Sommaren pågår! Det känns som att jag har varit ledig hur länge som helst. En underbar känsla; Särskilt när jag inser att det är så mycket sommar kvar! Sommarens ledigheter smygstartades redan kring nationaldagen, då jag och dottern tog ledigt och åkte ner till Öregrund en sväng, samt besökte Furuvik. Så mysigt! Furuvik var ett återkommande utflyktsmål när jag var barn och det är så roligt att återvända dit med dottern. Kring midsommar började den riktiga sommarledigheten och den inleddes med maxad sommarkänsla – stugliv, midsommarfirande, sommarvärme. Efter det har det hunnits med premiärdopp i sjön och en mysig minisemester i Lycksele. Bland annat. Gud, vad njutigt det är med sommar just nu!
I juli är planen att åka till Öregrund igen och förhoppningsvis hinner vi med någon minisemester längs vägen: ledigheten är lång. Det är inte många datum som är spikade, men det känns faktiskt väldigt skönt, på sitt sätt. Det känns fint att kunna ta dagen lite som den kommer: göra en utflykt om vädret tillåter, pyssla i trädgården om det känns lockande, eller ta tag i något projekt inomhus om regnet vräker ned.
Läsningen går lite halvtrögt. Jag har en hel trave med påbörjade böcker, men det är inte mycket som blir utläst just nu… Och det gör inget! Är det något vi plöjer här hemma är det dock barnböcker och jag är så glad att mitt närmsta bibliotek har börjat med meröppet och alltså går att besöka veckans alla dagar 06–22. Oj, vad vi lånar böcker. Vi cyklar till lekparken och avslutar med ett spontant biblioteksbesök, samlar låneböcker på hög. Jag har 25 titlar på lånelistan just nu och jag kan tänka mig att sambon har lika många. Vi måste verkligen lämna tillbaka några. Det börjar bli patetiskt.
Man måste älska bibliotek alltså! Finns det något spännande bland julis boknyheter då? Nja. Det är, av naturliga skäl, inte så mycket som ges ut mitt i sommaren, men jag kan tipsa om att Håkan Nesser är aktuell med Ung mans färd mot natt: en ny Barbarottideckare. Kul! Jag tycker att Nesser har något alldeles speciellt, hans böcker är skrivna med en lekfullhet och finurlighet som är svåröverträffad. Det känns deppigt att det mesta som skrivs om Nesser just nu, handlar om det grova skattebrott han dömts för. Ja, jag är inte rätt person för att avgöra rimligheten i domen, men någonstans hoppas jag såklart att något ska framkomma som friar honom. Det känns trist att hans strålande författarskap ska solkas ned av detta.
Äntligen sommar! Nu har det varit varmt så länge att jag rent av har glömt hur länge våren dröjde i år. Jag fick i och för sig en brutal påminnelse när jag besökte en av områdets mer skuggigt belägna lekparker. Där låg snön kvar i sina högar, men jag gissar att även den snön har smält bort nu. Det går fort när det väl sätter igång!
I år kommer vi att vara lediga mer än vanligt eftersom vi har många dagar med föräldrapenning att ta ut innan de brinner inne nästa år. Ironiskt nog har vi ovanligt lite planerat, vilket på sätt och vis är skönt eftersom det är ganska påfrestande att vara ute och resa med en 3-åring som älskar rutiner och lätt längtar hem. Det får bli lagom mycket äventyr i sommar: Öregrund, såklart, en tripp till Lycksele, midsommar i stugan… Och sedan får vi se!
Kanske hinner jag läsa ett och annat medan dottern donar på i trädgården. Hon vill helst ha sällskap när hon leker, men emellanåt kan hon leka på egen hand när vi är ute, så då kanske man trots allt kan hoppas på att kunna öppna en bok. I år har vi en specialbokcirkelträff som väntar i slutet av sommaren: vi har valt en extra tjock bok, nämligen Onda nätters drömmar av Peter Englund. Den ska jag ladda ned till min läsplatta och bära med mig vart vi nu reser.
Vill du ha tips på nyutkommet har jag en hel del på lager, både sådant som kom ut i maj och en del som kommer nu i juni:
Alla reser av Kristin Roskifte (översatt från norskan av Jenny Franke Wikberg). Jag har inte läst någon av hennes tidigare bilderböcker, men Alla reser är en fristående uppföljare till Alla räknas, som fick Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris för några år sedan – och det är ju en kvalitetsstämpel. Alla reser beskrivs som en ”myllerbok”, en bok där man får följa människor och hur deras berättelser flätas samman. Det är ungefär den typen av berättelser jag brukar gilla, så jag hoppas dottern gör detsamma.
Det har gått många år sedan jag läste Gift av Tove Ditlevsen, men den lever fortfarande kvar i minnet på något sätt. Aldrig tidigare har jag väl läst något så drabbande om att leva i missbruk. Nu kommer Ansiktena i svensk översättning av Ninni Holmqvist. Den beskrivs som Ditlevsens mörkaste bok. Jo, då måste den vara mörk… och säkert bra!
Jag håller Sofi Oksanens Utrensning för en av mina favoritböcker. Det är en oförglömlig berättelse om Estland under rysk ockupation Jag tänker ofta att jag borde läsa mer av Oksanen. Nu finns I samma flod, en essä om kriget i Ukraina. Garanterat läsvärd!
Marie Hermanson är en författare jag ofta återkommer till. Hon har ett särskilt sätt att berätta: det finns alltid någonting vagt övernaturligt och oroande i hennes romaner. Jag gillar det! Nu är hon aktuell med ytterligare en historisk kriminalroman, vilket kanske inte är de Hermanson-böcker jag gillar mest, men jo: jag vill gärna läsa ändå! Längst in i skogen heter hennes nya.
När vi lärde oss att flyga, av Jacqueline Woodson, läser jag gärna för dottern när jag får chansen! Den ALMA-prisbelönade författaren är fantastisk!
Vilket fint avslut vi fick av april. Igår var det i alla fall soligare och varmare än på länge och några utemöbler fick faktiskt leta sig fram. Dessutom gick det plötsligt att öppna halva sandlådan, som varit begravd under snö fram till nu. Härliga vårtecken! Nu ser jag fram emot att vara mycket i trädgården. Inte kan jag mycket om trädgård, men det är skönt att vara där eftersom dottern har så roligt och själv har man alltid något att fixa med. Nu närmast är jag sugen på att installera mitt nyinköpta bevattningssystem, som förhoppningsvis ska göra växterna glada i sommar.
Maj är en händelserik månad, där den stora händelsen såklart är dotterns födelsedag. Den 23:e maj firar vi en liten/stor 3-åring här hemma. <3 Jag kan inte förstå! 3 år!! Det är svårt att ta in att min lilla bebis har blivit så stor och kapabel och förståndig. I samband med dotterns födelsedag får vi också besök av hennes mormor och morfar, vilket såklart blir skojigt. I maj ser jag även fram emot Eurovision song contest (om än med blandade känslor med tanke på vad som sker i omvärlden och vilka som deltar i årets upplaga…) och så ska jag springa Blodomloppet.
Får jag tid att läsa kommer jag i första hand fokusera på Elena Ferrantes De vuxnas lögnaktiva liv, som är nästa bokcirkelbok, den sista innan sommaruppehållet. Vill du ha tips på nyutkommet har jag ett par på lager nu i maj:
Britt-Marie lättar sitt hjärta av Astrid Lindgren är en oväntat okänd(?) bok, trots att det faktiskt är hennes debut. Jag har den i en faksimilutgåva, men nu kommer den också i nyutgåva för den som missat.
Glädjens palats av Kate Atkinson har en härlig art deco-osande framsida och Liv efter liv, av samma författare, var verkligen bra, så visst är man lässugen nu när Glädjens palats kommer på svenska!
April! Nu ska väl snön försvinna, till slut? Jag ser fram emot att kunna lägga undan broddarna för den här säsongen. I april har jag egentligen inte mycket planer, men löpning på barmark är alltid något att se fram emot såhär års. Jag har faktiskt väldigt lite att skriva just nu. I mars har jag hunnit med två resor till Öregrund, bland annat för att fira påsk och påsklovet fortsätter faktiskt ett tag till, men firat på annat håll. Resten av månaden blir nog mest jobb och fixande inför våren (frön som ska sättas, däck som ska skiftas, vinterjackor som ska hängas undan, fönster som ska putsas etc. etc. etc. etc. etc.).
Månadens läsning då? Jag tänkte framför allt läsa ut nästa bokcirkelbok: Flickan med gåvorna av M.R. Carey; en zombieroman. Det är inte min mest utforskade genre, men än så länge tycker jag att den är riktigt bra.
Jag brukar passa på att tipsa om nyutkomna böcker varje månadsskifte, men den här månaden var det verkligen skralt bland litteraturen riktad till vuxna. Någon intressant titel hittade jag dock och dessutom har jag antecknat ett helt gäng bilderböcker jag gärna läser för min 2,5-åring.
Addi får ett syskon av Ellen Karlsson och Laura Di Frencesco är en ny bok i Kompisarna på förskolan-serien. Dottern älskar dem! Bra böcker med igenkänning för barn i förskoleåldern.
Jag är inte gosig av Maria Jönsson och Mia Öström. Det här är en bilderbok som jag lockades till på grund av titeln. En bilderbok om en katt som inte vill gosa. Jo, jag känner minst en sådan katt… 🙂
Räven och mullvaden av Cecilia Häikkilä. Cecilia Häikkiläs illustrationer är härliga: hennes böcker befolkas ofta av fantastiskt fint tecknade djur och skildrar ofta vänskap. Den här vill jag läsa för dottern!
Sälflickan av Annika Thor. Annika Thors böcker om Steffi och Nelli minns man ju väl från tonåren. Att hon nu, efter många är, är aktuell med en ny vuxenroman känns väldigt spännande, särskilt eftersom även Sälflickan utspelar sig kring Andra världskriget.
Vem bits? av Stina Wirsén. Vem-böckerna är mina favoritbarnböcker. De skildrar vardagsliv och småbarnsliv med värme och humor. Toppenbra böcker allihop!
Den 15:e februari gick min mormor bort, 96 år gammal. Man borde kanske inte bli förvånad när en person, som levt ett så långt liv, tar sitt sista andetag, men jag hade inte alls väntat mig detta. Mormor har funnits där hela mitt liv och nu är hon borta, liksom både morfar och farmor och farfar. De var alla personer som betydde enormt mycket under min uppväxt och jag har fantastiskt många fina barndomsminnen att tänka tillbaka på. Att de nu är borta, allihop, känns så sorgligt. I mars väntar begravning. Sedan blir det påsk, så småningom. Båda innebär resor ned till mina hemtrakter, men åtminstone den ena kommer naturligtvis vara sorgkantad.
Jag har inte så många andra planer för månaden faktiskt. Några vänner från Värmland kommer hit i samband med sportlovet och förhoppningsvis kan vi ses någonting. Sedan är jag värd för nästa bokcirkel, så då kommer mina bokcirkelkompisar förbi och pratar Ovanjorden. I övrigt hoppas jag att mars ger tillfällen till dans och löpning, något som det tyvärr har varit ganska tunt med i februari på grund av en seg förkylning/influensa/covid/någonting.
Ska jag läsa något då? Ja, nu börjar Systrarna, av Jonas Hassen Khemiri, lida mot sitt slut och kommer lämna ett visst tomrum efter sig. Jag har inte riktigt landat i vilket bok jag vill sätta tänderna i härnäst. Vill du ha tips på nyutkommet så kommer några intressanta titlar här:
Det skyddande regnet av Jojo Moyes. Jojo Moyes är en feelgoodfavorit. Nu kommer hennes debutroman i nyutgåva. Kul!
Historien av Elsa Morante. Jag har hört många hylla den här klassikern och är därför väldigt sugen på att läsa. Nu kommer Morantes Andra världskriget-skildring i nyutgåva.
Sagan om Sjönöff och jättekrabborna av Erik Magnaton och Therese Vildefall. Dottern är mycket förtjust i tidigare böcker om Sjönöff. Det är väl egentligen för mycket text för vår tvååring, men hon tycker verkligen om bilderna.
Vinterflickor av Laurie Halse Anderson. Det har hunnit gå måååånga år sedan jag läste den moderna ungdomsboksklassikern Säg något och sedan dess har Laurie Halse Anderson bland annat hunnit belönas med det prestigefulla ALMA-priset. Självklart är jag nyfiken på Vinterflickor, som nu kommer på svenska. Den ges ut på internationella kvinnodagen och det är nog ingen slump. 🙂
Februari är här! Den här månaden ser jag fram emot att äta minst en semla (helst flera, men i och med att jag har celiaki, och alltså måste hålla mig till glutenfritt, brukar det inte dyka upp så många chanser) och att gå på opera. Den här gången väntar en operaversion av Stolthet och fördom. Ska bli intressant! Jag hoppas också på att hinna med mycket dans. I skrivande stund känns det lite oklart om min ena danskurs kommer att starta :(, men jag håller tummarna på att det trillar in några fler anmälningar i dagarna.
Självklart ska jag läsa en massa böcker också. Jag känner att jag är inne i en extra inspirerande läsperiod. Jag varvar två riktigt bra böcker som jag längtar efter mellan gångerna: Stacken av Annika Norlin och Systrarna av Jonas Hassen Khemiri. Dessutom har vi äntligen börjat få till nattningarna här hemma, vilket innebär att jag inte nattar tvååringen varje kväll utan har 3–4 kvällar i veckan där jag har t.ex. en timme till att göra… vad som helst?! Så har inte situationen sett ut det senaste… året? Ja, jag vet inte riktigt när det spårade ur på riktigt, men vi har haft en lång period när det har varit ett tvåmansjobb (eller åtminstone ett mamma-jobb) att natta. Och vår dotter somnar alltså aldrig/sällan innan 22, så när nattningen väl är klar är man väldigt sugen på att själv gå och lägga sig. Nu har jag dock plötsligt en massa lästid jag inte har haft på länge. Så skönt!
Jag kanske inte hinner läsa så mycket mer än Stacken och Systrarna, om man ska vara realistisk, men jag har i alla fall kollat igenom bokkataloger på spaning efter spännande nyheter i februari. Det verkar inte komma ut så mycket just då..? Är det för att det krockar med bokrean, som alltid brukar pågå i februari? Ett tips har jag i alla fall:
Dotterdottern av Susanna Alakoski. Nu kommer tredje delen i Susanna Alakoskis ambitiösa projekt att skildra kvinnoliv under 1900-talet. Jag har inte hunnit läsa del två, Londonflickan, ännu, men tyckte mycket om den första delen, Bomullsängeln.
Åh, redan nyår igen! En kompis till mig har sagt ”dagarna går långsamt och åren går fort” när man har barn och det är så sant. I år fyller min lilla flicka tre år, min lilla flicka, som redan kan ungefär allt själv?! Vad hände med min bebis? Det är utmanande att vara (småbarns)förälder när man är en nostalgiker som jag; att ha ett litet barn är att vara så kär att det är helt svindlande och tanken på att hon ska bli stor är helt obegriplig. Ändå går den känslan märkligt nog att ha samtidigt som man är heeeelt slut av att sällan vara för sig själv, så som det blir när man har ett barn som vill leka och umgås med en hela tiden när man inte är på jobbet. Tur att man har ett jobb där man kan njuta av att tänka 1 tanke i taget… Jobbet är min stora återhämtning.
Apropå jobb har jag goda förhoppningar om att det blir ett roligare jobbår än på länge. Det är mycket på gång, många rekryteringar det planeras för och planer som revideras. Det känns spännande, tycker jag.
Privat har jag inga storslagna planer för året. Jag hoppas på att kunna dansa & springa lagom mycket och att få till en realistisk dos kultur. Hittills har jag en opera (Stolthet och fördom på Norrlandsoperan) och Littfest i kalendern, så det verkar lovande. I övrigt vill jag bara pussa på min lilla flicka. 🙂 Rätt var det är vill hon väl inte att man pussar på henne längre. :'(
Ska jag läsa några böcker då? Ja, det är klart! Jag har äntligen påbörjat Systrarna av min favoritförfattare Jonas Hassen Khemiri. Sedan har jag fått inte mindre än fyra julklappsböcker. <3 Hela nattduksbordet är fyllt av bokhögar jag vill sätta igång med.
Vill du läsa något nytt för januari så har jag nåra boktips till dig:
Ale mana merrii/Far inte till havet av Elin Anna Labba. Efter succén med reportageboken Herrarna satte oss hit, är Elin Anna Labba nu aktuell med en roman, där vatten beskrivs som en egen varelse. Vill läsa!
Mamma Mu blir ledsen av Jujja Wieslander och Sven Nordqvist. Mamma Mu är en barnboksfavorit och nu kommer en ny om ”vänskap och försoning”. En bok jag vill läsa med dottern!
Mors lilla Olle och andra visor av Alice Tegnér. Att sjunga med sitt barn är skoj! Sångböcker är med andra ord något jag gärna samlar på mig och här finns dessutom klassiska illustrationer av Elsa Beskow och det är ju inte helt fel.
Vill du va min ponny? av Ebba Forslind och Hanna Klinthage. En rimmad berättelse om lek och ponnyer. Kan knappt tänka mig någon bättre bilderbok!
December! Vad ska jag skriva för rubrik den här månaden? Någonting med Systrarna kanske ;), för trots att jag har skrivit om den både i oktober och november har jag fortfarande inte lyckats påbörja Jonas Hassen Khemiris hyllade och augustprisnominerade roman. Istället har jag läst bokcirkelboken Jag är glad att min mamma dog av Jennette McCurdy och en biblioteksbok jag hade reserverat och som plötsligt blev min: Hemtrevligt av Elin Lervik och Katarina Matsson. Tyvärr hann jag inte läsa ut Hemtrevligt innan återlämningstiden gick ut, så nu har jag ställt mig i kö på den igen, men McCurdys självbiografiska roman är i alla fall utläst alldeles snart. Och då borde jag ju kunna läsa Systrarna, till slut. Hoppas! Om någon undrar så kom jag aldrig iväg på författarsamtalet; Khemiri var i Umeå för några veckor sedan. Det blev istället en tjänsteresa för min del. Så kan det gå. Hoppas han kommer tillbaka till Littfest eller något! Biljetterna till Littfest släpptes i dagarna, så ett tips är att skaffa biljett redan nu om du är sugen på att gå. De brukar gå åt förvånansvärt snabbt..!
De senaste åren har jag ägnat december åt novelläsning, men i år släpper jag den traditionen. Jag kunde inte motstå att köpa Kvinnornas jul – en antologi med 24 juliga berättelser och jag tänkte ha den som min julkalender i år. Noveller vill jag dock inte vara utan, så det kanske blir något jag får peta in någon annan månad. Kanske att januari blir min nya novelläsningsmånad?! Får se om jag fortfarande läser Systrarna då… 😉
Kommer det ut något spännande i december då. Nej? Inte vad jag vet. December känns inte som en stor boksläppsmånad och tur är väl det. Det är ju så fantastiskt mycket annat man ska hinna med innan jul, är det inte så? Det kommer att bli mycket jobb för min del och en hel del julförberedelser, naturligtvis. Annars ska jag njuta av att inte ha så mycket i kalendern, faktiskt. Det har varit lite väl mycket resor hit och dit på sistone och nu vill jag bara vara hemma och ta det lugnt.
November! Här gäller det att hänga med i svängarna. Plötsligt blev det kallt och det gick inte längre att föreställa sig att vi skulle vilja sitta i utemöblerna någonting mer den här säsongen. Det har kånkats möbler, bytts däck, plockats in sandlådeleksaker och grejats i trädgården, som nu mer och mer blir redo för vintern.
Förra månaden skrev jag ett liknande inlägg som jag kallade Oktober: resor & kultur & Systrarna. Jag ser ingen anledning att göra några stora ändringar i den rubriken nu när november är här. I november ska jag på flera resor, en privat och en i tjänsten, och Systrarna, Jonas Hassen Khemiris tegelstensroman, har jag inte hunnit påbörja ännu, så nu är det väl dags. Khemiri kommer förresten till Umeå i slutet av november. Jag köpte biljett direkt. Utifallatt. Jag är egentligen på tjänsteresa då, men man kan ju drömma…
Har ni förresten sett att Systrarna är en av de böcker som nominerats till årets Augustpris? Nu har jag ju inte läst boken, men Khemiri är en stor favorit hos mig, så jag är övertygad om att det är välförtjänt. Och ja, jag hoppas såklart att han vinner sitt andra Augustpris senare i år. 🙂 För det hoppas man ju, när det gäller en favorit. Med det sagt: är det inte lite märkligt att Systrarna ens blev nominerad i år? Khemiri har berättat i intervjuer att han skrev Systrarna på engelska. Romanen är alltså översatt till svenska, vilket borde göra den lika diskvalificerad som Liza Alexandrova-Zorinas Imperiets barn, som nekades nominering av just den anledningen att författaren valde att skriva på ett annat språk än svenska under skriv- och redigeringsprocessen. Den hårfina skillnaden torde vara att Khemiri själv stod för översättningen medan Imperiets barn översattes av en redaktör innan manuset lämnades in till förlaget. Originalutgåvorna av både Systrarna och Imperiets barn är på svenska, men Förläggarföreningen vill ändå mena att Imperiets barn är översatt litteratur och därför inte kan nomineras till Augustpriset. Jag måste erkänna att det här stör mig. För visst måste det ha spelat in att det var just Khemiris roman som trillade på rätt sida av gränsen när man ställde sig frågan om boken verkligen är skriven på svenska språket..? Jag skulle vilja se den som vågade säga nej till en så upphöjd person som Khemiri.
Nåja… I november ska jag absolut läsa Systrarna. Så måste det bli! Vill du läsa något nyutkommet har jag två novembertips som kommer här:
Fredskemisten av Åke Sellström och Sara Nygren. Som kemist känns det såklart spännande att läsa en bok om en kemist som har jobbat med det i en mycket speciell situation: som (kem)vapeninspektör i Syrien.
Lofoten av Lars Lerin. Lerins akvareller är helt otroliga och många av de bästa målade han under sina år i Lofoten. Jag förväntar mig att den här boken är fylld av riktigt bra konst.
Vad läser du i november?
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.