Madonna i päls av Sabahattin Ali

Madonna i päls av Sabahattin Ali
Madonna i päls av Sabahattin Ali

Madonna i päls av Sabahattin Ali är en roman om en förälskelse som drabbar huvudpersonen resten av livet.

Madonna i päls av Sabahattin Ali är en roman om Raif, som lämnar Turkiet till förmån för Berlin. Han ska lära sig mer om tvåltillverkning för att så småningom kunna ta över familjeföretaget i hemlandet. I Berlin är det dock annat som lockar, inte minst kulturen. På en utställning blir han helt förtrollad av självporträttet Madonna i päls. När han dessutom träffar konstnären uppstår en passionerad förälskelse som kommer att drabba honom resten av livet.

Jag måste erkänna att jag har lite svårt för berättelser om starka förälskelser. Alla som har varit förälskade vet att det är övergående – i bästa fall kan förälskelsen istället övergå i något djupare: kärlek. Att vara förälskad är att vara upptagen av sig själv: förmodligen har man inte hunnit lära känna föremålet för förälskelsen, åtminstone inte på djupet. Hela förälskelsen bygger istället på fantasier och förväntningar, som kanske inte stämmer med verkligheten. Kalla mig gärna oromantisk, men jag tycker att det är osunt att gå omkring ett helt liv och älta vad som hade kunnat bli av en gammal förälskelse. Det går liksom inte att på förhand veta om en häftig förälskelse kommer att leda till kärlek eller inte. Jag ser det som helt meningslöst som att gå omkring och tänka “tänk om…”, “om bara…”… Ingen vet något om “om”.

Jag är helt enkelt lite för fyrkantig för att beröras av sådana här berättelser, även om jag i och för sig tyckte att det var en fin roman på många sätt. Jag är mycket förtjust i Orhan Pamuks skildringar av 1900-talets Turkiet och även Sabahattin Alis roman ger en bild av landets situation. Det är också en mycket fin roman om hur drabbande det kan vara att få uppleva kultur efter en tillvaro i ett land med begränsningar.

Något som är lite kul med Madonna i päls är att den kom ut första gången 1943, men fick sitt stora genomslag långt senare. Det finns en del romaner som råkar ut för just det, Stoner av John Williams t.ex. Det finns någonting vemodigt i det, att tänka sig att författarna har skrivit något som var långt före sin tid, men att berättelserna kan leva kvar fast författarna själva har gått ur tiden. Det, om något, säger något om dessa romaners sprängkraft, även om just Madonna i päls kanske inte golvade just mig.

Vill du lyssna på boken kan jag tipsa om att den finns som Radioföljetong ett tag till. Uppläsare är Jonas Kruse.

Madonna i päls

Turkisk titel: Kürk mantolu madonna.
Översättare: Mats Andersson.
Förlag: Albert Bonniers förlag (2018).
ISBN: 9789100174446.

Sabahattin Ali

Sabahattin Ali (1907–1948) var en turkisk författare. Han fängslades flera gånger, bland annat anklagad för att i sin poesi ha förolämpat presidenten. Han blev mördad 1948 under oklara omständigheter när han försökte lämna landet.

Bokrecension
Datum
Bok
Madonna i päls av Sabahattin Ali
Betyg
31star1star1stargraygray
Format
Radioföljetong

av Bokblomma

Läser och bloggar om böcker!

4 kommentarer

  1. Ja, vi delar synen på förälskelse och boken. Med tillägget att jag ser förälskelsen, som att försummelse i barndomen kommer till ytan, nytt hopp tänds och … släcks. Det blir m a o ett tillfälle att läka gammal smårta, som förs till ytan, om jag förstår den djupare orsaken. Blir då inte oförsummade och trygga personer förälskade? Sannolikt mindre vildsint i alla fall…. Och de har förmodligen lättare att gå vidare…
    Jaja, jag njöt väldigt av Jonas Kruses röst och inläsning.

    1. Intressanta tankar! Jag hade nästan gissat att det var tvärtom: att den som utsatts för svek kanske inte vågar kasta sig ut i det ännu en gång.

      Inläsningen var riktigt bra!

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.