Kategorier
-

5 böcker som utspelar sig på 70-talet

Jag har tidigare bloggat om böcker som utspelar sig på 90-talet och 80-talet. Idag ger jag mig på 70-talet. Det är ett decennium jag inte har upplevt själv, men genom böcker kan man såklart få en liten känsla för tidens anda.

Brun flicka drömmer av Jacqueline Woodson är en poetisk och fin uppväxtskildring men också en intressant berättelse om rasism och skrivardrömmar i 70-talets (och 60-talets) USA. Det är en tid då mycket faktiskt förändras till det bättre (även om det är en lång väg kvar…). I Woodsons självbiografiska bok blir detta skildrat från ett barns ögon.

Brun flicka drömmer av Jacqueline Woodson
Brun flicka drömmer av Jacqueline Woodson

I Korparna av Tomas Bannerhed försöker huvudpersonens familj driva ett lantbruk i 70-talets Småland. Det går inte ihop och dessutom är huvudpersonens pappa psykiskt sjuk. Jag föreställer mig att det från 70-talet och framåt kom att bli en tid då små jordbruk fick lägga ner till förmån för stora anläggningar. I Korparna har bokens huvudperson press på sig att ta över jordbruket så småningom, något han inte vill. Flykten från all oro hemma går till böckernas värld och till fågelsjön. Det är egentligen en tidlös berättelse, men ändå mycket 70-tal, trots att det inte direkt är en glättig roman med massa nostalgi.

Korparna av Tomas Bannerhed
Korparna av Tomas Bannerhed

I Orhan Pamuks Oskuldens museum får läsaren följa Kemal i 70-talets Istanbul. Han tillhör den absoluta gräddan i samhället och har allt krattat för sig: en förmögenhet, ett familjeföretag som väntar på honom, en modern och underskön fästmö. När han träffar den avlägsna släktingen Füsun rasar dock allt. Han kan inte avhålla sig från att förfölja henne, drömma om henne, kleptomaniskt stjäla småsaker från henne. Det blir ett slags ömsesidigt utnyttjande från bådas sida. Samtidigt skriver Pamuk väldigt intressant om Turkiet, med sin ena fot i väst och det andra i öst, under den här politiskt instabila tiden. Den här mångbottnade berättelsen har verkligen berört mig och dessutom lärt mig mycket om Turkiets historia.

Oskuldens museum av Orhan Pamuk
Oskuldens museum av Orhan Pamuk

Susanna Alakoski skriver om fattigdom och utanförskap som få andra. I Svinalängorna gör hon det genom att berätta om Leenas uppväxt på 70-talet i stadsdelen Fridhem i Ystad, stadsdelen som också kallas för Svinalängorna och där många av den tidens invånare hade låga inkomster. I Leenas familj finns både alkoholproblem och pengabrist, men med hjälp av sina vänner hittar hon ändå sätt att få tillvaron att fungera.

Svinalängorna av Susanna Alakoski
Svinalängorna av Susanna Alakoski

I Jonas Gardells trilogi om Juha: En komikers uppväxt, Ett ufo gör entré och Jenny, får den fiktiva förorten Sävbyholm färg. Här saknas det inte referenser till tidstypiska företeelser och popkultur – den som faktiskt upplevde 70-talet kan säkert få sin dos nostalgi. Allt är också berättat med Gardells humor och pricksäkerhet. Ändå är det långt ifrån en feelgoodberättelse. Snarare är det en berättelse där tonårens osäkerhet, mobbing och mörker sipprar ut. En otroligt bra trilogi hur som helst!

Har du några favoriter som utspelar sig på 70-talet?

Kategorier
Fagerholm, Monika

Vem dödade bambi?

Vem dödade bambi? av Monika Fagerholm är en snygg, men lite svår bok om en gruppvåldtäkt: de som vill glömma den och den som vill göra en film om den. Betyg: 2 fashionabla villor av 5.

Vem dödade bambi? av Monika Fagerholm är en kort men effektiv roman om människor med kopplingar till en gruppvåldtäkt: en tonårig tjej som blev våldtagen av en grupp jämnåriga. Det hela skedde i stans finare kvarter. Nu är de inblandade vuxna. En av de som helst vill glömma händelsen är Gusten, som själv medverkade, och Nathan, rikemanssonen och den som drev på. En som tvärtom vill återvända till händelsen är Cosmo “an entrepreneur at heart”, som planerar att göra en film om det som hände. Boken glider fram och tillbaka mellan Gusten, Nathan och Cosmo, men också mellan vännerna Saga-Lill och Emmy. Den sistnämnda är Gustens exflickvän och den förstnämnda har någon slags relation med honom i detta nu. Några av förövarnas mammor är också viktiga personer: Nathans karriärmamma och Gustens mamma, som är operasångerska. Sascha, offret i berättelsen, finns också med, men med en förvånansvärt liten roll.

Jag lyssnade på boken i uppläsning av författaren själv. Författaruppläsningar kan vara toppen och finlandssvenska är förmodligen den mest behagliga dialekt man kan lyssna till, ändå var den här boken märkligt svår att lyssna på. Det är många olika personer och berättelsen flyttas i tid och rum och är svår att hänga med i som lyssnare, i alla fall i min mening.

Boken innehåller många referenser till det 00-tal då den utspelar sig och då handväskor och bloggar hade sin storhetstid. Emmy är en av de som bloggar och som kämpar med att skapa content och polera den yta som visas upp i flödet. På ett sätt är det de här bitarna som fastnade mest. Jag är verkligen en nostalgiker och jag har hittills inte läst speciellt många skildringar av just 00-tal. Det känns orättvist mot boken att just de här glimtarna är det som lever kvar, men jag tror helt enkelt att boken är för spretig för att funka riktigt bra som ljudbok. Är du sugen på att läsa den här romanen, som hyllats på kultursidor i både Sverige och Finland, så tipsar jag om att läsa pappers- eller e-boken.

I centrum av romanen finns två kvinnor i tjugosjuårsåldern, väninnorna Saga-Lill och Emmy Stranden, båda från Gråbbå. Emmy är småbarnsmamma, gift med Mats, en äldre, garvad placeringskonsult. Saga-Lill är en vilsen före detta teologistuderande som försöker hitta fotfäste. Och så Gusten Grippe, deras vän, som växte upp i den fashionabla villastaden där en brutal gruppvåldtäkt inträffade i huset nere vid sjön. Det gamla brottet är egentligen utagerat. Men plötsligt återvänder Cosmo Brant, den alltid lika ivrige entreprenören, numera filmproducent, för att göra en film om brottet med titeln Vem dödade bambi?

Vem dödade bambi? är en berättelse om kvinnlig vänskap och konkurrens, om pojkar prisgivna åt varandra och om familjer som går sönder.

Förlagets beskrivning

Uppläsare: Monika Fagerholm.
Utgivningsår: 2019 (första svenska utgåvan, Albert Bonniers förlag), 2020 (den här ljudboken, Albert Bonniers förlag).
Antal sidor: 218 (ca 9 h lyssning).
ISBN: 9789178275045, 9789100181291.

Monika Fagerholm

Monika Fagerholm (född 1961) är en finlandssvensk författare, bland annat känd för Underbara kvinnor vid vatten och den augustprisbelönade Den amerikanska flickan.

Kategorier
-

5 böcker som utspelar sig på 90-talet

Idag följer jag upp mitt tidigare inlägg om böcker som utspelar sig på 80-talet. Den här gången är det 90-talets tur. Jag är född 1987 och det innebär att jag såklart inte har några minnen från 80-talet. 90-talet är ju däremot min barndoms decennium och förutom alla minnen som hör barndomen till så minns jag såklart också 90-talsfenomen som Bingolotto, jazzbyxor, eurodisco, “datakörkortet”, pojkband, Date-parfym, girl power, platåskor, Tamagotchi och tusen andra saker (jag skulle kunna fortsätta för evigt). Nog om detta! Nu till böcker som utspelar sig under detta spännande decennium.

Först ut är Sara Hanssons seriealbum Vi håller på med en viktig grej. Jag älskar den här boken! Det är nämligen den första självbiografi jag läst från någon som är ungefär jämngammal med mig själv och det är verkligen fantastiskt kul att få den igenkänningen. Dessutom handlar den nästan bara om att ha en bästis och att vara helt tokig i Spice girls och det känns befriande och härligt med en bok som skildrar den tiden i livet när bästisar och idoldyrkan kan uppta nästan all tid.

Naiv. Super. av Erlend Loe har blivit lite av en kultklassiker och den är ytterst läsvärd än idag. Boken följer en ung man som har börjat grubbla över tillvaron och inte vet riktigt vad han ska göra med sitt liv. Under tiden bor han i sin brors lägenhet medan brodern är på utlandsresa. Ett av uppdragen medan han bor i lägenheten är att sköta en fax. Fax! Det är inte den enda 90-talsreferensen i den här boken, som faktiskt är fylld av kul tidsmarkörer.

Om jag hade varit vuxen på 90-talet hade jag kanske haft en annan bild av Per Hagman, som ju måste ha varit en av 90-talets innekillar (eller?); En typisk kille som kanske hade varit en influencer om det hade varit 10-tal. För mig är han bara en strålande författare och vad som slår mig när jag läser honom, om det så är någon av hans senare romaner (som utspelar sig i ungefär nutid) eller om det är någon av hans 90-talsromaner, är att de verkligen andas 90-tal (så som jag föreställer mig det). Han skildrar ett urbant liv under den här märkliga tiden, mitt under finanskris och allt vad som nu hände i världen. Fast i Hagmans värld kretsar det mesta kring fester och hans huvudpersoner lever alltid ett barnsligt rotlöst liv där ingenting finns utanför nuet. Jag kan särskilt tipsa om Cigarett.

Om Hagman skildrar struligt 20-nånting-liv i 90-talets Stockholm så skildrar Tove Folkesson struligt 20-nånting-liv i (sena) 90-talets Kalmar i sin fantastiska roman Kalmars jägarinnor. Boken följer ett tjejgäng som hålls ihop, inte så mycket av det de har gemensamt utan av att de alla bär på ett utanförskap och en obeskrivlig leda. Kalmar är alldeles för litet för dessa stökiga, högljudda och provocerande unga kvinnor. Det är verkligen uppfriskande läsning och väldigt vackert beskrivet, trots de inte speciellt polerade huvudpersonerna.

Sist men inte minst så vill jag tipsa om en reportagebok. Det är kanske lite udda att lägga in en reportagebok i ett inlägg om böcker från 90-talet, men Gellert Tamas Lasermannen känns verkligen som en insiktsfull berättelse om hur samhället såg ut vid den här tiden: de attentat som Lasermannen, John Ausonius, begick är händelser som skakat Sverige och gett djupa sår och att läsa boken om honom och alla de mord han begick under 90-talet är omtumlande. En fantastisk bok!

Lasermannen av Gellert Tamas
Lasermannen av Gellert Tamas

PS: Jag var en hästtjej deluxe under 90-talet (och blir fortfarande akut sugen på att klappa så fort jag ser en häst). Jag har redan bloggat om mina bästa hästböcker under 90-talet och mina bästa Pollux-böcker från 90-talet. Dessutom har jag bloggat om mina barnboksfavoriter från 90-talet. De kanske också passar in på det här temat.

Ponnypenionatet, Julia-böckerna och Häst upphittad
Pollux-böcker
Kategorier
Rydinger, Eva

Härifrån till verkligheten

Härifrån till verkligheten av Eva Rydinger är en relationsroman om en snårig mamma-dotter-relation, om sorg och om att våga gå vidare. Betyg: 4 majblommor av 5.

Härifrån till verkligheten av Eva Rydinger kretsar kring Marianne och hennes vuxna dotter Karin. Båda har förlorat sina respektive. Mariannes man (och Karins pappa) dog i väntan på en ny njure för 13 år sedan, medan Karins sambo, och pappan till hennes son, gick bort i en olycka för ett antal år sedan. Båda har skuldkänslor och hemligheter kopplade till deras förlorade livskamrater och båda har sorg, även om de har hanterat det på helt olika sätt.

För Marianne har livet trots allt gått vidare och trots att både Karin och hennes andra vuxna barn verkar vilja att hon säljer sin gamla skånelänga och flyttar till en lägenhet, så har hon blivit kvar. Nu har hon, tack vare huset, faktiskt, träffat en karl och blivit upp över öronen förälskad. Hantverkaren Olle kommer hem till henne för att hjälpa henne med ett krånglande badrum och sedan följer romantiska dejter och roliga utflykter. Marianne lever verkligen upp och närmar sig plötsligt livsförändringar och eventuell husförsäljning från ett helt annat håll än vad hennes barn anar.

Karin, däremot, har inte gått vidare från sin förlust, utan har istället låtit sorgen efter den saknade Peter förmörka hela tillvaron. Hennes lille son har tvingats byta tilltalsnamn till just Peter, för att hedra pappans minne, och hon släpar honom, frekvent och mot hans vilja, till kyrkogården. Hennes vänner har lessnat, hennes instagram-profil är sedan flera år tillbaka enbart fylld av bilder från kyrkogården och från ledsamma uppdateringar om hennes sorg och saknad. Nu börjar även kollegorna på bokförlaget, där hon jobbar, tröttna på hennes enkelspåriga fixering vid förlusten av sambon Peter. Karin är en stor nostalgiker och vill bevara precis allt så som det varit. Det är ingen lätt egenskap att kombinera med förlusten av en livskamrat.

Hennes nostalgiska sida spiller också över på mamman och deras relation. För Karin är det självklart att fortsätta att duka för pappan, trots att ett helt decennium har passerat sedan hans bortgång, och alla hans prylar och saker måste behållas på sina rätta platser i föräldrahemmet. För Karin är det också självklart att hon måste ha tillgång till mammans gamla Skånelänga och samtidigt som hon planerar för och försöker att pusha Marianne till att flytta till en lägenhet, så ser hon det också som självklart att fortsätta spendera sina egna somrar i det gamla huset.

Karins negativa inställning till livet, hennes krav på Marianne och hennes dömande sätt att enbart betrakta sitt eget sörjande som det “rätta” sörjandet har gjort att relationen mellan mor och dotter är spänd.

Eva Rydinger har lyckats skriva en riktigt intressant bok om olika sorters sorgearbete och om en knepig relation mellan en äldre kvinna och ett vuxet barn. Det finns delar i den här boken som jag tycker är lite mindre trovärdiga och det finns en del sidospår som i mitt tycke känns något onödiga, men överlag tycker jag verkligen att Härifrån till verkligheten var en tänkvärd och intressant relationsroman. Det är inte nödvändigtvis så enkelt att bli gammal eller att vara en vuxen person med en förälder på väg att bli gammal. Jag inser verkligen att det finns många övertramp som kan göras från olika håll, handlingar som sker i ren välmening men som träffar fel. Rydinger lyfter detta på ett riktigt intressant sätt i den här boken.

Hon lyfte telefonen, klickade fram Karins nummer och skulle precis trycka till när det ringde i hennes hand. Ödet ville tydligen annorlunda. Marianne tog ett djupt andetag, harklade sig och vevade upp rösten och lät den stanna på en lagom positiv nivå.

“Två själar, en tanke. Jag skulle precis slå ditt nummer. Hur är det idag?”

Marianne, nöjd med sin öppning, lutade sig tillbaka i hammocken och gav den lite fart med ena foten.

“Vad glad du verkar.”

Genast blev hon osäker på om Karin var ironisk.

Ur Härifrån till verkligheten av Eva Rydinger
Härifrån till verkligheten av Eva Rydinger
Härifrån till verkligheten av Eva Rydinger

Utgivningsår: 2016 (första utgåvan, Ordberoende förlag), 2017 (den här utgåvan, Pocketförlaget).
Antal sidor: 267.
ISBN: 9789187595448, 9789175792286.
Andra som läst: Boktanken, Hyllan, Kulturkollo.

En het sommar går mot sitt slut när Karin sätter sig på planet mot Stockholm. Där hemma väntar ett krävande arbete och vardagen som ensamstående mamma. Dessutom bär hon på en stor sorg som andra människor verkar ha svårt att förstå sig på.

Det är med stor lättnad Marianne återvänder till sin älskade skånelänga efter att ha skjutsat dottern till flygplatsen. Deras relation är trasslig och fyra veckor tillsammans har tagit på krafterna. Nu ska Marianne ägna sig åt sig själv och njuta av tillvaron som pensionär. Men så öppnar hon dörren för en hantverkare och hamnar i stället i ett tvärdrag av känslor …

Härifrån till verkligheten är en varm roman om kärlek, relationer och livsval. Om att göra upp med sig själv och med familjens förväntningar.

Förlagets beskrivning

Eva Rydinger

Eva Rydinger (född 1967) är en svensk författare och copywriter. Fotografen (2013) är hennes debutroman. Eva Rydinger har en hemsida och en Facebooksida, twittrar under @EvaRydinger och instagrammar under @EvaRydinger.

Kategorier
Loe, Erlend

Naiv. Super.

Naiv. Super. av Erlend Loe är en kultklassiker om att vara 20-nånting och inte veta vad man ska göra med sitt liv. En rolig och hjärtskärande bok på samma gång. Betyg: 4+ cyklar av 5.

Naiv. Super. av Erlend Loe börjar med en krocketmatch som slutar med bedrövelse. Bokens berättare förlorar snöpligt mot sin bror och upplever plötsligt en känsla av total meningslöshet. Snart efter detta har han hoppat av sin utbildning och hamnat i en grubblande fas i livet. Vad är tid? Vad är meningen med allt?

Brodern reser snart iväg och ska vara borta en längre tid. Bokens berättare flyttar in i hans lägenhet: tanken är att berättarjaget ska bo där mot att han också tar ansvaret över broderns fax. Det blir en tid för reflektion och aktion. Vad ska man göra med sin tid? Han testar att bolla med en boll, men fastnar till slut för en bultbräda från Brio: han bankar ned alla “spikar”, vänder på brädan och börjar om. Om och om igen.

Mycket i den här boken är verkligen knäppt och tokigt, men samtidigt roligt och hjärtskärande på samma gång. I boken utspelar sig en lågmäld liten livskris och det är både underhållande och intressant att få följa den. Det är kanske inte så många av oss som hoppar av sin utbildning och skaffar sig en bultbräda, men vi är nog många som har haft perioder med en del grubblande över livet och vad det ska bli av oss. Jag vet inte om boken bjuder på så mycket igenkänning, men det är åtminstone lätt att känna med bokens berättare och att vilja honom väl.

Vad jag också verkligen gillar med Naiv. Super. är att den tydligt utspelar sig på 90-talet. Det är inte bara faxmaskinerna som skvallrar om svunna tider, utan också en hel del annat med viss nostalgifaktor. Jag är född på slutet av 80-talet och jag väntar bara på att fler 90-talsskildringar ska dyka upp, berättelser som utspelar sig i en tid och i miljöer som jag kan känna igen från barndomen. Den här boken är i och för sig skriven vid samma tid som den utspelar sig (eller kanske lite tidigare till och med), men det gör det egentligen ännu bättre och mer levande.

Egentligen är det svårt att sätta fingret på vad som är så härligt med den här boken, men jag kan i alla fall säga att jag tyckte om den och att den verkligen fick mig att le. Det är också en bok som är totalt annorlunda det mesta jag har läst tidigare, en knäppare bok än de flesta och med en väldigt udda humor som jag verkligen gillade. Det är inte givet att gamla bestsellers håller över tid, men det är något med Naiv. Super. som fungerar, helt klart!

Naiv. Super. av Erlend Loe
Naiv. Super. av Erlend Loe

Allt tycktes mig meningslöst. Helt plötsligt.

Mitt eget liv, andras liv, djurs och växters liv, hela världen.

Det hängde inte längre ihop.

Jag berättade det för min bror. Han hade inga förutsättningar att förstå det. Han reste sig och sa, kom igen! shit happens, det här går bra. Han försökte få upp mig på benen, boxade mig broderligt i magen och peppade upp mig. Min bror har hållit på med bandy. Han kan det här med att peppa upp. Jag bad honom ta det lugnt. Jag sa att det var allvar. Min bror satte sig och tog det lugnt. Vi pratade. Jag var helt osammanhängande. Ingen av oss förstod särskilt mycket av det jag sa Min bror tog mig på allvar. Det ska sägas. Jag märkte att han blev bekymrad. Han hade inte sett mig sådan tidigare.

(Ur Naiv. super. av Erlend Loe)

Originalets titel: Naiv. Super.
Översättare: Lars Nygren.
Utgivningsår: 1996 (första norska utgåvan), 1998 (första svenska utgåvan, Albert Bonniers förlag), 2001 (nyutgåvan på bilden, Månpocket).
Antal sidor: 226.
ISBN: 91-0-056583-0, 9789176437834.

När brodern slår honom i krocket tycks ingenting längre som förut. Framtidsutsikterna mörknar betänkligt – kommer allt att gå bra till slut? – och han måste börja söka sammanhangen på nytt. Han grubblar. Både över tiden, som han har problem med, och rummet, som han inte har problem med. Han köper en bultbräda och en röd boll och reser till New York för att få perspektiv. Han vet att det finns saker att tro på. Trots allt.

(förlagets beskrivning)

Erlend Loe

Erlend Loe (född 1969) är en norsk författare som slog igenom stort med romanen Naiv. Super. som kom ut första gången -96. Hans senaste roman på svenska är Slutet på världen som vi känner den.