Bokblomma

Etikett: Radioföljetongen

  • Brev från min barndom av Emma Reyes

    Brev från min barndom av Emma Reyes

    Brev från min barndom av Emma Reyes är en självbiografisk roman. Den berättar om ett liv och en värld som känns totalt främmande, väldigt beklämmande och som samtidigt väcker mycket fascination.

    Brev från min barndom är en självbiografisk brevroman om och av den colombianska konstnären Emma Reyes. Den är fascinerande från första sidan. Vilket liv! Reyes föddes 1919 i Bogotá och kom att leva sina första år i ett riktigt kyffe. Några föräldrar finns inte med i bilden, men en prostituerad kvinna, Maria, ser till att Emma, hennes syster och ytterligare en pojke får mat. Kanske är ändå Maria barnens mor, men någon trygg mamma är hon inte. Det är en helt otroligt torftig tillvaro – barnen är ofta inlåsta och leker gör de på soptippen. Så småningom lämnas barnen åt sitt öde och Emma och hennes syster hamnar på ett kloster, där man tar de två flickorna till sig, men också har en stark gräns. Föräldralösa barn! Vem vet vad de har för bakgrund! På klostret är det viktigt att ha den rätta kristna tron och uppfattningen är att alla andra kommer att hamna i helvetet. Inte heller klostret är en bra miljö för barn – oj, vad barnen tvingas jobba hårt. De utnyttjas som arbetskraft under långa dagar med sömnadsarbeten och annat.

    Emma Reyes berättar om ett liv och en värld som känns totalt främmande, väldigt beklämmande och som samtidigt väcker mycket fascination. Tänk att man kan leva upp som Emma Reyes utan att gå under!

    Brev från min barndom

    Översättare: Manni Kössler.
    Uppläsare: Nina Haber (Radioföljetongen, Sveriges radio).
    Förlag: Norstedts (2019).
    ISBN: 978-91-1-307119-0.

    Emma Reyes

    Emma Reyes (1919–2013) var en colombiansk konstnär och författare.

  • Om våren av Karl Ove Knausgård

    Om våren av Karl Ove Knausgård

    Om våren av Karl Ove Knausgård är en fin liten bok om livet och vardagen – en bok riktad till Knausgårds vid den tiden 3 månader gamla dotter.

    Om våren är den tredje delen i Karl Ove Knausgårds ”årstidssvit” – fyra böcker skrivna till den yngsta dottern, som i den första boken ännu inte är född. Jag har kastat mig rakt in i serien tack vare Radioföljetongen och har inte läst de tidigare delarna, men jag tror inte att det har någon direkt betydelse, faktiskt; Det går alldeles utmärkt att börja läsa vilken som helst av Knausgårds böcker – så är de ju också skildringar av Knausgårds liv och vardag, rakt upp och ned.

    I Om våren är det en vardag och ett livspussel som ska hanteras medan den dåvarande frun är inlagd på sjukhus. Större barn ska rastas på äventyrsbad, minstingen ska hållas nöjd. Det barn som vid romankvartettens inledning ännu inte var född är nu tre månader gammal. I boken har Knausgård packat in sig själv och det lilla barnet i bilen och reser över Skånes platta landskap för att ta sig till sjukhuset där frun/modern befinner sig. Det är vår. För det lilla barnet börjar världen veckla ut sig. Knausgård funderar över livet samtidigt som vardagens bestyr ska skötas.

    Jag måste erkänna att jag har ett kluvet förhållande till Karl Ove Knausgård. Han är en ikonisk nutidsförfattare som brukar stå symbol för den åtråvärda kulturman som alla kulturtanter trånar efter. Minsta steg han tar gör kultursverige galna av fascination. Han har även själv gjort sig lustig över detta – han har bland annat påtalat att han skulle kunna skriva en bok om att skita och folk skulle kasta sig över den. Skit-scenen finns för övrigt i den här boken. Det här är alltså en författare som skriver om att tömma tarmen och som folk hyllar som den störste (och sexigaste?!) vi skådat i Norden. Det är något med det som andas hysteri och som gör mig väldigt, väldigt tveksam. När han var aktuell med sin romansvit Min kamp läste jag den första boken i serien och tyckte att den var ”helt okej”, men kände samtidigt: varför skriver någon flera tusen sidor om sig själv och varför vill ”alla” läsa dem? Min kamp är förvisso ett imponerande projekt, ett snyggt bygge, och det är ett stort verk som dessutom har fått personliga konsekvenser för den store Knausgård själv, så som det blir när man utlämnade skriver om sig själv och sitt liv ned till exkrementer; Man blir lite imponerad, naturligtvis. Men varför vill ”alla” läsa? Jag har inte orkat gå vidare med Min kamp del 2–6 och kommer inte göra det heller. Trots att kultursidor, kulturprogram och bokmässor tappade andan i flera år i sin beundran över Knausgård och hans magnus opus så orkar jag bara inte plöja flera tusen sidor självbiografi.

    Nu har jag alltså, trots allt, läst Om våren: en del i nästa självbiografiska verk. Hur mycket Knausgård, med blöjbyten och tankning av den stora familjebilen, kan bokmarknaden bära? Förmodligen mycket mer! För jo, jag kan förstå. Det kanske är för att jag själv snart blir förälder. Livet: det stora och det lilla i det som utgör livet, det kanske inte är så många andra än Knausgård som kan skildra det på ett intressant sätt idag? Jag tyckte faktiskt om att lyssna på den här lilla boken, trots allt. I all sin enkelhet är det fint komponerat och jag tycker väldigt mycket om idén att skriva till sitt barn på det sätt som Knausgård har gjort, hur han ger en bild av hur den första tiden i hennes liv var. Fint!

    Men Knausgård som fenomen kommer jag aldrig att förstå.

    Om våren

    Norsk titel: Om våren.
    Översättare: Staffan Söderblom.
    Uppläsare: Magnus Roosmann.
    Bilder: Anna Bjerger.
    Förlag: Norstedts (2017), Sverige radio (radioföljetong 2021).
    ISBN: 9789113072012.

    Karl Ove Knausgård

    Karl Ove Knausgård (född 1968) är en norsk författare. Han är bland annat känd för den rosade självbiografiska romansviten Min kamp.

  • Dörren av Magda Szabó

    Dörren av Magda Szabó

    Dörren av den ungerska författaren Magda Szabó är en fin bok om vänskap, hemligheter och om en mycket excentrisk kvinna.

    Dörren av Magda Szabó är en väldigt udda berättelse om vänskap. Boken kretsar kring en spirande författare, Magda, och hennes hushållerska, Emerentia. Det är inte Magda som är den mest fascinerande karaktären i boken, trots att författarskapet, och kändisskapet som så småningom följer, kanske låter mer anspråksfullt, utan det är den till synes enkla hushållerskan som hela tiden förbluffar med nya excentriska och spännande sidor. Emerentia är en ”tokig katt-kvinna” och hon är frispråkig, bitsk, hemlighetsfull, uppläxande och en kvinna som kör med andra människor. Samtidigt står hon upp för de svaga, inte minst djuren, och hon är oerhört generös, hjälpsam och flitig. Emerentia kan vara brutalt osentimental och samtidigt enormt känslosam och lättstött. Här ryms verkligen många sidor! Som läsare vet jag inte om jag hade kunnat odla någon större vänskap till denna person, men som läsare dras jag mot henne. Och i boken förstår man hur hon med åren blir enormt viktig för bokens Magda. Det är lätt att tänka att vänskapen uppstår mot alla odds: det är två världar som krockar och två diametralt olika människor som möts. Dessutom finns det rent fysiskt en helt stängd dörr; Ingen får veta vad Emerentia döljer bakom sin dörr.

    Jag vet inte hur jag ska beskriva den här boken; Den är udda och annorlunda, men den är verkligen fin. Bokens Magda skildrar sin vänskap till hushållerskan, med alla härliga och mindre härliga sidor, men det som skiner igenom mest är den enorma ömheten och kärleken som vid bokens slut gör det komplicerat. Hur bemöter man en kär vän som befinner sig i en utsatt situation? Hur låter man den andre behålla värdigheten när allt har kraschat, utan att tränga sig på och förolämpa?

    Dörren är en riktigt bra bok, tycker jag. Vill du lyssna på den som ljudbok kan jag tipsa om att den finns som Radioföljetong i uppläsning av Julia Dufvenius och fortfarande går att ladda ned några dagar till.

    Dörren

    Ungersk titel: Az ajtó.
    Översättare: Maria Ortman, Eva-Teresia Lundberg.
    Förlag: Nilsson förlag (2020).
    ISBN: 9789188155320.

    Magda Szabó

    Magda Szabo (1917–2007) var en ungersk författare.

  • Madonna i päls av Sabahattin Ali

    Madonna i päls av Sabahattin Ali

    Madonna i päls av Sabahattin Ali är en roman om en förälskelse som drabbar huvudpersonen resten av livet.

    Madonna i päls av Sabahattin Ali är en roman om Raif, som lämnar Turkiet till förmån för Berlin. Han ska lära sig mer om tvåltillverkning för att så småningom kunna ta över familjeföretaget i hemlandet. I Berlin är det dock annat som lockar, inte minst kulturen. På en utställning blir han helt förtrollad av självporträttet Madonna i päls. När han dessutom träffar konstnären uppstår en passionerad förälskelse som kommer att drabba honom resten av livet.

    Jag måste erkänna att jag har lite svårt för berättelser om starka förälskelser. Alla som har varit förälskade vet att det är övergående – i bästa fall kan förälskelsen istället övergå i något djupare: kärlek. Att vara förälskad är att vara upptagen av sig själv: förmodligen har man inte hunnit lära känna föremålet för förälskelsen, åtminstone inte på djupet. Hela förälskelsen bygger istället på fantasier och förväntningar, som kanske inte stämmer med verkligheten. Kalla mig gärna oromantisk, men jag tycker att det är osunt att gå omkring ett helt liv och älta vad som hade kunnat bli av en gammal förälskelse. Det går liksom inte att på förhand veta om en häftig förälskelse kommer att leda till kärlek eller inte. Jag ser det som helt meningslöst som att gå omkring och tänka ”tänk om…”, ”om bara…”… Ingen vet något om ”om”.

    Jag är helt enkelt lite för fyrkantig för att beröras av sådana här berättelser, även om jag i och för sig tyckte att det var en fin roman på många sätt. Jag är mycket förtjust i Orhan Pamuks skildringar av 1900-talets Turkiet och även Sabahattin Alis roman ger en bild av landets situation. Det är också en mycket fin roman om hur drabbande det kan vara att få uppleva kultur efter en tillvaro i ett land med begränsningar.

    Något som är lite kul med Madonna i päls är att den kom ut första gången 1943, men fick sitt stora genomslag långt senare. Det finns en del romaner som råkar ut för just det, Stoner av John Williams t.ex. Det finns någonting vemodigt i det, att tänka sig att författarna har skrivit något som var långt före sin tid, men att berättelserna kan leva kvar fast författarna själva har gått ur tiden. Det, om något, säger något om dessa romaners sprängkraft, även om just Madonna i päls kanske inte golvade just mig.

    Vill du lyssna på boken kan jag tipsa om att den finns som Radioföljetong ett tag till. Uppläsare är Jonas Kruse.

    Madonna i päls

    Turkisk titel: Kürk mantolu madonna.
    Översättare: Mats Andersson.
    Förlag: Albert Bonniers förlag (2018).
    ISBN: 9789100174446.

    Sabahattin Ali

    Sabahattin Ali (1907–1948) var en turkisk författare. Han fängslades flera gånger, bland annat anklagad för att i sin poesi ha förolämpat presidenten. Han blev mördad 1948 under oklara omständigheter när han försökte lämna landet.

  • Glöd av Sándor Márai

    Glöd av Sándor Márai

    Glöd av Sándor Márai är en passionerad berättelse om en vänskap som går i kras. Den kändes tyvärr alleles för långsam för min smak. Betyg: 2 slott av 5.

    Glöd av Sándor Márai är en roman som blickar tillbaka på en vänskap som tog slut. Boken följer en general, Henrik, och hans vän, Konrád. Trots klasskillnaderna – Henrik växte upp i en välbeställd familj medan Konrád hade det betydligt enklare – kom de att bli oskiljaktiga genom skolan, kadettutbildningen och in i vuxenlivet, där Konrád fortfarande kom att bli en flitig gäst i det hem (ett slott!) som numera rymmer både Henrik och hans fru Krizstina. Sedan händer något, tiden går, flera decennier förflyter, och Konrád har rest iväg och inte setts till. En dag är han tillbaka och de frågor Henrik burit på i alla år kanske äntligen kan få en förklaring. Vad hände egentligen mellan dem?

    Glöd är en långsam bok där berättelsen till stor del bärs framåt av långa monologer. Den kändes alldeles för långsam för min smak och ju mer den utvecklade sig blev den dessutom bara mer och mer teatralisk. Jag kan förstå att den här romanen har sina läsare och att många tycker att den här passionerade berättelsen är otroligt vacker och rymmer en massa klokheter. För mig kändes den tyvärr ganska sömning och inte speciellt berörande. Jag är svår att imponera på när det gäller berättelser om kärlek och svek. Det här funkade tyvärr inte för mig.

    Jag lyssnade på boken i uppläsning av Sven Wolter, som läst in den som Radioföljetong 2002. Med anledning av hans bortgång har Sveriges radio lagt upp boken på nytt och blir du nyfiken på att lyssna så finns den tillgänglig ett bra tag till.

    Glöd

    Ungersk titel: A gyertyák csonkig égnek.
    Översättare: Maria Ortman.
    Förlag: Albert Bonniers förlag (2000).
    ISBN: 9100571601.

    Sándor Márai

    Sándor Márai (1900–1989) var en ungersk författare som skrivit såväl dramatik som romaner och poesi. I Sverige är han mest känd för romanen Glöd, som kom ut första gången år 2000, 58 år efter det att den gavs ut första gången i Ungern.

  • Lyktsken

    Lyktsken

    Lyktsken av Michael Ondaatje är en fantastiskt fint berättad roman om familjehemligheter och om att förstå sin uppväxt. Betyg: 4+ hundkapplöpningar av 5.

    Lyktsken av Michael Ondaatje är en bok som verkligen drar familjehemligheter och (förvanskade?) minnen från barndomen till sin spets. Boken handlar om Nathaniel, som växer upp i London med sin syster. Föräldrarna försvinner, det sägs att de ska resa bort, och de lämnas i en av mammans bekantas vård. De kallar den excentriske mannen för Nattfjärilen, men förstår aldrig riktigt vem han är. Med honom fylls huset plötsligt av liv och människor, vars gemensamma nämnare verkar vara upplevelser och minnen från Andra världskriget, det krig som världen just lagt bakom sig. Ledtrådar läggs till ledtrådar, samtidigt som det går upp för Nathaniel att hans föräldrar inte alls är på den resa de pratat om. Vet han över huvud taget vilka de är?

    Frågorna följer Nathaniel genom livet. Som vuxen gräver han djupt för att försöka förstå vem hans mamma var och vilken roll hon spelade. Parallellt utspelar sig glimtar ur moderns liv. Det är någonting kittlande med mysterium och Ondaatje är duktig på att berätta. Han fångar barnets och den unges upplevelse, där livet är här och nu och många händelser kan vara svåra att tolka och förstå. Han fångar också den vuxnes återvändande till de formande uppväxtåren, ett sätt att försöka förstå sig själv och den han blivit. Vid sidan av det är det en fascinerande berättelse om människor som gjort modiga insatser i krig och vilket pris en del av de tvingats betala för att hålla något hemligt.

    Jag drogs verkligen in i den här berättelsen, som trots att den är lågmäld och inte särskilt actionfylld, är spännande. Spännande, intelligent och tänkvärd. En riktigt bra bok!

    I London efter krigsslutet blir tonåringarna Nathaniel och Rachel övergivna av sina föräldrar, som i all hast måste lämna staden. Ansvaret för att ta hand om syskonen faller på en man de aldrig tidigare träffat. Han kallas Nattfjärilen och framstår omedelbart som en synnerligen olämplig beskyd­dare av två ungdomar.

    Nathaniel och Rachel misstänker att han är kriminell, och blir än mer övertygade när de lär känna hans excent­riska vänner, som samtidigt skapar en viss trygghet. En samling män och kvinnor med en gemensam historia av kriget som alla, på sitt sätt, verkar ha bestämt sig för att skydda dem. Men är de vuxna verkligen vilka de påstår sig vara – och från vad behöver ungdomarna skyddas?

    När Nathaniel i vuxen ålder försöker förstå åren efter kriget och hans mors roll i det, är hans minnen bedrägliga och familjens hemligheter djupt fördolda. Lyktsken är en mästerlig roman av en av vår tids stora berättare.

    Lyktsken av Michael Ondaatje

    Originalets titel: Warlight (engelska).
    Översättning: Andreas Vesterlund.
    Uppläsare: Martin Wallström.
    Utgivningsår: 2018 (första kanadensiska utgåvan), 2019 (första svenska utgåvan, Natur & kultur), 2020 (den här Radioföljetongen, Sveriges radio).
    Antal sidor: 260 (ca 11 h lyssning).
    ISBN: 9789127159303.

    Michael Ondaatje

    Michael Ondaatje (född 1943) är en kanadenisk författare, född på Sri Lanka, som bland annat gjort sig känd för den Bookerprisbelönade romanen Den engelske patienten.

  • Köttets tid

    Köttets tid av Lina Wolff är en absurd berättelse om en skribent som reser till Spanien och träffar en man som tror sig vara förföljd av människor som är ute efter hans organ. Betyg: 2+ båtturer av 5.

    Köttets tid av Lina Wolff handlar om en skribent som fått möjligheten att spendera en period i Madrid. Tanken är att hon ska hitta ny inspiration, men snart tar hon jobb som assistent åt en demenssjuk man – ett jobb hon i och för sig snart förlorar. I den bostad hon hyr under sin vistelse skaffar hon sig också en inneboende: en man som hon träffar på en bar och som hävdar att han är förföljd. Han har en helt absurd berättelse som involverar en dunkel nätshow, en mystisk nunna, en lång otrohetsaffär och människor som jagar honom för att komma åt hans organ för organdonation.

    Det är verkligen en skruvad berättelse. Har du läst De polyglotta älskarna av samma författare kommer du nog känna igen stilen och språket. Ska jag vara helt ärlig så blev jag aldrig direkt såld på De polyglotta älskarna och inte heller Köttets tid känns som en bok i min smak. Jag förstår att den är elegant skriven, att det finns många lager och att det är berättat med en imponerande finess, men för mig går det inte riktigt hem. Ibland kan jag gilla magisk realism, men det här är inte riktigt den genren. Här är det bara absurt. När jag läser den här typen av böcker kan jag inte leva mig in. Jag blir för distraherad över att fundera över vad författaren egentligen vill säga. När jag läser om boken förstår jag att den handlar om andlighet, köttets olika stadier och om feminism, men medan jag läser känner jag mig tyvärr inte så intresserad av något av det. Förmodligen säger det mer om mig än om boken.

    En svensk skribent åker till Madrid för att få inspiration till sitt nästa projekt. I en bar träffar hon en man som tror sig vara förföljd av skaparna till en ljusskygg nätshow som han medverkat i. Han ber henne gömma honom, och i gengäld berättar han sin historia. Det blir upptakten till ett möte mellan skribenten och den diaboliska mirakelgöraren Lucia – ett möte som till slut tvingar skribenten att fatta ett ödesdigert beslut kring sin egen inre essens.

    ”Köttets tid” är en roman om människans behov av andlighet – dock med fötterna långt nere i en ytterst oandlig verklighets gyttja. Det är också en undersökning av köttet, kött i olika stadier, skepnader och konstellationer.

    Förlagets beskrivning

    Uppläsare: Gunilla Röör.
    Utgivningsår: 2019 (första utgåvan, Albert Bonniers förlag), 2020 (den här Radioföljetongen, Sveriges radio).
    Antal sidor: 262 (ca 10 h lyssning).
    ISBN: 9789100186050.

    Lina Wolff

    Lina Wolff (född 1973) är en svensk författare och översättare. Hon är bland annat känd för den Augustprisbelönade romanen De polyglotta älskarna.

  • Främlingen

    Främlingen

    Främlingen av Albert Camus är en tankeväckande klassiker om en man som mördat och nu ställs inför rätta för både mordet och för sin likgiltighet. Betyg: 4 komedifilmer av 5.

    Främlingen av Albert Camus är en bok som verkligen väcker känslor. Jag läste med den ständiga frågan: ”vad är det jag läser?!”. I huvudrollen står en man som får reda på att hans mor har gått bort och att det stundar en begravning, men han har inte haft någon speciellt tät kontakt med modern och blir inte särskilt berörd. Därefter startar en serie händelser som leder till att han mördar en man. Den mördade mannen är bror till en kvinna som blivit svårt misshandlad av huvudpersonens granne. Det uppstår bråk mellan grannen och brodern, men bokens huvudperson hamnar i konflikten mer av en händelse och när mordet sker är han till och med ensam med offret. Det är svårt att förstå motivet och att känna några sympatier.

    Även rätten har svårt att se något förmildrande och snart sker en rättegång där han anklagas både för gärningen och för sitt allmänt usla beteende. Varför brydde han sig inte om sin moders bortgång? Hur kom det sig att han gick på bio med en tjej efter gärningen? Och hur kunde han sedan bekymmerslöst gå hem och ha sex med henne?

    Under hela tiden är huvudpersonen lika likgiltig och allt leder rakt mot det oundvikliga straffet, som han även tycks bemöta med samma axelryckning.

    Läser jag om en psykopat? Eller är det en person som blivit offer för omständigheterna och är lika förbryllad som alla andra? Boken väcker både tankar och känslor. Allt i boken känns ovisst och öppet, provocerande och störande i en spännande blandning. Jag kan tänka mig att den är den perfekta bokcirkelboken, en bok som verkligen bjuder till diskussioner.

    Mersault är en vanlig människa som slumpen gör till mördare. När han ställs inför rätta vänds alla hans tidigare handlingar mot honom och han blir föremål för hat och förakt. Men han upplever allt som händer med likgiltighet, ser tillvaron som ett spel av tillfälligheter. Han är en främling för både andra och för sig själv.

    Med betydelsemättad precision och säker stilkonst gestaltar Albert Camus (1913–1960) här den moderna människans livssituation.

    Förlagets beskrivning

    Originalets titel: L’etranger (franska).
    Översättare: Jan Stolpe.
    Uppläsare: Shanti Roney.
    Utgivningsår: 1942 (första franska utgåvan), 1946 (första svenska utgåvan, i översättning av Sigfrid Lindström), 2009 (den här nyutgåvan, i översättning av Jan Stolpe, Albert Bonniers förlag), 2020 (den här Radioföljetongen, producerad för Sveriges radio).
    Antal sidor: 169 (ca 5 h lyssning).
    ISBN: 9789100163549.

    Albert Camus

    Albert Camus (1913–1960) var en fransk författare, bosatt i Franska Algeriet. Han har skrivit flera uppmärksammade klassiker, exempelvis Pesten, och belönades med Nobelpriset 1957.

  • Styr din plog över de dödas ben

    Styr din plog över de dödas ben

    Styr din plog över de dödas ben av Olga Tokarczuk är en berättelse om en astrologiintresserad kvinna i en bygd som skakas av flera mord. Hon hävdar att det är djuren som hämnas. En mycket annorlunda berättelse! Betyg: 4 rävar av 5.

    Styr din plog över de dödas ben är det första jag läser av nobelpristagaren Olga Tokarczuk. Det är verkligen en originell berättelse, men samtidigt finns det element jag känner igen. Det här är är en berättelse från en fantasifull och lekfull författare, inte olik Torgny Lindgren, tycker jag. Berättelsen liknar en skröna, men det finns också lager, som betyder mer, och det är ett berättande som bara riktigt goda författare kan lyckas med.

    I huvudrollen finns Janina, en mycket egen kvinna, som gärna låter stjärnorna leda vägen. Hon är djupt inne i astrologin och ägnar mycket tid åt att ställa horoskop. Tidigare har hon arbetat som broingenjör och lärare, men nu är hon bosatt på den polska landsbygden och om grannarnas sommarhus under vinterhalvåret. Plötsligt skakas bygden av ett mord, som snart följs av en rad flera. Den första som hittas död är grannen Storfot. Ingen verkar vara någon lösning på spåret, men Janina ser omedelbart svaret hos stjärnorna och hos skogens djur. Hon lanserar sin teori: morden är djurens hämnd mot de män som har plågat dem och dödat dem. Inledningsvis ses hennes förklaring som helt tokig, men snart börjar folk vackla. Kan det vara djuren som slår tillbaka?

    Styr din plog över de dödas ben är verkligen en speciell bok med många överraskningar. Jag häpnade flera gånger över folks oväntade sidor och oväntade handlingar. Jag skulle inte säga att boken i första hand är en deckare, men på ett sätt är den ändå spännande. Mest tyckte jag dock om att få följa med ut på den polska landsbygden, ledd rakt ut i det okända i en berättelse som lika gärna kan sluta som en knäpp saga som att landa i något helt annat. Här kan allt hända.

    Originalets titel: Prowadz? swój p?ug przez kos?ci umar?ych (polska).
    Översättare: Jan Henrik Swahn.
    Uppläsare: Gunilla Abrahamsson.
    Utgivningsår: 2009 (första polska utgåvan), 2010 (första svenska utgåvan, Ariel förlag), 2019 (den här Radioföljetongen, producerad för Sveriges radio).
    Antal sidor: 286.
    ISBN: 9789197757850.

    Olga Tokarczuk

    Olga Tokarczuk (född 1962) är en polsk författare, bland annat känd för Jakobsböckerna, ett verk som brukar omnämnas som Tokarczuks magnum opus. Tokarczuk belönades med Nobelpriset 2018.