Det har börjat komma ett gäng bokappar. Kul tycker jag!
Norstedts har ju bland annat sina ordboksappar sedan en tid tillbaka. Själv har jag haft stor nytta av deras ordböcker på nätet och jag tror absolut att apparna kan vara superbra för den som vill ha en ännu mer tillgänglig ordbok och alltså ha ordboken direkt i telefonen. De har också flera andra appar, som jag inte har testat, men faktiskt är nyfiken på. Vår kokbok i appform t.ex!
Rabén & Sjögren lanserar nu ocksp pekboksappar. De riktar sig inte precis min målgrupp… 😉 Men jag gillar verkligen idén!
Åh, vad jag gillar allt kul man kan göra kring böcker nu när böcker blir digitala!
Morgan Alling känner jag igen redan från hans tidiga karriär, som programledare för sommarlovsprogrammet Tippen, men det är inte mycket jag har vetat om hans liv och bakgrund innan jag läste hans biografi, Kriget är slut. Kriget är slut tar sin början när Alling i 4-årsåldern bor tillsammans med sin lillebror hos deras biologiska mamma, som är alkoholiserad och lever ihop med en kriminell och våldsam man. Boken slutar när Alling är tonåring och går på scenskolan. Vilken biografi! Vilken resa!
Den trassliga bakgrund, som Alling smärtsamt, utan att bli sentimental, målar upp, berör och hans revanschlust och starka drivkraft att komma in på teatern gör mig alldeles glad.
Alling berättar om hur han bytte skola och flyttade omkring under sina första skolår och hur han, genom det, lärde sig att blixtsnabbt känna av nya grupper för att hitta sin roll. Han spelade när han presenterades för fosterfamilj efter fosterfamilj och han tog ofta rollen som klassens clown, och låtsasramlade, även om det gjorde ont, för att få folk att skratta och tycka om honom. Allt är lite av ett skådespel och ett rollsökande. Han skriver:
”Hela mitt liv har jag sökt uppmärksamhet. Se mig! Älska mig! Jag har spelat teater så fort jag har öppnat en kylskåpsdörr – för då tänds en lampa.”
Som läsare kan man se det framför sig. Ja, man fängslas verkligen av berättelsen. Alling berättar öppet om många tunga saker: misshandel, övergrepp och taskiga hemförhållanden, men han vänder det också till sin styrka. När folk envisas med att berätta för honom hur svårt det är att komma in på teaterhögskolan så blir han inte nedslagen – han antar utmaningen. Och kommer in!
Jag tycker att det här var en fantastisk läsning. Vilket liv! Vilken styrka! Det är ingen bok som man skrattar sig igenom precis. När man lägger den ifrån sig tar man framför allt med sig känslan av att allt i livet är möjligt och att alla kan uppfylla sin dröm. Det är verkligen inte illa. Det här gillade jag!
I korthet
Rekommenderas för: Alla som vill ta del av skådespeladen Morgan Allings fascinerande levnadshistoria och imponeras av hans driv och revanschlusta.
Betyg: 5 scenskolor av 5.
Om Kriget är slut och Morgan Alling
Morgan Alling (född 1968) är en svensk skådespelare, manusförfattare och regissör. Han studerade vid Teaterhögskolan i Malmö mellan 1987 och 1990 och blev sedan rikskändis när han tillsammans med den forne klasskamraten Lasse Beischer gjorde sommarlovsprogrammet Tippen för SVT 1993-1994. Alling har medverkat i en lång rad film- och TV-produktioner och medverkat som såväl skådespelare som regissör i många teaterproduktioner. 2009 var han värd för Sommar i P1 och höll ett mycket omtyckt sommarprat om sin uppväxt. Morgan Alling har en fansida på Facebook, en hemsida, twittrar på @morganalling och instagrammar på @morganalling.
”När Morgan Alling skildrade sin tuffa barndom i radioprogrammet Sommar år 2009 blev gensvaret enormt. Kanske för att ingen hade anat att den glada, spexande, populära skådespelaren hade en annan sida. Att det bakom skratten även fanns en stor sorg.
Under sina första fyra år bodde Morgan och hans lillebror Stefan tillsammans med sin ensamstående alkoholiserade mor. Vardagen var fylld av supande, slagsmål och flyttar mellan olika lägenheter. Men mamman älskade ändå sina söner och försökte ta hand om dem så gott hon kunde. Och Morgan hittade på allehanda bus och upptåg som gjorde honom till hjälte både hos kompisarna och fyllgubbarna.
Men till slut tappade mamman kontrollen över festandet, förlorade jobbet och blev inlagd på behandlingshem. Morgan och hans lillebror hamnade på barnhem, men trots mammans alla löften kom hon aldrig och hämtade dem. Istället skildes bröderna åt och skickades från fosterfamilj till fosterfamilj.
Morgan tycktes förutbestämd för ett liv med missbruk och misär. Räddningen kom i form av en kärleksfull fosterpappa som vågade ställa krav, och teatern som blev Morgans nya hem.
Kriget är slut är en gripande skildring av ett maskrosbarn som inte bara klarade sig utan har lyckats vända motgångarna till en styrka. Med stor detaljrikedom och tidsatmosfär tecknar Morgan Alling ett porträtt av en pojke som överlever tack vare sin humor och sin längtan efter revansch.”
Det goda inom dig är en kort liten roman som trots sitt ringa sidantal lyckas förmedla flera tragiska händelser och tuffa livsöden. Huvudpersonen är en medelålders kvinna, Marion, som bosatt sig på Nya Zeeland (precis som författaren själv, faktiskt!) efter ett uppbrott med sin före detta man. Livet tycks gå lite på tomgång, när så den autistiske pojken Ika kommer in i hennes liv. Han tycks komma från en miserabel tillvaro med misshandel och vanvård, men hos Marion får han den kärlek han kanske aldrig har fått och han börjar blomma ut. Men hur länge kan han stanna?
Precis som att Ika behöver Marion, behöver Marion Ika, men han väcker smärtsamma minnens hos henne och en del av boken är också en tidsresa till hennes barndom och våldsscener som ett barn inte ska behöva se. Det smärtsamma slutar inte där. Marion minns också en annan svår episod, som inträffade precis när hon ensam kommit till Nya Zeeland – ett märkligt möte som ledde fram till ytterligare en konfrontation av svåra känslor.
Jag tycker att det blev lite för mycket och lite för spretigt. Visst är det fint skrivet och gripande, men någonstans tror jag att Olsson hade vunnit på att koncentrera sig på en av händelserna. Jag tyckte det blev lite svårt att ta till sig.
I Den nya gröna vågen delar Miljöpartiets tidigare språkrör Maria Wetterstrand med sig av några goda exempel på hur ny teknik och nytänkande kan bidra till en grönare värld. Inom ”hållbar utveckling”-genren finns det en hel del dyster läsning och därför välkomnar jag verkligen den här typen av böcker som trycker på att utvecklingen också går framåt och att det händer mycket positivt som gör det möjligt att minska energiförbrukningen och bidra till en mer hållbar utveckling utan att för den sakens skull gå tillbaka till ett liv utan bekvämligheter.
Jag får verkligen känslan av att Wetterstrand vill kasta omkull eventuella fördomar om att ett ”grönt” liv skulle handla om 70-talets gröna vågen-rörelse, när människor flyttade ut på landet med idéer om självhushållning och liv i enkelhet. Istället för lantliv har Wetterstrand mycket att säga om stadsliv. Hon berättar om bilpooler, videokonferenser och kollektivtrafik och skriver ingenting om sådant som kan upplevas som tjatigt, ouppnåeligt eller bara gammalt: källsortering, ett liv utan bil…
Jag både gillar och ogillar boken. Jag gillar Wetterstrand som person och politiker, så därför är det svårt för mig att kritisera boken. Men jag tycker faktiskt att den inte är särskilt vasst skriven. Framför allt är allting väldigt kortfattat. Jag vill veta mer! Ibland kastar hon bara ur sig en åsikt eller en kommentar utan att alls utveckla den. Bland annat skriver hon på ett ställe att hon inte är säker på e-bokens framtid. Men vad menar hon med det?
För egen del tyckte jag att just den kommentaren var lite lustig, för jag läste boken som just e-bok. Så kan det gå!
I det stora hela är det en inspirerande och positiv bok. Det är kortfattat och lättläst, men det passar säkert den som inte är så nördig som jag och vill veta mer hela tiden.
Förlaget 2244 har meddelat på sin Facebooksida att deras första bok, Bastarden från Istanbul av Elif Shafak, nu har kommit från tryckeriet! Och den kommer också att släppas som e-bok! Alla böcker borde släppas som e-böcker! 🙂
Jag har haft förmånen att få läsa Bastarden från Istanbul innan tryckning och tyckte att den var riktigt bra. Nu ser jag att framsidan är snygg också:
Jag tycker det är lite speciellt att läsa e-böcker och manus för då har man ingen framsida att döma efter. En framsida ska ju väcka någon slags känsla och utan den får man själv upptäcka om boken är rolig, allvarlig, sorglig, ironisk… När det gäller Bastarden från Istanbul kom det lite som en (positiv) överraskning att boken var väldigt rolig och lättsam. Jag tycker att framsidan passar i alla fall! Den ger rätt känsla.
Här om veckan läste i DN, som fortfarande har en serie om ”Framtidens läsning”, att det redan idag finns en slags förlängning av e-böcker: enhanced books, som innehåller extra material i form av t.ex. rörliga bilder, ljud… Bland annat finns det en bok om helikopterrånet i Västberga och fler lär väl kanske komma.
Själv tycker jag närmast att det är fel att kalla dessa ”appar” för böcker. Det är faktiskt ett helt eget media. Eller vad tycker du? Jag kan direkt säga att det inte är något för mig i alla fall. Jag läser böcker för att jag vill läsa böcker, ser en film för att jag vill se en film… Och i film vill man såklart ha bra och passande filmmusik och foto, men med en bok vill man skapa miljöerna själv, i sitt eget huvud, eller vad tycker du?
Jag är nog lite gammaldags när det gäller ”enchanced books”. ”Vanliga” E-böcker (vad kul att man kan prata om ”vanliga” e-böcker över huvud taget, för jag visste knappt att e-böcker existerade för några år sedan) tycker jag dock fortfarande är kul!
(på bilden: e-boken Hetta, en helt vanlig e-bok, som finns att ladda ned gratis hos Pupill förlag.)
I september släpper det nystartade förlaget Mix ett antal noveller i digitalt format. Johan Theorin (som skrivit bland annat Nattfåk) är en av de aktuella författarna. Jag tycker väldigt bra om Theorin och hur han i sina tidigare böcker har skrivit om relationer och blandat in spänning och folktro i böckerna. Jag är nyfiken över vad som kommer ut nu i höst!
Det speciella med Mix är att de kommer att ge ut så kallad crossoverlitteratur, d.v.s. litteratur som riktar sig till läsare i åldrarna 17-27. Det är med andra ord böcker som ska täcka upp glappet mellan ungdoms- och ”vuxen”böcker. Jag gillar idén! Och jag gillar också att de planerar att ge ut mycket av utgivningen i digitalt format. Det här kommer bli fint för mig och min läsplatta! 🙂
I Om Jesus har Jonas Gardell gjort ett ambitiöst försök att på ett objektivt sätt skriva om Jesus och nå fram till vem han var. Snabbt konstaterar författaren dock att det inte är möjligt att skriva om Jesus utan att ha en agenda och det är kanske det jag verkligen tar med mig från den här boken.
Gardell börjar från början, med Jesus födelse, liv, död och också tiden efter. Han är noga med att skilja mellan vad man relativt säkert kan säga sig veta och vad som är spekulationer, vad som finns nedskrivet och också vad Bibelförfattarna kan tänkas ha haft för baktankar med att formulera sig som de gör.
Jag tycker att Gardell får till en väldigt intressant berättelse. Jag är inte själv troende, men fascineras ändå av Jesus liv och öde och hur hans namn och budskap har levt kvar i tusentals år. Eftersom jag inte är troende och således inte konfirmerad (jag har heller inget att konfirmera) har jag aldrig fått någon större ”utbildning” i kristendom, så boken var välbehövlig för mig, även om jag, som sagt, förstår att det är svårt att veta vad som är den ”rätta” läran, den ”rätta” tolkningen. Gardell skriver faktiskt mycket om de konflikter som funnits sedan folk började kalla sig kristna och om detaljer som inte överensstämmer, eller till och med motsäger varandra, i de olika bibliska texterna. Det målar upp en bild av Jesus och Kristendomen som något komplex och svårförståeligt, samtidigt förstår man som läsare att det kanske inte spelar så stor roll vad som faktiskt står i texterna och vilken eventuell historisk kärna som finns. Gardell vill istället trycka på det som han ser som det viktigaste: Jesus kärleksbudskap och hans öppenhet. Jag gillar Gardells tolkning och även om han inte på något sätt är religionsvetare så känns boken mycket genomarbetad och den innehåller rikligt med referenser. Jag tycker att det är en lättläst och allmänbildande bok, som man absolut kan ha stor behållning av, även om man nu, som jag, inte är kristen. Oavsett vad man anser Jesus ha för roll så kan man fascineras av hans liv och beundra hans öppenhet.
När jag började läsa Att komma hem ska vara en schlager trodde jag inte att det var en bok för mig, för språket kändes så invecklat och metaforerna alltför många. Jag är glad att jag inte gav upp, utan att jag faktiskt gav den en chans. Faktum är att jag verkligen började gilla Hagmans sätt att skriva och hans sätt att blanda högt och lågt om vartannat. Även när han skriver om samhällets smutsigare grejer så får han det att låta närmast poetiskt. Ja, det här utvecklade sig verkligen till en bok i min smak. Faktiskt är den en av de bästa jag läst i år.
För jag älskar verkligen den här berättelsen om Per Hagman, som reser fram och tillbaka och aldrig hittar hem! Han lever ett liv så totalt olikt mitt eget: liksom i förbigående berättar han att han delar lägenhet med fotomodeller, att han går på fester med söner till superrika shejker, att han tar droger och blir uppraggad av diverse kändisar och b-kändisar. Det skulle kunna vara så meningslöst i sitt försök att dra uppmärksamheten till sig, men det är istället intressant. Det intressanta ligger inte i det liv han lever utan i hur han innerst inne är en naiv pojke som plötsligt blivit 30+ och inser att han aldrig har haft ett hem. Jag tycker om att få följa med Hagman på hans eviga resor till Paris, där han spenderar för mycket tid på tabacbarer och tycker sig trivas bra, och sedan till Kairo, där han kommer på att han nog faktiskt skulle kunna bo. Fast sedan skiter det sig med det med, för mannen som han ska dela bostad med tar en överdos. Han kommer på att han ska testa Tyskland och i tåget på väg dit tilltalas han av tanken på att vara veckopendlare; att leva sitt liv på ett tåg. Han stannar inte ens i Tyskland, utan drar istället vidare till en älskarinna i Köpenhamn. Det är så rotlöst, så mycket flackande, och samtidigt så mycket känslor.
Hans liv är häftigt, men ensamt. Det är lyx, älskarinnor, jaktfalkar, kasinon… Men inte alls ett hem. Och han skriver om det på ett så fantastiskt och pricksäkert sätt. Jag känner inte alls någon likhet mellan mitt eget och huvudpersonens liv, men kan ändå känna känslan, förstå hur det kan vara när man har flyttat omkring och på varje plats har bekanta men inget riktigt umgänge. Det är faktiskt helt fantastiskt skrivet. Lyssna bara:
”Inget på tv och ingen vill ha mig.
Jag sitter här ensam med en dator full av porr men varenda playmate känns som skäggiga damen.
Ingenstans att gå, ingenting att ta mig för.
Att komma hem brukade vara en schlager, men det var så längesedan. Nu känns det mest som att lyssna till en radio som står och brusar mellan kanaler.”
”I höstas fyllde jag trettiotre men jag kan inte minnas hur jag tillbringade födelsedagen. Min trettiotvåårsdag, vad gjorde jag då? Jag måste ha befunnit mig i Stockholm eftersom jag inte kan minnas den.”
Jag vet inte varför jag dras till de här lite melankoliska och tragikomiska böckerna, men det gör jag gång på gång (Människor helt utan betydelse är min favoritbok!). När det dessutom är såhär fantastiskt skrivet blir jag helt lyrisk. En mycket bra bok!
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
