Bokblomma

Etikett: Utläst

  • Svält av Knut Hamsun

    Svält av Knut Hamsun

    Svält, av Knut Hamsun, är en klassiker från 1890. Det är en bok om nöd och svält som är svår att ta sig ur. Hur orka arbeta när man svälter?

    Betyg: 3.5 av 5.

    Svält är den norske författaren Knut Hamsuns genombrottsroman från 1890. Den handlar i stort om det som titeln vittnar om: svält. I boken vandrar ett namnlöst berättarjag runt i det som idag är Oslo. Mannen har inga pengar och ingenting att äta, men är också så plågad av svält att han omöjligt kan tjäna några pengar. Situationen är hopplös och han tar sig fram en dag i taget, tuggandes på sågspån och sväljandes sin saliv för att försöka stilla hungern. Mannen försöker pantsätta det lilla han har – kanske vill pantlånaren ha några knappar? Hans glasögon? Mitt i all förnedring, som nöden tvingar honom till, försöker berättarjaget hålla huvudet högt. Hemlös? Nej då, jag var ute för sent och tappade nyckeln…

    Det är en oerhört stark skildring av armod och svält, något annat går inte att säga. Jag har förstått det som att Svält baseras på Hamsuns egna erfarenheter innan han etablerade sig som författare och det kanske förklarar hur romanen lyckas hålla sig så levande och berörande. Det känns i alla fall som att Svält är skriven av någon som vet vad svält gör med en människa: inte minst de där allt snurrigare tankarna och hallucinationerna som uppstår när kroppen börjar ge upp.

    Berättelsen drivs alltså framåt av en svältande man och pålitligheten blir därefter. Det är inte helt lätt att hänga med i, för min del. Egentligen har jag inget ont att säga om uppläsningen, men jag tror att jag hade fått ut mer av läsningen om jag hade läst själv och jag tror att jag hade förstått fler nyanser om jag hade läst i min egen takt och med mer eftertanke.

    Det finns såklart mycket att imponeras över med Svält, men någon lättsam bladvändare är den såklart inte. Min största invändning mot Svält är faktiskt att den känns otroligt seg, en egenskap den, i mitt tycke, delar med en annan odödlig klassiker: Den gamle och havet av Ernest Hemingway. Det säger kanske mer om mig än om dessa böcker, men för mig är det två böcker om långdragna plågor som bara pågår, sida upp och sida ner, utan någon direkt vila eller variation. Jag är glad att jag har läst Svält (och Den gamle och havet, för all del; den har jag till och med läst två gånger), men det har tagit sin tid, det må jag säga.

    Svält

    Den första utgåvan av Sult gavs ut 1890 och finns i ett flertal senare översättningar till svenska. Jag har läst Pelle Fritz-Crones översättning från 1959, i en uppläsning av Magnus Schmitz, utgiven av Viatone 2023. ISBN: 9788771837391.

    Knut Hamsun

    Knut Hamsun (1859–1952) var en norsk, nobelprisbelönad författare.

  • Pythian pratar av Liv Strömquist

    Pythian pratar av Liv Strömquist

    Pythian pratar, av Liv Strömquist, är ett underhållande seriealbum om problemet med ”självhjälp” och oönskade livsråd.

    Betyg: 5 av 5.

    Pythian pratar, av Liv Strömquist, innehåller sju livsråd om ironiskt nog gör det tydligt att livsråd och självhjälp knappast gör oss lyckligare. Det som är så fantastiskt med Liv Strömquist är att hon i varje seriealbum lyckas förmedla något som både känns nytt, underbyggt och intressant. Nog är vi många som på ett obestämt sätt tyckt att det skaver med alla dessa floskel-liknande råd som flimrar förbi i flödet och som tycker att self care är helt ogreppbart. Det är när Strömquist tar hjälp av sociologer, som Edgar Cabanas, Zygmunt Bauman, Hartmut Rosa och andra, för att problematisera fenomenet som det verkligen sätts i ett förklarande ljus.

    Plötsligt ser jag framför mig alla (inklusive mig själv, till viss del) som förgäves försöker kontrollera, optimera och styra sådant som svårligen kan påverkas: lycka, hälsa, njutning – till och med döden. Det är egentligen självklart att saker och ting inte blir så kul om man försöker forcera fram ”kul”. Det finns naturligtvis mycket allvar i botten, men det hela beskrivs såklart med Strömquists härliga humor. Jag skrattar gott åt bilden av manosfär-influencern Rollo Tomassi, som ”står helt stilla och spelar sur i hallen” i tron att det ska få hans fru att vilja ligga oftare. Och åt psykologen och författaren Nicole LePera, vars bästa livsråd när det gäller relationer, kokar ned till att man bör bryta kontakten med folk.

    Nej, allt går inte att kontrollera och optimera. Förmodligen skulle det göra många av oss gott att våga släppa taget lite mer. Inte för att jag känner mig sugen på att dela ut några livsråd efter att läst den här boken, men ändå.

    Pythian pratar är sjukt rolig och samtidigt tänkvärd. Strömquists illustrationer sätter tonen och stryker under texten på ett snyggt sätt. Det här seriealbumet är verkligen en fullträff.

    Pythian pratar

    Pythian pratar gavs ut av Norstedts 2024. ISBN: 978-91-1-313566-3.

    Liv Strömquist

    Liv Strömquist är en svensk författare och poddare, som bland annat hörs i En varg söker sin pod och Stormens utveckling.

  • Mamma i soffa av Jerker Virdborg

    Mamma i soffa av Jerker Virdborg

    Mamma i soffa, av Jerker Virdborg, är en udda roman om ett urartat besök på ett möbelvaruhus: en mamma sätter sig i en soffa för att inte stiga upp något mer. De vuxna sönerna vet inte vad de ska ta sig till.

    Betyg: 2 av 5.

    I Mamma i soffa, av Jerker Virdborg, åker två vuxna söner och deras mamma till ett möbelvaruhus för att köpa en hallmöbel. Affären är på väg att stängas permanent och de hittar inte det de söker, men mamman sätter sig i en soffa och plötsligt utvecklar sig situationen på ett högst oväntat sätt: mamman meddelar att hon inte tänker lämna soffan.

    Det som följer är en absurd berättelse om mamman, som tjurigt, och till synes helt utan anledning, sätter sig för att inte resa sig något mer. De vuxna sönerna, framför allt bokens huvudperson, försöker lösa situationen, men de gör det inte på det sätt man kanske hade väntat sig. Mammans tilltag framstår som ett fall för akutpsyk, men lösningen blir istället en övernattning på möbelvaruhuset. Anledningen känns minst sagt krystad: undvika publicitet?

    Jag har läst en hel del av Virdborg och med hans tidigare romaner i bakhuvudet väntade jag mig kanske en oväntad twist, att det skulle finnas en intressant förklaring till spektaklet, kanske något lätt övernaturligt eller dystopiskt. Spänningen byggs dessutom upp genom ett flertal märkliga händelser som väcker nyfikenhet. Vad är det för märklig Ikea-kasse som den ena brodern bär omkring på? Varför laddar mobiltelefonerna ur i rekordfart i möbelvaruhuset? Varför cirkulerar det omkring en massa bilar i området? Och poliser? Vilka är egentligen ägarna till möbelvaruhuset?

    Det märkliga är att boken inte tar någon särskild riktning över huvud taget. Den bara pågår. Förmodligen ska man ”bara” läsa den som en absurd och tokig berättelse? Tyvärr förstod jag inte humorn, jag hade väntat mig något mer.

    Mamma i soffa

    Mamma i soffa gavs ut av Albert Bonniers förlag 2020. ISBN: 9789100182403, 9789100182410.

    Jerker Virdborg

    Jerker Virdborg är en svensk författare.

  • Den rätta knycken: Astrid Lindgrens Vi på Saltkråkan av Johan Svedjedal

    Den rätta knycken: Astrid Lindgrens Vi på Saltkråkan av Johan Svedjedal

    Den rätta knycken, av Johan Svedjedal, är en djupdykning i Saltkråkan: uppkomst, utveckling, mottagande, betydelse, ja, allt om den underbara idyllen på Saltkråkan.

    Betyg: 4 av 5.

    I Den rätta knycken går Johan Svedjedal, professor emeritus i litteraturvetenskap, på djupet med Astrid Lindgrens älskade Saltkråkan. På ett intresseväckande sätt lyckas han ringa in det som kan sägas vara kärnan i berättelserna om Tjorven och de andra: den idylliska skärgårdsmiljön, kärleken och gemenskapen, den eviga sommarlovsstämningen.

    Jag håller själv Vi på Saltkråkan, TV-serien, till Astrid Lindgrens bästa. Jag är uppvuxen i liknande miljöer, inte på en ö då, i och för sig, men tillräckligt nära för att kunna se min egen hemstad i serien – avsnittet där Tjorven, Pelle och farbror Melker förtvivlat försöker rädda Snickargården undan rivning är alltså delvis inspelat i just Öregrund. Det här bidrar såklart till mys och igenkänning för mig personligen, men serien är såklart mycket större än så. Jag älskar miljöerna, huvudpersonerna, humorn, ja, typ allt. Många citat ur boken, ”den rätta knycken”, ”far ända in i baljan”, ”på min gata hemma i stan…” har etsat sig fast och det har de nog gjort hos betydligt fler än hos mig själv. Det är odödlig populärkultur och en del av vår kulturkanon, eller hur?

    Den rätta knycken är alltså en hel bok som behandlar i princip allt kring Saltkråkan. Till skillnad från Astrid Lindgrens andra verk skrevs Vi på Saltkråkan ursprungligen för TV och kom som bok först senare. I Den rätta knycken skriver Svedjedal om allt kring såväl TV-serien, boken som de många uppföljarna. Den som vill veta mer om inspelningen, skådespelarna och mottagandet av de filmade versioner har mycket att hämta i Den rätta knycken. Den som vill följa i Svedjedals analys av boken har ännu mer att hämta. Bokens uppbyggnad och Lindgrens stil diskuteras i detalj. För mig, som inte alls är litteraturvetare är det en otroligt spännande läsning – mycket faller på plats kring det skickliga hantverket bakom Lindgrens böcker.

    Det är inte varje dag jag läser en bok om en bok, dessutom inte en bok om en bok jag inte har läst(!). Ändå har det här varit en mycket lyckad läsning. Jag har läst väldigt mycket annat från Astrid Lindgrens rika produktion och kastar mig gärna över varje text om henne och hennes författarskap. Dessutom är TV-serien något av det mysigaste och bästa jag minns från min barndoms TV. Det har varit mycket härligt att få återvända dit.

    Den rätta knycken

    Den rätta knycken gavs ut av Albert Bonniers förlag 2024. ISBN: 978-91-0080240-0.

    Johan Svedjedal

    Johan Svedjedal är en svensk författare och professor emeritus i litteraturvetenskap.

  • Kirke av Madeline Miller

    Kirke av Madeline Miller

    Kirke, av Madeline Miller, återberättar myten om Kirke, en trollkunnig gudinna, som här har huvudrollen medan välbekanta män, gudar och hjältar, har biroller.

    Betyg: 4 av 5.

    I grekisk mytologi var Kirke en gudinna, nymf, häxa. Jag kan inte påstå att jag kan min grekiska mytologi, men kanske just därför fann jag Madeline Millers roman fängslande. Här har Kirke huvudrollen och läsaren får följa henne i hennes liv bland gudarna. Trots att hon är dotter till en av de mäktigaste gudarna, Helios, verkar hon till en början inte bära på några särskilda krafter eller förmågor, men efterhand visar det sig att hon kan något som rent av kan få Zeus att känna tvekan: hon är trollkunnig.

    Trolldomen skickar henne så småningom i förvisning. Hon döms att för evig tid leva på en öde ö, som paradoxalt nog inte framstår som ett rent straff. Där lever hon i bekvämlighet och kan fördjupa sig i sina intressen: örter och sina djur (framsidan till trots har hon lejon till följeslagare). Ibland kommer andra nymfer dit. Ibland får hon besök av Hermes, vilket alltså innebär att hon heller inte behöver avstå sex.

    Först när ett skepp med dödliga lägger till blir stämningen en annan. Männen är i nöd och Kirke blir gästfri. När männen blir varse att Kirke lever ensam på ön utsätter de hennes för sexuella övergrepp, som skakar henne hårt och får henne att utveckla en strategi: hon förvandlar männen till grisar. Med tiden kommer hon att ha svinstior fulla, däribland hela Odysseus besättning när de så småningom kommer dit.

    Odysseus, däremot, dras hon till och blir förälskad i. Kirke förför honom och för hans skulle låter hon för första gången svinen återta sina mänskliga skepnader. Hon håller dock kvar Odysseus och hans mannar på ön. Månaderna går och när Odysseus till slut lyckas bli övertalad av sitt manskap att de måste återvända till sina hem, lämnar de inte bara Kirke utan också det som kommer att bli sonen Telemagos, Odysseus son. Moderskapet förändrar Kirke i grunden. Ingenting blir viktigare än att skydda sonen, han som dessutom är dödlig.

    Jag har aldrig riktigt fastnat för sagor, som de i den grekiska mytologin. Mina fördomar säger att de allt som oftast handlar om män, våld, krig – allt utspelat i ett sammanhang som känns avlägset och svårt att relatera till. Miller lyckas med något jag inte trodde skulle hända: jag blir faktiskt både fängslad och berörd av den här berättelsen. Kirke är gudinna, i en totalt annan tid och en totalt annan värld än min, men hon blir ändå levande och mycket av det hon brottas med är helt allmängiltigt. Moderskap, relationer, kärlek och mycket annat avhandlas här i en episk berättelse, men är samtidigt helt tidlöst och nära.

    Kirke var verkligen en positiv överraskning för mig. Jag visste ingenting om Kirke innan jag tog mig an den här romanen, medan många av bokens bipersoner, som Odysseus och Helios till exempel, har ingått i undervisningen i skolan. Att flytta perspektiven, från alla dessa krigare och manliga gudar, har verkligen väckt mitt intresse.

    Boken är lite för spretig och lite för lång, men det gör ingenting. Det här är en mäktig och intresseväckande bok, fylld av magi, starka känslor och spänning.

    Kirke

    Circe översattes till svenska av Niclas Nilsson och gavs ut av Wahlström & Widstrand 2019. ISBN: 9789146235507, 9789146235514.

    Madeline Miller

    Madeline Miller är en amerikansk författare och lärare.

  • Kvinnornas jul: 24 berättelser i advent

    Kvinnornas jul: 24 berättelser i advent

    Kvinnornas jul är en antologi som passar perfekt att använda som adventskalender – 24 underbara berättelser som utspelar sig i jultid.

    Betyg: 5 av 5.

    Kvinnornas jul är en antologi med noveller och poesi som kretsar kring julen. Här ryms 24 texter, vilket alltså gör boken perfekt att använda som julkalender. Det var precis så jag använde den (förra julen) och för mig var det en verklig njutning. Jag älskar julen och läser gärna texter som utspelar sig i juletid. Samtidigt vill jag naturligtvis inte att det ska bli för glättigt och töntigt; julen är ju inte bara en tid med lycka och glitter, utan också en tid då många vänder ut och in på sig själva i stressen att hinna med allt (och att ha råd med allt…) och många känner sig ofrivilligt ensamma. Den här boken har lyckats få till en fin balans av mysiga julskildringar och julens baksidor. Här är dessutom alla texter skrivna av kvinnliga författare, vilket gör att flera texter lyfter det kvinnliga perspektivet. Finns det en särskild jul för kvinnor? Ja, på sätt och vis gör det nog faktiskt det. Om man generaliserar är det kvinnor som ordnar julmys, lagar julmat och fixar julstädningen och det är också något som märks i många av texterna.

    I den här antologin ryms många olika jular. Bodil Malmsten skriver på sitt underfundiga sätt om en jul att drömma tillbaka till och ett nu som blivit tomt på innehåll. Sonja Åkessons bidrag är en dikt i form av en lång inköpslista som säger väldigt mycket om hur en kvinnas jul kan se ut. Victoria Benedictsson skildrar enorma klassklyftor, men också vad som kan döljas bakom fasaden i rikemansfamiljen. Margareta Strömstedts text har den talande titeln Julstädningen och döden och handlar faktiskt om precis just det. Ester Ståhlberg skriver om en julstjärna som kommer att få en särskild betydelse, fylld av både glädje och sorg, för en familj. Anna-Karin Palm har skrivit ett julevangelium i modern tappning. Karolina Ramqvists text handlar om julmat och vuxenblivande.

    Den här boken blev en av mina favoriter när jag läste den förra året. Jag tyckte om alla texter, både de från favoriter som Astrid Lindgren och Kerstin Ekman och de som författats av nya bekantskaper för min del. Läs och njut en stund varje dag fram till jul, det är mitt tips!

    Kvinnornas jul

    Kvinnornas jul gavs ut av Romanus & Selling 2023 och har ett förord av Annina Rabe. ISBN: 9789189771260.

  • Kvinnor och äppelträd av Moa Martinson

    Kvinnor och äppelträd av Moa Martinson

    Kvinnor och äppelträd, av Moa Martinson, är en klassiker om några kvinnors livsöden i ett Sverige med stora klassklyftor.

    Betyg: 3.5 av 5.

    Kvinnor och äppelträd är en klassiker av Moa Martinson, den stora proletärförfattaren, som hon kallats. I boken skildras en rad livsöden: kvinnor som lever, lider, föder, älskar, kämpar. Jag fascineras över hur levande Martinson gör både tiden, platsen och människorna, med alla sina fel och brister.

    Samtidigt känner jag att det hade varit bättre att läsa boken själv, istället för att lyssna på ljudboken. Det är ett stort persongalleri att försöka få ordning på och berättelsen rör sig i tiden: avstamp tas hos Sofi, med sina många barn, som en dag hittas drunknad i älven. Därefter får läsaren följa några av hennes ättlingar: Ellen och Sally. Det fladdrar förbi en hel del försupna män, barn och andra personer att hålla rätt på.

    Kanske spelar det ingen roll om man får ihop släktträden och alla kopplingar mellan de personer som dyker upp i berättelsen: det viktigaste är snarare att man får ta del av alla livsöden, som Martinson så skickligt skildrar. Och ja, det är definitivt en läsvärd klassiker. Martinson skriver fram en tid med enorma samhällsklyftor och elände, en tid som kan kännas avlägsen. Samtidigt är mycket helt tidlöst: vänskap, kärlek, livet.

    Kvinnor och äppelträd

    Kvinnor och äppelträd gavs ut första gången 1933 av Bonnier. Jag har lyssnat på den som ljudbok, i uppläsning av Gunilla Nyroos, utgiven av Bonnier audio 2008. ISBN: 9789179537524.

    Moa Martinson

    Moa Martinson (1890–1964) var en svensk författare.

  • Vi måste sluta ses på det här sättet av Lisa Bjärbo och Johanna Lindbäck

    Vi måste sluta ses på det här sättet av Lisa Bjärbo och Johanna Lindbäck

    Vi måste sluta ses på det här sättet, av Lisa Bjärbo och Johanna Lindbäck, är en unga vuxna-roman om kärlek och vuxenblivande.

    Betyg: 3.5 av 5.

    Vi måste sluta ses på det här sättet, av Lisa Bjärbo och Johanna Lindbäck, är en unga vuxna-roman om kärlek, vänskap och vuxenblivande. Huvudpersonerna, Hanna och Jens, träffas på ett uteställe under julens ledigheter, spenderar natten tillsammans, men byter inga nummer, ger inga löften till varandra om att ses igen. Ändå korsas deras vägar. Hon: går sista året på gymnasiet och längtar efter studenten – och efter att sticka till Paris med bästa kompisen, något hon planerar att göra bara dagar efter utspringet. Han: nyseparerad småbarnsförälder med ströjobb, där det senaste råkar vara som personlig assistent åt en gymnasieungdom som – japp, det stämmer – visar sig gå i Hannas klass.

    Det finns en viss åldersskillnad och, framför allt, olika livssituationer och livserfarenheter. Förälskelsen är dock blind för alla eventuella problem och författarna lyckas skickligt skriva fram den där pirriga, omkullkastande, omvälvande nyförälskelsen. Det textas fram och tillbaka, dröjs kvar så att de ska ”råka” träffa varandra och, samtidigt, måste allt se normalt ut i klassrummet. Ingen av dem är bekväma med att flirta öppet: en elev och en typ lärare.

    Samtidigt händer mycket annat i de bådas liv. Jens försöker skapa sig ett nytt liv, utan dotterns mamma. Hanna är också på väg att skapa sig ett eget liv: lämna barndomen bakom sig. Vägen dit är spännande, hela världen väntar. Någonting måste dock lämnas kvar: något som skaver är hennes barndomskompis och bästa vän i klassen. Deras liv börjar gå i olika riktningar och att dejta Jens gör inte direkt att hon prioriterar gamla vänner.

    Vi måste sluta ses på det här sättet är en fin bok, på många sätt. Som småbarnsförälder känner jag igen mig i en hel del skildringar av småbarnslivet och när jag läser kastas jag tillbaka i tiden och minns hur det kunde vara att vara 18 år och på väg att bli vuxen. Här finns mycket igenkänning att hämta, på olika sätt.

    Kanske är jag fel målgrupp (ja, såklart jag är, herregud!), men ändå måste jag erkänna att jag inte blev helt såld. Jag tycker boken känns lite väl lång och uppehåller sig för länge vid segt dejtande som inte leder någon vart. Jag blir inte ens övertygad om varför Hanna och Jens ser något hos varandra. Alltså, det säger väl mer om mig än om någonting annat, men såhär: jag levde länge utan barn och tyckte det var toppen, men när jag blev förälder så blev mycket annat extremt oviktigt i jämförelse. Livet som småbarnsförälder kretsar så mycket kring ens fantastiska lilla barn att mycket i mitt ”tidigare liv” känns främmande. Studentfirande? Tankar om att åka till Paris efter studenten? Ja, nej, det känns avlägset. Mycket avlägset. Jag har så svårt att se Jens, en sliten pappa, ens orka dejta en artonåring. De verkar ha skoj ihop, sådär som man kan ha som nyförälskad, absolut, men… Jag ser det liksom inte framför mig.

    Det är mycket som är bra med Vi måste sluta ses på det här sättet, så är det, och för den som är ca 18 år är den säkert toppen. Medelålders tanter, som jag själv, borde kanske välja något annat.

    Vi måste sluta ses på det här sättet

    Vi måste sluta ses på det här sättet gavs ut av Gilla böcker 2013. ISBN: 9789186634421, 9789187457128.

    Lisa Bjärbo

    Lisa Bjärbo är en svensk författare och journalist.

    Johanna Lindbäck

    Johanna Lindbäck är en svensk författare och gymnasielärare.

  • Överlevarna av Alex Schulman

    Överlevarna av Alex Schulman

    Överlevarna, av Alex Schulman, är en roman om en uppväxt i en dysfunktionell familj och en berättelse om hur ett trauma slår sönder en hel familj.

    Betyg: 3.5 av 5.

    Överlevarna, av Alex Schulman, är en roman, där läsaren, genom mellanbrodern Benjamin, får följa tre bröder och deras uppväxt i en dysfunktionell familj. Berättelsen rör sig framåt i ett antal episoder från barndomen, men rör sig också bakåt i kapitel som utgår från en nutid, då bröderna återses i vuxen ålder. På ett elegant sätt närmar sig de båda tidsperspektiven varandra tills allt når det trauma som fick familjen att fullständigt gå sönder. Det är ett intressant grepp – att låta berättelsen ömsom gå framåt och bakåt i tiden – och jag förvånas över att jag inte har läst något liknande tidigare. Det är enkelt, men genialt.

    Samtidigt måste jag erkänna att det inte var helt lätt att få grepp om berättelsen. Det här är en bok där slutet gör hela berättelsen och det är med slutet som nycklarna fås till att lösa upp hela historien. Under läsningens gång satt jag däremot mest och funderade över vad författaren försökte säga, vad han försökte skildra. Allting kändes vagt och luddigt. Vilka är ens de här människorna? Föräldrarna framstår som alkoholiserade och både hem och barn ovårdade. Det finns något sjaskigt över allting. Och inte för att det ena utesluter det andra, för all del, men samtidigt framstår hemmet borgerligt, där det finns ekonomi att ha ett sommarhus vid vattnet, som exempel. Vad jobbar föräldrarna med, i den mån de jobbar? Oklart. Det här är alltså bara ett exempel på något som är ett frågetecken.

    Allas relationer känns också oklara. Mamman framställs ömsom som en tyrann och ömsom som en mysig morsa som läser godnattsaga. Pappan framställs ömsom som en sadist och ömsom som den som skyddar pojkarna mot mammans nyckfulla beteende. Det kanske är precis så det fungerar i dysfunktionella familjer, vad vet jag, men jag förstod aldrig riktigt hur boken skulle läsas. Vem är god? Vem är ond? Vad vill författaren säga?

    Kanske är det precis det Alex Schulman vill uppnå: skildra hur ett trauma kan ge all denna splittring och skada en familj till oigenkännlighet. Men jag kan inte hjälpa att jag läser och tänker att boken är lite för smart konstruerad för sitt eget bästa.

    Överlevarna

    Överlevarna gavs ut av Albert Bonniers förlag 2020. ISBN: 9789100182496, 9789100182502.

    Alex Schulman

    Alex Schulman är en svensk poddare, kolumnist och författare.