Kategorier
Almgren, Hanna Le Guin, Ursula K. Nicholls, David Söderberg, Hjalmar

4 noveller: Samma tid nästa vecka?, Silverresenären, Pälsen, Syndens lön & Kyssen, Ett nytt Atlantis

Den här månaden har jag haft lyxen att njuta av en novell om dagen. Min sambo gav mig nämligen en superlyxig novellkalender i present. <3 Här kommer några rader om de fyra första.

Samma tid nästa vecka?

David Nicholls är kanske mest känd för den omåttligt populära bästsäljaren En dag som kom ut tidigt 10-tal. I Samma tid nästa vecka? visar han en annan sida än den lite vemodiga han visade i den romantiska berättelsen En dag. Här är det en talanglös pojke som har huvudrollen. Av någon anledning får han ett piano och med det följer lektioner. Det går inte bra för honom att spela klassiska stycken. Kanske kan ett genrebyte hjälpa? Samma tid nästa vecka? är både rolig och knasig, knasig på det bra sättet, alltså. Jag gillar också att den handlar om en kille som inte ens är genomsnittligt bra, utan rent av dålig. Jag älskar nämligen tanken på att man får hålla på med grejer trots att man inte har en talang (i den här novellen blir det dock ödesdigert…).

Betyg: 4 enpundsedlar av 5.

Samma tid nästa vecka? av David Nicholls

Originalets titel: Every Good Boy (engelska). Översättare: Pia Printz. Utgivningsår: 2011 (första brttiska utgåvan), 2018 (första svenska utgåvan, Novellix). Antal sidor: 16. ISBN: 978-91-7589-270-2.

Silverresenären

I Silverresenären kommer ett enormt isberg på drift. Människorna häpnar och fascineras när den drar fram och så småningom stannar berget till vid en liten sömnig by där ingenting längre blir sig likt. Turisterna strömmar till och allt och alla blommar plötsligt upp. Allt har dock sitt pris. Silverresenären är en mångbottnad och skruvad berättelse som på ett spännande sätt tar upp klimatfrågan och diskuterar hur människors girighet leder till förfall. Det är en riktigt bra novell med ett spännande och lekfullt språk, varenda liten liknelse är genomtänkt och betyder något mer. Novellen är skriven av Hanna Almgren, som kom trea i Novellix novelltävling 2018, och som är en författare som vi säkerligen kommer att få läsa mer av framöver.

Betyg: 4+ isbjörnar av 5.

Utgivningsår: 2019 (första utgåvan, Novellix). Antal sidor: 19. ISBN: 978-91-7589-338-9.

Pälsen, Syndens lön & Kyssen

Hjalmar Söderberg har skrivit några av våra mest lästa noveller i det här landet. Många med mig har säkerligen läst Pälsen, som i den här lilla utgåvan har fått sällskap av novellerna Syndens lön och Kyssen. Jag kan förstå varför just Pälsen är en så populär novell att läsa i skolan. Berättelsen kretsar kring en man som får låna en päls och som plötsligt blir sedd som en annan person. Det är verkligen en effektiv berättelse om klass. Även Syndens lön och Kyssen är oerhört precisa och berörande. Tre riktigt bra noveller att börja med innan man ger sig på resten av Söderbergs rika novellskatt.

Betyg: 5 poem av 5.

Utgivningsår: 1898 (första utgivningen av Pälsen och Syndens lön, i Historietter, Bonniers), 1907 (första utgivningen av Kyssen, i Det mörknar över vägen, Bonniers), 2019 (den här samlingsutgåvan, Novellix). Antal sidor: 21. ISBN: 978-91-7589-332-7.

Ett nytt Atlantis

Ett nytt Atlantis av Ursula K. Le Guin är en SciFi-berättelsen i en framtid där klimatkatastrofen är ett faktum. Havsytan stiger och är på väg att dränka stora delar av USA, som nu styrs av en totalitär makt. En del gör motstånd och försöker att hitta nya lösningar. Jag blev alldeles häpen av att läsa den här novellen. Le Guin skrev den 1975 och måste ha varit långt före sin tid. Den dystopi Le Guin målar upp känns skrämmande nära, på många sätt. En verkligt tankeväckande och berörande berättelse!

Betyg: 4+ altfioler av 5.

Ett nytt Atlantis av Ursula K. Le Guin

Originalets titel: The New Atlantis (amerikanska). Översättare: Lena Jonsson. Utgivningsår: 1975 (första amerikanska utgåvan, i The New Atlantis and Other Novellas of Science Fiction), 2017 (den här svenska utgåvan, Novellix). Antal sidor: 46. ISBN: 978-91-7589-235-1.

Kategorier
Liljestrand, Jens

Sandhamn

Sandhamn av Jens Liljestrand är en intressant novell om en tidigare tennisstjärna, numera b-kändis på nedgång. Betyg: 4 nätkasinon av 5.

Sandhamn må vara en liten skärgårdspärla, men i Jens Liljestrands novell är det precis den nyrika och smaklösa plats som mina fördomar leder tankarna till. Vi är många som har sett Hannes Holms Himlen är oskyldigt blå och på andra sätt fått en känsla för vilka brats och fifflare som dras till Sandhamn, Sandhamn med sin kungliga glans tack vare KSSS. Man kan tänka sig att det är en plats med många nyrika och kanske ännu fler som vill hänga i närheten av pengarna.

I novellen Sandhamn befinner sig en före detta tennisstjärna på Sandhamn tillsammans med sin lilla dotter. Han är mitt uppe i en skilsmässa och vårdnadstvist (exfrun är naturligtvis en fotomodell), men nu är han här med en (kanske inte så nära) vän och hans barn. De planerar någon slags business ihop, en totalt själlös nätkasinosatsning, fast mest verkar det handla om att festa och med de små blå tabletternas hjälp ligga med unga tjejer.

Plötsligt händer det: en liten flicka är på väg mot en drunkningsolycka. Den forne tennisstjärnan, nu med trivselkilon, har reflexer kvar. För en stund blir han kvällstidningarnas hjälte.

Sandhamn är ingen lång novell, men Liljestrand lyckas med små medel måla upp precis vilket ställe huvudpersonen rör sig på, precis vilken obildad och smaklös person han är och hur falska och tomma allt och alla är omkring honom. Jag läser med lika delar fascination och äckel, samtidigt som det också finns en värme och ömhet mitt i alltihop. Den forne tennisstjärnans lilla flicka, inte tillräckligt stor ens för att kunna sova hela natten utan att kissa i sängen, vallas omkring av en estnisk barnflicka som verkar mer upptagen av att tillfredsställa huvudpersonens kompis än att ta hand om barnen. Vad ska det bli av denna flicka? Och andra flickor i den här berättelsen, för den delen.

Det här är verkligen en novell som väcker känslor och tankar och ett perfekt exempel på hur mycket som kan rymmas i en riktigt bra novell.

Ser ut genom fönstergluggen, klarblå himmel. Klättrar upp, solen bländar, glittret av vågor, småbåtshamnen, folk på bryggan, fladdrande segel, vågskvalp, fiskmåsar dyker efter skräp. Barnens lunch kvar på bordet i sittbrunnen, makaroner och köttbullar, torrt av solen, dränker det i ketchup och slevar i mig med plastgaffel, går ner i båten igen och hämtar en kall folköl i pentryt och går upp och sköljer ner geggan i solgasset. Blir snabbt varmt, går tillbaka och lägger mig i bingen igen.

Ur Sandhamn av Jens Liljestrand
Sandhamn av Jens Liljestrand
Sandhamn av Jens Liljestrand

Utgivningsår: 2011 (första utgåvan, Novellix).
Antal sidor: 31.
ISBN: 9789186847029.

Känner marken under fötterna, gungar lätt, hör vågorna slå mot stranden, segelbåtarna en bit bort, ljudet av vanten som slår mot masterna, festerna, musik, röster. Doften. Blommig och söt. Flickparfym. ”Jag undrade just vart du tagit vägen”, säger hon. ”Pappa gick tillbaka till båten men han sa att jag skulle hälsa.”

Förlagets beskrivning

Jens Liljestrand

Jens Liljestrand (född 1974) är en svensk författare, litteraturvetare och skribent. Han har disputerat med en avhandling om Vilhelm Moberg och har också skrivit en hyllad biografi om honom (Mannen i skogen från 2018). Jens Liljestrand twittrar under @jensliljestrand.

Kategorier
Anyuru, Johannes

Städerna inuti Hall

Städerna inuti Hall av Johannes Ayuru är en diktsamling som binder samman en modern urban miljö med grekisk mytologi. För mig flög nästan allt över huvudet… Betyg: 1 parkbänk av 5.

Städerna inuti Hall av Johannes Ayuru är en diktsamling där man kan ana lite av den ilska och frustration som kanske drabbade läsarna av den hyllade romanen De kommer att drunkna i sina mödrars tårar, som kom här om året. Jag känner i alla fall igen Anyurus språk och bilder. Här finns det urbana, smutsiga, våldsamma. Det är nutid, men ibland rör sig dikterna till den grekiska mytologin och väver samman dem, binder ihop med teknologi och moderna material. Nylon, nycklar & lås.

Jag har älskat det två romaner jag har läst av Anyuru, En storm kom från paradiset och De kommer att drunkna i sina mödrars tårar, men jag måste erkänna att jag hade svårt för Städerna inuti Hall. Det är en bok som gör motstånd och kräver mycket av sin läsare: kräver att läsaren kan sin grekiska mytologi och kan följa med på Anyurus språkliga experiment. Det här blev faktiskt för svårt för mig och det känns verkligen att det mesta flög över huvudet. Helt ärligt så är det här en sådan bok som får mig att tvivla på att poesi ens är något för mig. Sanningen är egentligen att jag älskar poesi! Men då ska det vara lättillgänglig poesi som är enkel att relatera till och att hänga med i: Bodil Malmsten, Märta Tikkanen, Tomas Tranströmer, Eva-Stina Byggmästar, Linnea Axelsson… Städerna inuti Hall, å andra sidan, är poesi för den som läst sin litteraturhistoria och tagit sina högskolepoäng i humaniora, antar jag. Gott så. Jag håller mig till Anyurus romaner.

Saint Borås, San Tokyo
S:t Hisingen,

blommigt tyg böljar
över hans axel Han
väntar, någon
kropp Hur kan någon
vara ett liv Pang Fotosula
mot
glas,
fingertoppar –

Ur Städerna inuti Hall av Johannes Ayuru

Utgivningsår: 2009 (första utgåvan, Norstedts).
Antal sidor: 358.
ISBN: 9789113022055.

Städerna inuti Hall är en bok om den lilla, vassa metallbiten som snurrar längst inne i varje stad. Det är en bok om det artificiella, om nylon och polymerkedjor, om värde och värdelöshet. Om lag som inte vill vara lag. Om att inte orka se andra i ansiktet.

Men det är också en bok om Aeneas som besöker underjorden och möter Roms hela ättelinje; tusentals generationer av kejsare och mördare. En bok om hegemoni och ändlös makt. Om ett tusenårsrike av tv-apparater och polisbilar.

En gång var det en bok skriven på hundra hotellrum. En man låg på en parkbänk och drömde en bok – den stora, trötta boken, telefonkatalogen över de döda. En bok om dem som försvann. Om lapparna som satt upptejpade i busskurer, i mataffärer, i hissen: Har du sett vår son?

(förlagets beskrivning)
Städerna inuti Hall av Johannes Anyuru
Städerna inuti Hall av Johannes Anyuru

Johannes Anyuru

Johannes Anyuru (född 1979) är en svensk författare, som debuterade 2003 med diktsamlingen Det är bara gudarna som är nya. Det stora genombrottet kom nio år senare med En storm kom från paradiset, där Anyuru berättar om sin pappa. Johannes Anyuru har belönats med många fina priser och utmärkelser, bland annat Augustpriset, som han belönades med för De kommer att drunkna i sina mödrars tårar.

Kategorier
-

6 bra kortromaner

Jag har en förkärlek för kortromaner, eller “tunnisar”, som jag brukar kalla dem. Längre romaner kan bli lite väl pladdriga medan noveller å andra sidan kan bli lite väl koncentrerade. Vilken tur att det finns något av ett mellanting: berättelser som håller sig runt 100 – 200 sidor. Här kommer mina bästa tips på kortromaner:

Blicken, pilen, filen av Dorthe Nors

Blicken, pilen, filen är berättelsen om en medelålders kvinna som förgäves försöker att ta körkort. Hon är den äldsta eleven på bilskolan och körläraren är så upptagen av att prata med skolans enda vuxna elev att hon inte ens har tid att låta sin elev växla på egen hand. Det är dråpligt och roligt, men i boken finns också en annan berättelse: den om att rent allmänt vara på irrvägar här i livet. Jag tyckte att det här var en riktigt fin och mångbottnad liten berättelse.

Blicken, pilen, filen av Dorthe Nors
Blicken, pilen, filen av Dorthe Nors

Nödåret av Aki Ollikainen

1867 – 1868 inträffade en svältkatastrof där 8 % av Finlands befolkning dog. Detta är skildrat i all sin grymhet i den fantastiska lilla romanen Nödåret. Det är inte en bok som lämnar en oberörd! Nöden går knappt att sätta ord på.

Nödåret av Aki Ollikainen
Nödåret av Aki Ollikainen

Yarden av Kristian Lundberg

Yarden beskrivs ibland som en modern arbetarroman och visst, det här är verkligen en bok som skildrar livet och villkoren för de som arbetar med de sämsta av låglönejobb. Det är också en poetisk och precis bok om klass och fattigdom. Och en bok om frihetens och skapandets pris.

Yarden av Kristian Lundberg
Yarden av Kristian Lundberg

God jul av Jonas Karlsson

Julen närmar sig i en kommun med de typiska sparkraven. Någon på kommunhuset kommer på den smarta idén att sprida lite julstämning med små medel: låt oss ställa adventsljusstakar i fönstren så att de bildar texten “GOD JUL”! Vad kan gå fel? Ja, allt! Alla som någon gång har knegat på någon form av kontor lär känna igen sig, på ett eller annat sätt, i den här knasiga och roliga berättelsen (med vissa inslag av svärta).

God jul av Jonas Karlsson
God jul av Jonas Karlsson

Lilla smycket av Patrick Modiano

I Lilla smycket får läsaren följa Thérèse, vars mamma har varit försvunnen i många år när Thérèse plötsligt tror sig se henne i tunnelbanan och följer efter henne ut till förorten. De byter inte ett ord, men inom Thérèse väcks en massa frågor utan svar. Det är en kort, men effektiv berättelse om
att vara på väg ut i vuxenvärlden och att samtidigt göra sig fri från det förflutna. Lilla smycket är en förtrollande bok med en härlig skildring av Paris.

Lilla smycket av Patrick Modiano
Lilla smycket av Patrick Modiano

Jag ringer mina bröder av Jonas Hassen Khemiri

Jag ringer mina bröder är en tunn, men innehållsrik roman om rasism och om att bli misstänkliggjord enbart på grund av sin hudfärg. Romanen är sprungen ur ilskan efter det omtalade Reva-projektet, projektet som syftade till att verkställa fler avvisningar av papperslösa och bland annat gick ut på att polisen sökte upp ”misstänkta” personer i tunnelbanan. Det är verkligen en brännande och tankeväckande bok, skriven med Khemiris alldeles särskilda känsla och exakthet.

Jag ringer mina bröder av Jonas Hassen Khemiri
Jag ringer mina bröder av Jonas Hassen Khemiri

Har du någon kortroman-favorit?

Kategorier
Brøgger, Suzanne Doggelito, Dogge Sjölin, Daniel Wägner, Elin

Noveller: De blå silkesstrumporna, Alla vill bara gå hem, Shuno, Blomman

Jag läste många noveller i december. Här är ytterligare fyra!

De blå silkesstrumporna

De blå silkesstrumporna av Elin Wägner är en feministisk och peppig klassiker om en kvinna som köper ett par klarblå silkesstrumpor. Det ska bli ödesdigert. När hon sitter på tåget med en väninna och talar vitt och brett om orättvisor och ojämlikhet och om hur uselt det är på arbetet på Verket, ja, då blir plötsligt silkesstrumporna något som sticker ut och gör henne till en eftersökt person. Jag blev glad av den här novellen. Den överraskade på många sätt och kändes härlig och uppfriskande. 

Betyg: 4+ resor till Haparanda av 5.

De blå silkesstrumporna av Elin Wägner
De blå silkesstrumporna av Elin Wägner

Utgivningsår: 1948 (första utgåvan, i samlingen Spinnerskan), 2015 (den här utgåvan, Novellix). Antal sidor: 22. ISBN: 9789175890968.

Alla vill bara gå hem

Alla vill bara gå hem av Daniel Sjölin kom ut 2014, vilket i och för sig inte är så länge sedan, men den känns faktiskt mer aktuell idag. Det är vardag och förskolelämning och alla verkar längta någon annanstans. I ett långt flöde av beklaganden och skamsenhet och trötthet och dåligt samvete målas det upp en dystopisk och mörk framtid där allt verkar ha havererat i en stor klimatkatastrof. Jag fastande verkligen för den här novellen. Den har precis det där lekfulla och påhittiga språk som jag brukar falla för och ämnet känns dessutom smärtsamt aktuellt.

Betyg: 5 katastrofer av 5.

Alla vill bara gå hem av Daniel Sjölin
Alla vill bara gå hem av Daniel Sjölin

Utgivningsår: 2014 (Novellix). Antal sidor: 36. ISBN: 9789175890234.

Shuno

Shuno av Dogge Doggelito (pseudonym för Douglas Léon) är en novell om några förortsungar som bestämmer sig för att åka till varuhuset och snatta. Eller snatta är fel ord, det här är snarare stölder, utförda av några som faktiskt är rätt rutinerade. Shuno hör till de grönare i gänget, men han har siktet inställt på något som han önskat sig länge och som han vet att han aldrig kommer att kunna få: en LP med Samantha Fox. Jag hade ingen aning om att Dogge Doggelito var en skicklig novellförfattare, men Shuno är verkligen elegant uppbyggd. Med små detaljer skildrar han den tuffa tillvaro barnen kommer ifrån och på vilka hjärtskärande sätt de försöker att förhålla sig till sina hemförhållanden och otrygga tillvaro. När novellen får sin upplösning blev jag kanske inte överraskad, men verkligen berörd.

Betyg: 4+ plankningar av 5.

Shuno av Dogge Doggelito
Shuno av Dogge Doggelito

Utgivningsår: 2012 (Novellix). Antal sidor: 27. ISBN: 9789186847753.

Blomman

Blomman av Suzanne Brøgger handlar om en kvinna om under stor vånda är på väg till en man för att överlämna en blomma. Det är svårare än vad man kan tro. Hon vrider och vänder på alla eventualitet, månar om att ingenting ska gå att feltolka och funderar fram och tillbaka. Mycket av grubblerierna handlar i botten om att huvudpersonen försöker att hitta någon slags väg för att både vara den kvinna som den här mannen vill ha och samtidigt vara den fria och självständiga kvinna som hon faktiskt är. Jag förstår att Brøgger är en feministisk ikon och kanske var den här berättelsen också väldigt aktuell och brännande när den var ny. Nu kände jag mest att den inte sa mig så mycket. Ärligt talat undrade jag mest varför hon inte bara överräcker den där himla blomman och slutar noja å mycket. Kanske är det sunt att jag kände just så. Tiderna förändras och kanske ska man läsa Blomman och påminnas om hur långt vi trots allt har kommit (även om det är långt kvar).

Betyg: 3 medicinska kliniker av 5.

Blomman av Suzanne Brøgger
Blomman av Suzanne Brøgger

Originalets titel: Blomsten (danska). Översättare: Eva Matthiessen. Utgivningsår: 1975 (första danska utgåvan, i novell- och essäsamlingen Kærlighedens veje & vildveje), 1976 (första svenska utgåvan, i novell- och essäsamlingen Kärleken vägar och villovägar, Wahlström & Widstrand), 2018 (den här utgåvan, Novellix). Antal sidor: 21. ISBN: 9789175892573 .