där starka övertygelser gapas ut väldigt högt från olika håll, är det skönt med en bok som manar till eftertanke och till mer förståelse. Världen är sällan svart eller vit och sällan blir världen bättre om ens eget synsätt tvingas på andra.

Det här är en bok som har delats ut till gymnasieelever vid flera tillfällen och en bok till vilken det finns material så att den kan användas i skolan. Allt detta är möjliggjort av Teskedsorden, en stiftelse instiftad av Tidningen Vi med inspiration från just den här boken. Det känns onekligen som att Hur man botar en fanatiker är en lämplig bok att utgå från i diskussioner om tolerans och fanatism.

Hur man botar en fanatiker av Amos Oz
Hur man botar en fanatiker av Amos Oz

Originalets titel: How to cure a fanatic (amerikanska).
Översättare: Rose-Marie Nielsen.
Utgivningsår: 2002 (första amerikanska utgåvan), 2006 (första svenska utgåvan, Wahlström & Widstrand), 2014 (den här pocketversionen, Teskedsorden och Wahlstörm & Widstrand).
Antal sidor: 94.
ISBN: 9789146214915, 9789170017384.

Klokt och klargörande delar den israeliske författaren och debattören Amos Oz med sig av sin syn på några av vår tids mest brännande frågor: Hur ser fanatismens natur ut, vem blir fanatiker och vad kan man göra för att bemöta och bekämpa fanatism, såväl hos andra som hos sig själv?

Hur uppnås varaktig fred mellan israeler och palestinier när båda parter har rätten på sin sida? Dessutom berättar Amos Oz med oemotståndlig charm om hur han på grund av “fattigdom, ensamhet och glass” blev författare.

Förlagets beskrivning

Amos Oz

Amos Oz (född 1939 som Amos Klausner, död 2018) var en israelisk författare. Han har skrivit ett 20-tal romaner, varav de flesta är översatta till svenska. Hans senaste bok i svensk översättning är Judas (2015).

Kategorier
Roth, Veronica

Allegiant

Allegiant av Veronica Roth är en spännande och överraskande avslutning av den dystopiska Divergent-trilogin. Tyvärr är den seriens svagaste del. Betyg: 2+ flygplan av 5.

Allegiant av Veronica Roth är den tredje och avslutande delen i Divergent-trilogin. Böckerna utspelar sig i en dystopisk framtid där människorna hålls i schack genom att de är tvingade att gå med i så kallade falanger och att följa de synsätt och livsregler som följer med detta. Sextonåriga Tris har valt De Tappra och har därför också genomgått De Tappras initieringsfas, en utmanande utbildning där hon tillsammans med andra jämnåriga, nyblivna falangmedlemmar har lärt sig att hantera vapen och att möta sina största rädslor. För Tris är dock situationen väldigt speciell: det är inte alls självklart att hon tillhör De Tappra och hon har i själva verket egenskaper som gör att hon passar i flera falanger. I de föregående böckerna i serien har det mer och mer gått upp för henne vad det betyder: i det här samhället kallas tillståndet för divergens och det är inte ofarligt att bli avslöjad med att vara just divergent eftersom att det ses som ett hot mot systemet.

Mycket har dock bubblat under ytan under en period och i de två föregående böckerna, Divergent och Insurgent, har samhället börjat rasa samman. Det har varit våldsamt och Tris och hennes vänner har upprepade gånger behövt visa enormt mod. Hennes speciella egenskap, divergensen, har visat sig vara kraftfull för att göra motstånd mot de som är på väg att driva samhället i en ny, skrämmande riktning.

Samtliga böcker i den här trilogin kännetecknas verkligen av spänning och högt tempo. I Allegiant kastas läsaren rakt in i berättelsen och det är verkligen till fördel att ha tidigare böcker i rätt färskt minne. Boken tar vid där Insurgent slutade och händelseutvecklingen driver Tris och hennes kompisar till det som finns utanför deras hemstad. När detta skedde kände jag mig bra dum. Jag har läst två böcker om Tris, men det hade aldrig slagit mig förrän nu att det finns något bortom den stad där hon bor (vilket för övrigt är en mörk version av ett framtida Chicago). Nu öppnade sig något helt nytt och helt nya förklaringsmodeller till varför Tris hemstad ser ut som den gör och varför människorna där har krigat kring falang-systemet.

Det finns en intressant kärna i den här boken och i den här trilogin. Jag tycker att det är spännande med tanken på att människor är tvingade till väldigt specifika livsstilar och vad det gör med människorna att leva så begränsat och monokulturellt. Det sipprar fram många spännande frågor kring hur ett sådant samhälle ska förhålla sig till de som är annorlunda och inte passar in i mallen. I Allegiant dras det faktiskt ett varv längre eftersom att det snart visar sig att världen utanför också har sina konflikter kring samma frågor.

Men trots att det är spännande och intressant, så måste jag erkänna att jag tycker att Allegiant är den svagaste boken i serien. Trots min aha-upplevelse när Tris och hennes kompisar lämnar staden, så tycker jag att det blir lite rörigt att förflytta handlingen till helt nya miljöer och omständigheter. Författaren hinner heller inte riktigt göra mesta möjliga av det här greppet utan berättelsen rusar fram samtidigt som den förvånansvärt ofta står och stampar i förklaringar kring hur saker och ting egentligen hänger ihop. Alla dessa serum som injiceras precis hela tiden blev lite småtjatiga i bok ett och två i serien, men i Allegiant blev dessutom det bara för mycket, kan jag tycka.

Jag ska inte påstå att jag tycker att Allegiant är en usel bok, men, som sagt, den är inte seriens starkaste bok och jag hade inte direkt längtat efter att läsa ut den om det inte vore för att jag har läst de andra delarna i trilogin och ville veta hur det skulle sluta. Och hur det slutar..? Ja, det tänker jag inte avslöja, men jag måste erkänna att jag blev överraskad, på riktigt. Jag väntade in i det sista på en vändning som aldrig kom och jag vet inte om jag är glad över det eller inte. Låt mig säga att om det är något jag kommer att minnas från den här boken så är det nog slutet.

Allegiant av Veronica Roth
Allegiant av Veronica Roth

“Anmoder.” Ordet ekar uråldrigt inom mig, som gamla ruiner. Jag lägger handen mot väggen innan jag vänder mig om. Den är kall och vit.

Min anmoder, och det här är det arv som hon efterlämnade: frihet från falangerna och insikten om at min divergenta identitet är viktigare än jag har förstått. Min blotta existens är ett tecken på att det är dags för oss att lämna staden och hjälpa människorna som lever utanför.

Ur Allegiant av Veronica Roth

Originalets titel: Allegiant (amerikanska).
Översättare: Katarina Falk.
Utgivningsår: 2013 (första amerikanska utgåvan), 2014 (första svenska utgåvan, Modernista).
Läs även Divergent, Insurgent.
Antal sidor: 392.
ISBN: 9789174995909, 9789174995916.

Tänk om hela din värld var en lögn. Tänk om ett enda avslöjande eller ett enda val förändrade allt. Tänk om kärlek och lojalitet fick dig att göra saker som du inte trodde var möjliga.

Det falangbaserade samhälle som Tris Prior en gång trodde på är splittrat av våld och maktkamper, ärrat av svek och förluster. Så när hon får chansen att utforska en värld bortom den hon hittills känt, är Tris redo. Kanske kan hon och Tobias bygga ett nytt och enklare liv tillsammans bortom stängslet, ett liv fritt från komplicerade lögner, hoptrasslade lojaliteter och plågsamma minnen.

Men Tris nya verklighet är ännu mer skrämmande än den hon lämnat bakom sig. Gamla sanningar förlorar snart sin mening, och nya omskakande insikter förändrar människorna hon älskar.

Och än en gång måste Tris kämpa med att försöka förstå den mänskliga naturens komplexitet och sin egen samtidigt som hon ställs inför svåra val i fråga om mod, lojalitet, uppoffring och kärlek.

(förlagets beskrivning)

Veronica Roth

Veronica Roth (född 1988) är en amerikansk författare, främst känd för Divergent-trilogin, som gavs ut mellan åren 2011 och 2013 och som också har filmatiserats. Veronica Roth har en Facebooksida, en hemsida och instagrammar under @vrothbooks.

Kategorier
Bakhtiari, Marjaneh Lindgren, Torgny Naderehvandi, Khashayar Söderberg, Hjalmar Wasling, Pontus

Noveller: Tuschritningen och tre andra historietter, Förhöret, Farväl till dem på land, Huset, Gourmetsyndromet

Ytterligare några noveller ur decembers novelläsning:

Tuschritningen och tre andra historietter

Tuschritningen och tre andra historietter av Hjalmar Söderberg är en liten samling med berättelser hämtade ur den novellsamling som heter just Historietter. Jag är väldigt förtjust i Söderberg och tycker särskilt mycket om hans skickliga förmåga att skildra människors längtan och relationer. Jag tycker också att hans språk är något utöver det vanliga: i hans avskalade och vackra texter finns en exakthet och tonträff som få kan mäta sig med. Söderbergs språk och berättande kommer faktiskt särskilt till sin rätt i novellformatet, inte minst i korta “historietter” som dessa och den här lilla boken är därför en ljuvlig liten introduktion till Söderbergs författarskap.

Betyg: 4 cigarrer av 5.

Tuschritningen och tre andra historietter av Hjalmar Söderberg
Tuschritningen och tre andra historietter av Hjalmar Söderberg

Innehåller: Tuschritningen, Spleen, En kopp te och Duggregnet. Utgivningsår: 1898 (första publiceringen i novellsamlingen Historietter, utgiven av Bonnier), 2016 (den här utgåvan, Novellix). Antal sidor: 23. ISBN: 9789175891231.

Förhöret

Förhöret av Khashayar Naderehvandi är en novell som har belönats med Sveriges radios novellpris (2014), men som också finns utgiven i den här tjusiga lilla utgåvan. Det är en märklig och lätt surrealistisk berättelse om ett berättarjag och hans kompis. Stämningen är inte på topp mellan dem och en klumpig kommentar om självmord gör att vännerna hastigt bryter upp. På hemvägen hittar berättarjaget en tupp. En stridstupp? Jag tyckte att Förhöret var en överraskande och spännande novell. Det känns som en berättelse där vad som helst kan hända, något övernaturligt, något skruvat, något vad som helst. Samtidigt läser jag och förstår att allting betyder något. Men vad ska tuppen symbolisera? Jag är inte speciellt road över symboltyngda berättelser som kräver tolkning och mycket funderande, men samtidigt är det här en bok som också kan läsas rätt upp och ner, så den gick ändå hem hos mig.

Betyg: 3 hissar av 5.

Förhöret av Khashayar Naderehvandi
Förhöret av Khashayar Naderehvandi

Utgivningsår: 2014 (som novell i Radionovellen, Sveriges radio), 2015 (den här utgåvan, Novellix). Antal sidor: 20. ISBN: 9789175890722.

Farväl till dem på land

Farväl till dem på land av Marjaneh Bakhtiari berättas från ett barn på flykt. En flicka bor provisoriskt och trångt tillsammans med sin pappa och farmor. Hennes mamma är död, men finns hos flickan inom henne när hon behöver tröst. Mellan raderna förstår man att det finns planer på att försöka ta sig över Medelhavet, trots att det verkar som att alla skickas tillbaka igen. Som läsare förstår man också att pappan har gjort sig skyldig till handlingar som väcker andras avsky. Jag blev verkligen berörd av den här berättelsen och jag tror faktiskt inte jag har läst någon bättre skildring av flykt än den här. Bakhtiari skildrar effektivt och tydligt hur tillvaron kan se ut och det blir extra smärtsamt där allt berättas ur ett barns ögon. Farväl till dem på land är en underbar novell och en viktig skildring av erfarenheter som så många delar idag, men som så lätt förvandlas till siffror och statistik i torra tidningsnotiser. Runt omkring i världen lever miljontals människor under svåra förhållanden, på flyktingläger eller på flykt. Och alla dessa barn som har förlorat föräldrar och andra närstående! Hjärtat brister.

Betyg: 5 fransar av 5.

Farväl till dem på land av Marjaneh Bakhtiari
Farväl till dem på land av Marjaneh Bakhtiari

Utgivningsår: 2016 (Novellix i samarbete med Hallpressen). Antal sidor: 29. ISBN: 9789175891552.

Huset

Huset av Torgny Lindgren är en Torgny Lindgren-berättelse av bästa sort. Lindgren har en underfundig humor och ett berättande som är alldeles eget, samtidigt som det också brukar finnas en stor portion sorg mitt i allt ihop. Jag älskar det här! Lyssna bara: “Det var Gideon Lindmark som byggde huset, han byggde det åt sig och sin hustru. Hon hette Karin, han brukade kala henne Bred-Kajsa för hon var bred och grovlemmad som ett ardennersto. Även han var storväxt och hästliknande. Då de gifte sig sade folket att ett grannare brudpar hade ingen sett sedan Höga Visans dagar, äppelträd bland vildmarkens träd och källor i lustgården och pelare av vitaste marmor. Och de flyttade hit till gläntan där du står. Stället heter Hemstället. Det har alltid hetat så. Det heter fortfarande Hemstället, trots att det är öde och övergivet. Även det kan man grubbla över. Hemstället?”. Det bor så mycket i Lindgrens berättelser! Huset är verkligen en rolig, sorglig och överraskande liten berättelse, där Lindgren berättar om Gideon och Kajsa och deras envisa stretande för att bygga sig sitt hus. Trots att det är en kort liten novell så hann jag lyfta på ögonbrynen av förvåning flera gånger under läsningens gång. Man hinner både roas och tycka synd om och sedan roas igen. Min sambo och jag har haft några diskussioner om Torgny Lindgren… Min sambo tycker nämligen att det är helt obegripligt att Torgny Lindgren har skrivit en bok om ett glas och en stubbe (Klingsor). En hel bok, om något sådant?! Och jag förstår vad han menar. Det kan finnas någonting långsamt och omständligt i Lindgrens romaner, men det ska inte avskräcka någon från att läsa Huset. Det här är en rapp och underbar novell! Läs!

Betyg: 5 simturer av 5.

Huset av Togny Lindgren
Huset av Togny Lindgren

Utgivningsår: 2003 (första publiceringen, i novellsamlingen Berättelserna, utgiven av Norstedts), 2017 (den här utgåvan, Novellix). Antal sidor: 21. ISBN: 9789175892290.

Gourmetsyndromet

Gourmetsyndromet av läkaren och hjärnforskaren Pontus Wasling är vad förlaget Novellix kallar en “facknovell” och är alltså närmast en liten essä, eller kortare facktext. Jag tycker att det känns väldigt sympatiskt och kul att presentera fakta och forskning på det här sättet, kort och engagerat, eftersom jag personligen inte gärna sätter mig och läser tjocka fackböcker på min fritid. Här delar Wasling med sig om rön kring njutning, lycka, minnen och hur hjärnan fungerar. Just lyckoforskning är något som verkligen intresserar mig. Känslan är att vi alla och samhället i stort borde uppmuntra sådant som faktiskt leder till lycka, men samtidigt kretsar så väldigt mycket kring helt andra saker, t.ex. pengar. Gourmetsyndromet gav mig ytterligare några tankar och insikter kring de här frågorna. Det är en verkligt intressant “novell”.

Betyg: 4 lyxiga middagar av 5.

Gourmetsyndromet av Pontus Wasling
Gourmetsyndromet av Pontus Wasling

Utgivningsår: 2014 (Novellix). Antal sidor: 22. ISBN: 9789175890470.