Kategorier
-

Doktor Glas i Thorsten Flincks tappning

I helgen såg jag Thorsten Flincks enmansföreställning Doktor Glas. Boken hör till en av mina stora favoriter och därför var det såklart kul att också se den som teater. Det är lite speciellt med enmansföreställningar, tycker jag. Det blir lätt lite tråkigt och enformigt. Det är inte många som kan hålla igång en monolog i en timme eller mer… Flinck gjorde det bra, tycker jag! Han höll sig trogen till berättelsen om doktor Glas och hans dilemma när han får en patient som ber honom att få hennes man att hålla sig ifrån henne. Doktor Glas är en socialt ängslig person och han är väldigt ensam (det utvecklas väldigt mycket i Kerstin Ekmans finfina Mordets praktik). Jag tycker Flinck fick fram det på ett bra sätt. Han gjorde också en rolig tolkning av den Gregorius: kvinnans avskydde man.

Kategorier
-

Tematrio: Recycling

TematrioDen här veckan har Tematrio tema recycling: “Berätta om tre böcker där författaren på något sätt recyclat någon annans material! “.

Det här är klurigt! Men det finns faktiskt minst två böcker som råkar knyta an till min favoritbok Doktor Glas. Doktor Glas handlar om doktor Glas, som hamnar i ett moraliskt dilemma när en kvinna anförtror honom att hon inte står ut med sin (mycket äldre) man, Gregorius. I boken som heter just Gregorius berättar Bengt Ohlsson hela berättelsen från Gregorius vinkel, vilket verkligen adderar något. Boken är också skriven i samma anda som “originalet” och hör även den till mina favoritböcker. I Mordets praktik berättar Kerstin Ekman om Pontus Revinge, en man som i Ekmans berättelse är den som, och det är ju inte så smickrande såklart, har inspirerat till karaktären doktor Glas. Revinge är lite som en blandning av både Gregorius och doktor Glas. Det känns som att den verkligen fördjupar Söderbergs klassiker, trots att den bygger på en helt ny karaktär och berättar en annan berättelse.

Den tredje boken i min trio får bli Timmarna, som handlar om fyra livsöden; fyra kvinnor vars enda gemensamma nämnare är att de råkar läsa (eller skriva på!) samma bok: mrs Dalloway av Virgina Woolf. Jag har inte läst någonting av Woolf, ärligt talat, men Timmarna är bra! Den är även himla fin som film!

Kategorier
Ekman, Kerstin

Mordets praktik

Mordets praktik - Kerstin EkmanFler än jag är förtrollade av Hjalmar Söderbergs briljanta roman Doktor Glas, som handlar om läkaren Glas, som mördar en av sina patienter och rättfärdigar det med att det vore lika bra för hans unga frus skull. Flera författare har inspirerats av boken och Kerstin Ekman är en av dem.

I Ekmans roman heter huvudpersonen Pontus Revinge och är en läkare utan en egen praktik. Han har ingen fin bakgrund; faktum är att han främst har ärvt skulder och skam eftersom hans pappa förskingrat pengar. Hans yrke består främst av att besikta prostituerade och har därför inte så mycket att göra med hans mer framgångsrika kurskamraters yrkesbanor. Han är en osäker och ängslig man och känner sig inte bekväm med att umgås med sina bekanta från studietiden, men det är ändå via en av dem som han hamnar på en krog där han också träffar den populäre författaren Hjalmar Söderberg. När Söderberg får höra vad Revinge har för yrke så får Revinge veta att författaren just nu gör research för en ny bok och han har ett intresse av att veta mer om cyankalium. Revinge kan för ovanlighetens skull stå till tjänst med något som någon efterfrågar och han ger inte bara Söderberg mer besked om cyankaliums verkningar, utan han ser också till att skaffa fram lite som han visar för författaren.

Med tiden kommer han också att få användning av sina gifttabletter och liksom doktor Glas, karaktären i den roman som Söderberg senare ger ut och som Revinge är övertygad om att han har stått som förebild för, börjar han rättfärdiga och släta över sin gärning. Den man han förgiftar är kollegan och läkaren Skade, vars dotter, Frida, Revinge är dragen till, som den pedofil han är. När Skade är borta övertygar han hans änka att gifta sig med honom – en ren affärsuppgörelse för att kunna driva praktiken, men också, i hemlighet, för att kunna bo i samma hus som Frida.

Ekmans karaktär, Revinge, är som en sjaskig blandning av Gregorius i Söderbergs bok (och i Bengt Ohlssons Gregorius, för all del) och doktor Glas och trots att boken inte direkt bygger på samma berättelse som Doktor Glas så känns boken som en förlängning där författaren fördjupar vad som händer i mördaren. Språket känns igen från svenska gamla klassiker med ålderdomliga verbböjningar och ordval. Jag tycker faktiskt att det passar berättelsen. Mordets praktik är en fascinerande och intressant bok, som kanske särskilt uppskattas av den som älskar boken Doktor Glas. Jag lyssnade på en ljudboksutgåva och jag tror att den kanske hade varit ännu lite bättre om jag hade läst den själv. Det här är nämligen en bok som inte är helt lätt att komma in i. Jag fick faktiskt lyssna om flera gånger när jag kände att jag hade missat väsentligheter. Det är en bok värd motståndet, dock. Mycket bra!

Du hittar boken hos bl.a. Adlibris och Bokus. Några andra som skrivit om Mordets praktik är SvD, Bokhora och Kulturbloggen.

Kategorier
-

Ännu en sida av Doktor Glas

Doktor Glas hör till mina favoritböcker i gott sällskap med andra titlar av samma författare. Fler än jag har fascinerats av berättelsen om Doktor Glas, läkaren som hamnar mitt i ett etiskt dilemma när en av hans kvinnliga patienter ber honom att hjälpa henne att få hennes make att hålla sig ifrån henne. Bengt Ohlsson fascinerades så mycket att han valde att spinna vidare på berättelsen och berätta den ur makens, Gregorius, synvinkel. Ohlssons bok gjorde mig allt annat än besviken. Mycket bra!

Nästa spin-off på Söderbergs gamla klassiker är bloggen Doktor Glas, som drivs av två litteraturvetare. Under hela sommaren kommer dagliga blogginlägg att postas av en viss Tyko Gabriel Glas som vi känner igen från romanen. Första dagboksinlägget ska komma idag. Jag väntar med spänning! 🙂

Kategorier
-

Många att uppmärksamma i år

I år finns det många litterära årsdagar som uppmärksammas på olika sätt. Internationellt störst är 200-årsfirandet av Charles Dickens födelsedag. Jag har inte läst något av Dickens, men känner mig faktiskt inspirerad till att göra en ändring på den punkten. Har ni några bra boktips?

Här i Sverige uppmärksammas det att det 2012 är 100 år sedan August Strindberg gick bort. Av Strindberg har jag hittills endast läst Hemsöborna och jag känner ärligt talat att det räcker så. Däremot finns det många Augustpristagare som jag vill läsa… 😉

Det bästa är dock varken Dickens eller Strindberg, utan att det i år uppmärksammas att det är 100 år sedan Hjalmar Söderbergs fantastiska kärleksroman Den allvarsamma leken (den bästa jag har läst!) kom ut första gången. Det firas inte bara genom nyutgåva av berättelsen om Lydia och Arvid, utan debutboken Förvillelser kommer också ut på nytt. De två romanerna är de första i en planerad återutgivning av 17 verk av Söderberg. Lind & Co är förlaget bakom det trevliga initiativet. Jag vill läsa mer Söderberg och är sugen på att läsa några av de nya volymerna, som dessutom kommer att innehålla kommentarer och noter. Det är väl mest framsidorna som känns ofattbart trista såhär långt…

Hur som helst… Det är kul att Söderberg uppskattas, för det finns ingen som skriver så vackert, avskalat och gripande som han. Han är den största svenska författare jag vet och jag är inte ensam om att fastna för hans romaner. Doktor Glas är en av de mest utlånade böckerna i Stockholms län (plats 19; det är faktiskt högt med tanke på att det är en klassiker) – bara en sådan sak!