Henrietta Lacks var en fattig, färgad kvinna, som levde i USA. Vid 50-talets början drabbades hon av livmoderhalscancer och sökte sig till sjukhuset för färgade. Trots strålbehandling gick det inte att behandla cancern och Henrietta Lacks gick bort som ung och lämnade sina små barn efter sig. Under vistelsen på sjukhuset såg hennes läkare till att man tog cellprover för att ställa diagnos. Mot Henriettas medgivande och utan att ens informera henne försökte man få dessa celler att överleva. Experimentet lyckades och cellerna, de så kallade HeLa-cellerna, kom att bli en av de första odödliga, humana cellinjerna. Snart började cellerna skickas iväg till andra forskare, som odlade dem och satte upp diverse experiment, och genom åren har just HeLa kommit att bli en av de mest använda cellinjerna. De används fortfarande frekvent inom medicinsk forskning av olika slag (det publiceras tydligen omkring 300 vetenskapliga publikationer varje månad där de omnämns). Jag forskar själv kring frågeställningar som innefattar cellodlingar, så för mig är HeLa ett känt begrepp. Ändå har jag aldrig vetat något om personen bakom förrän nu.
I Den odödliga Henrietta Lacks går vetenskapsjournalisten Rebecca Skloot till botten med händelsen och lyfter många frågor kring forskning och etik. I boken följer hon flera av Henrietta Lacks släktingar och hon har också en mängd andra källor som kan berätta om hur det gick till och vilka dilemman som långt efter HeLa-cellernas ”födelse” har uppstått. Vem kan egentligen göra anspråk på celler som lämnat kroppen, och kanske till och med förändrats av forskare? Vem ska ta del av pengarna (HeLa-celler kostar tusentals kronor att köpa och varken Henrietta Lacks själv eller hennes släktingar har fått ett öre)?
Den odödliga Henrietta Lacks ställer många frågor och väcker många tankar. Dessutom är det en gripande och intressant historia och ett viktigt reportage. Jag kan varmt rekommendera den till alla. Det här är en bok som borde vara intressant för många fler än bara den som själv jobbar med cellodlingar – berättelsen om hur Henrietta Lacks och många andra har utnyttjats i forskningens namn behöver berättas.
Jag såg några så söta böcker för den som är nyfiken på matematik, vetenskap och stora idéer. Undrar om mitt eget forskningsområde, Ramanspektroskopi, omnämns i vetenskapsboken? 😉 Troligen inte. 🙂 Själv borde jag kanske läsa matematikboken, så kanske jag återuppväcker någon insomnad kunskap kring matte. Man glömmer fort, det man inte använder….
Barnböcker är kanske inte min grej (jag är ju varken ett barn eller har några barn ;), men när jag såg de här böckerna (som jag hittade hos Barnboksprat) så var jag tvungen att göra ett inlägg.
Vilka roliga böcker! Jag hade gillat dem om jag hade haft dem när jag var liten. Jag älskade Skogsmulleträffar och djur & natur, så jag hade nog mer än gärna haft de här böckerna, där man kan lära sig att se skillnad på djur, träd, fiskar, svampar m.m…
Det har kommit ut en ny bok för skeptiker som mig (sedan tidigare har jag ju t.ex. läst Salvekvick och kvacksalveri, som på ett bra sätt smular sönder alternativmedicin). Boken heter Bluff och är skriven av Stephen Law, som är lektor i filosofi. Enligt baksidestexten ska boken:
…vaccinera oss mot sekteristers knep, religiösa och politiska fanatiker, förespråkare för alternativmediciner, konspirationsteoretiker och andra försåtliga övertygelser.
Nice! Få saker gör mig så förbannad som när människor blir pålurade verkningslöst skit i stil med homepatiska preparat eller när människor blir inlurade och utnyttjade i sekter och liknande. Det finns något väldigt fult i suga pengar ur människor som helt enkelt inte förstår, eller som är för sjuka och desperata för att vilja förstå.
För några veckor sedan såg jag dokumentärfilmen Palme, som jag för övrigt kan rekommendera varmt. Den är en intressant film, som inte bara säger något om Palme och vem han var som politiker, utan som också berättar intressant historia om ”Folkhemmet” och tiden då allting pekade uppåt och utvecklingen rusade fram i samhället. Nu har det också kommit ut en bok om samma ämne: Sveriges historia 1920–1965, som är en del i Norstedts serie om Sveriges historia. Den har naturligtvis ingen som helst koppling till Palmefilmen, men är ett tips för den som vill läsa mer om ”folkhemmet”.
Visste ni att man kan göra böcker av Wikipediaartiklar? Det vet i alla fall personen bakom pseudonymen Wade Anastasia Jere, som tydligen är ”författare” till över 5000 böcker. Jag läste i DN att nätbokhandlare blir spammade och har svårt att sortera bort alla fejkade böcker som egentligen bara består av automatiskt genererade böcker, baserade på Wikipediaartiklar. ”Böckerna” kan handla om allt från tågstationer till Haitis ekonomiska reformer, men ibland träffar de väldigt rätt och har liknande titlar som populär facklitteratur. Jag hade ju lite problem när jag handlade kursböcker senast, men jag är åtminstone glad att jag slapp få ett Wikipediahäfte för 900 kr istället för det jag hade tänkt…
Knasigt fenomen, det här med robotböcker. Dagens samhälle handlar verkligen inte om att aktivt söka information, utan om att kunna sortera bland all information man blir serverad. Det gäller ju kommentarsfältet på WordPressbloggar (men aldrig på min tidigare bloggplatoform, Textpattern!), e-posten och nu… bokhandlarna.
Ibland kan jag komma på mig själv med att gilla en bok för att den är schyst skriven, snarare än att berättelsen är särskilt nyskapande eller intressant. Att Jonas Hassen Khemiri hör till mina stora favoritförfattare är därför knappast förvånande. Han har ett lekfullt och spännande sätt att förhålla sig till språk och han drar sig inte för att låta karaktärerna i böckerna ta, minst sagt, stora språkliga friheter. Montecore är t.ex. fylld av hemsnickrade översättningar mellan engelska, svenska, franska…
Jag gillar verkligen när författare vågar ta ut svängarna med språket. Därför är jag också nyfiken över den aktuella faktaboken Hur låter svenskan, ejengklien?, där Olle Engstrand, professor, skriver om vårt talspråk: svenskans språkljud och satsmelodi, vad som kännetecknar de svenska dialekterna, hur talad svenska har utvecklats under århundradena, om skillnaden mellan talat och skrivet språk, om brytning, accenter, tvåspråkighet m.m. Kanske en bok för alla tröttsamma språkpoliser som tror att allting ska skrivas precis som det ”alltid” har gjort och som tror att det är god etikett att rätta andra… 😉
Nu har jag till slut fått både textbok och övningsbok från Adlibris, så nu har jag nästan rätt kurslitteratur till kursen som börjar om ett par veckor. Jag beställde en äldre upplaga av böckerna (eftersom det är den äldre upplagan som används på kursen), men fick i första vändan den nyare textboken (som jag inte vill ha!) och den övningsbok som hör ihop med den äldre upplagan (och alltså inte går att använda med den nya boken…). Jag ville reklamera textboken, men Adlibris tyckte det var i sin ordning att de skickat ett nyare bok än den jag hade beställt. Kompromissen blev att jag fick returnera övningsboken och de lovade att istället skicka matchande övningsbok så fort som möjligt. Den har låtit dröja på sig… Men det får jag nog lasta Posten för. Nu är den här i alla fall!
Tur att jag var tidigt ute med att beställa. De här böckerna har tagit nästan 3 veckor att skaka fram, och då är det inte ens helt rätt böcker. 😉
Nåja. Slutgnällt från min sida. Kundservice har varit snabba med att svara på mejl och allt sådant, så det har inte varit några problem på det sättet. Jag inser också att det är förlaget som luras och meddelar till Adlibris att de har böcker som de egentligen inte kan leverera. Jag önskar dock att Adlibris inser att de har ett fel i sitt system när de har kvar beställningssidor till böcker som har utgått. Det är ju inte jag som konsument som ska hålla koll, utan de får väl ställa bättre krav på förlagen!
Ändå tycker jag att det är förvånansvärt svårt att hitta vissa e-böcker. Jag satt här om veckan och letade hos stora nätbokhandlare efter elektroniska alternativ till de 1000-sidorsböcker som jag annars måste köpa till kurslitteratur och paja ryggen av att bära omkring på (jag bor i Umeå och pluggar i Uppsala, så jag måste släpa dem över ganska långa distanser, dessutom :P). Jag hittade inte mycket. En av böckerna fanns som ”eBook”, men när jag kollade närmare blev jag aldrig klok över ifall det innebar elektroniska resurser till pappersboken eller om man syftade på att boken i sin helhet också fanns som e-bok. Hur som helst så var priserna löjliga. Okej att momsen är högre på e-böcker, men att dubbla priset på böcker som redan från början kostar 500-800 kr? Jag kan inte förstå det här. Nog måste det väl finnas en marknad för elektroniska kursböcker? Ja, det måste det ju, särskilt med tanke på att man normalt sett läser några kapitel ur varje bok. Är det någon bok som borde vara elektronisk, så är det ju kurslitteratur.
På en en kurs som jag läste förra året så fanns kurslitteraturen i och för sig som e-bok på bibblan, men det gick bara att läsa medan man var uppkopplad, alternativt ladda ned ett avsnitt som var giltigt ett dygn. I längden kändes det krångligt…
Och det komiska är att det går att ladda ned ungefär alla kursböcker illegalt, hur lätt som helst, för den som är lagd åt det hållet. Det är ju sjukt. Snälla fackbokförlag, skärp er och ge ett bättre alternativ. Själv går jag inte den vägen, så det blir väl det vanliga: nackproblem och handbagage med övervikt…
I högarna ovan gömmer sig några förvånansvärt tunna fackböcker som trots allt med fördel hade kunnat vara en fil på min dator.
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
Henrietta Lacks var en fattig, färgad kvinna, som levde i USA. Vid 50-talets början drabbades hon av livmoderhalscancer och sökte sig till sjukhuset för färgade. Trots strålbehandling gick det inte att behandla cancern och Henrietta Lacks gick bort som ung och lämnade sina små barn efter sig. Under vistelsen på sjukhuset såg hennes läkare till att man tog cellprover för att ställa diagnos. Mot Henriettas medgivande och utan att ens informera henne försökte man få dessa celler att överleva. Experimentet lyckades och cellerna, de så kallade HeLa-cellerna, kom att bli en av de första odödliga, humana cellinjerna. Snart började cellerna skickas iväg till andra forskare, som odlade dem och satte upp diverse experiment, och genom åren har just HeLa kommit att bli en av de mest använda cellinjerna. De används fortfarande frekvent inom medicinsk forskning av olika slag (det publiceras tydligen omkring 300 vetenskapliga publikationer varje månad där de omnämns). Jag forskar själv kring frågeställningar som innefattar cellodlingar, så för mig är HeLa ett känt begrepp. Ändå har jag aldrig vetat något om personen bakom förrän nu.
