Rabén & Sjögren är verkligen framåt med sin marknadsföring av den nya boken Cirkeln av Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandberg. Jag fick ett pressutskick idag där det berättas att den redan har tryckts i 15000 exemplar (en mycket stor upplaga) och att filmrättigheter redan är sålda (manus är på gång!). Som bokbloggare hade jag förmånen att få läsa ett manus på förhand (boken släpps den 15:e april). Jag hoppas att det går så bra som förlaget och författarna hoppas/väntar sig. För jag tyckte att boken var kanonbra! Jag anar en hype i stil med Harry Potter-febern – åtminstone i Sverige.
Jag har precis börjat lyssna på Vindens skugga, uppläst av Jonas Karlsson. Jag har fastnat direkt! En del av det måste naturligtvis bero på att det är en fascinerande berättelse och en bra bok, men det är nog inte hela sanningen. En av de bästa ljudböcker som jag har lyssnat på hittills är Snabba cash, uppläst av Morgan Alling, och det är faktiskt inte en bok som jag ens tror att jag skulle ha gillat om jag hade läst den själv. Det verkar vara något speciellt med just skådespelare som uppläsare. Min upplevelse är att de är bättre på att leva sig in, variera tonläge och lägga till emfas där det behövs. I fallet med Snabba cash blev det nästan en radioteater av det hela, eftersom Alling så skickligt gav de olika karaktärerna olika ”röster”, olika brytningar, olika personlighet. Det kan jämföras med den nyss genomlyssnade Snö, som alls inte var en dålig uppläsning egentligen, men där jag mest blev irriterad när uppläsaren skiftade mellan olika ”röster” i dialogerna. För mig blev det verkligen en krock när uppläsaren med pipig röst imiterade en ”kvinna” när den starka kvinnan Kadife talade. Helt fel röst! Jag hade hellre läst boken och själv fått tänka mig hur hon hade låtit. Och i sådant fall hade hon inte låtit som en parodi på den ljusa röst som kvinnor anses ha…
Har ni några uppläsarfavoriter? För mig är det nog dött lopp mellan Alling och Karlsson just nu. Jag har i och för sig inte så många olika uppläsare att jämföra med, men just Snabba cash och Vindens skugga är verkligen kanonbra som ljudböcker.
Veckans Tematrio handlar om historiska romaner: Berätta om tre historiska romaner du gärna vill tipsa om!
Med historiska romaner kanske man allmänt brukar syfta på romaner som utspelar sig riktigt långt tillbaka i historien? Jag ignorerar det i sådant fall, för jag vill helst lyfta fram två mer ”nutida” historiska romaner: Fogelströms Stadböcker och Mobergs Utvandrarsvit. Fogelström berättar om 100 år ur Stockholms historia och om hur staden växer fram och hur livet förändras för dess invånare. Moberg berättar om några människor som utvandrar till Amerika. Böckerna är välförtjänta klassiker som nog ”alla” har läst, om inte annat under tvång i skolan. 😉
Tusen och en natt är nog inte heller regelrätta ”historiska romaner” (eller?). Det är ju inga moderna verk som försöker tolka en tid som varit, utan ett faktiskt dokument från ca 900 e.Kr. Hur som helst är det en fantastisk skatt med berättelser och något av det bästa jag läst!
Jag är nog inte så hemma i ”historiska romaner”-genren, som ni kanske märker. Kanske bör jag utforska den närmare?
Den här veckan handlar Tematrio om grisiga gubbar: Berätta om tre böcker som befolkas av grisiga gubbar!
Grisig är inte ord nog för att beskriva mannen i Chimamanda Ngozi Adichies otäcka roman Lila hibiskus. Det är en bok som jag knappt orkade ta mig igenom p.g.a. alla tunga scener med våld mot barn.
En lite mer godtagbart grisig gubbe är Johans fosterfar i Göran Tunströms Tjuven. Han är en alkoholiserad man med en alldeles för snäll fru… Deras liv tillsammans är så tragiskt att det blir komiskt.
Ett tredje exempel tar jag från en av mina favoritklassiker: Kejsarn av Portugallien. Bokens huvudperson är självisk och elak: en riktig gris. Lyckligtvis blir han helt personlighetsförändrad sedan hans dotter kommer till världen.
Jag är sällan särskilt intresserad av att se filmatiseringar när jag har läst en bok (fast jag gör det nu och då i alla fall!), men en film som jag har längtat efter är Norwegian wood. Dessvärre bor jag i Umeå och här får man hålla till godo med typ Åsa-Nisse. Så: härmed tipsar jag alla som har lyxen att bo i storstäderna att se denna film, som säkert är näsan lika fantastisk som boken. 🙂 Premiären var igår. Själv får jag börja längta efter… DVDn!
Det sägs ofta att inledningen är det viktigaste i en bok; att det är med inledningen som man väcker nyfikenhet och får läsaren att fastna. Nja, säger jag. Jag minns knappast någon inledning, till någon bok. Men slutet, det är slutet som lever kvar!
Tycker ni också att slutet ibland är allt i en bok? Skulle inte Patient 67 bara vara en ordinär, halvtrist, deckare om det inte vore för slutet? Skulle Janne, min vän väcka några tankar över huvud taget om det inte vore för slutet? Utan den twist som Pohl har lagt in i slutet skulle det bara vara en i raden av ungdomsböcker om vänskap.
Veckans Tematrio handlar om barn/ungdomsböcker: Berätta om tre barn/ungdomsböcker!
I den här genren är Peter Pohl en av mina favoritförfattare. Själv säger han sig inte skriva specifikt för unga och det är helt sant att hans böcker är läsvärda för vem som helst. Det brukar dock vara bland just ungdomsböckerna som man hittar titlarna på biblioteket. En av hans bästa är, i mitt tycke, Jag saknar dig, jag saknar dig!, som han har skrivit tillsammans med Kinna Gieth och som är baserad på Gieths egna upplevelse. Det är en väldigt gripande berättelse om att förlora någon.
En annan bok som jag tycker mycket om är Bröderna Lejonhjärta. Och, faktiskt, känns det fel att inte nämna en bok av Astrid Lindgren i en sådan här bloggutmaning. 🙂
Som tredje bok väljer jag en bok som populärt brukar läsas på engelsklektionerna på högstadiet: The best little girl in the world. Det är en insiktsfull och viktig bok om en ung tjej som utvecklar ätstörningar. En bok att prata om!
Jag är ganska dålig på att hänga med i vad som visas på TV, så det var först i fredags som jag såg Solsidan för första gången. Jag och några vänner hade ett maraton och såg hela säsong 1. Skoj! Som bokbloggare tyckte jag särskilt mycket om avsnittet där Alex och Anna har en riktigt obekväm parmiddag med ett finkulturellt par som får Alex att plugga Pamuk (en författare som alla samtal tycks styra in på under middagen) och Anna att ljuga om att de firade nyår i Berlin för att uppleva deras ”teaterscen”.
Väldigt roligt! Jag gillar hur avsnittet driver med alla fördomar. Det är så otroligt ansträngt och ”finkulturellt” och Alex har till och med klätt ut sig i polotröja.
Fördomar alltså… Nu handlade inte avsnittet precis om bokbloggare (snarare DN-skribenter) , men själv ser jag nog en svensklärare eller bibliotekarie framför mig när jag tänker på bokbloggare. Har jag fel? 🙂
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
