Jakthundarna är den åttonde boken i Jørn Lier Horsts serie om polisen William Wisting (i Sverige råkar den vara den fjärde boken i utgivningen). Boken inleds med att huvudpersonen blir avstängd från sitt jobb. Ett 17 år gammalt mordfall har plockats upp på nytt i samband med att den dömde mördaren ska släppas fri. Mördaren hävdar att han är oskyldig och med en advokat har nya bevis och vittnen presenterats, som talar för att polisutredningen, i ledning av Wisting, inte gick rätt till när det begav sig. Mycket talar för att bevis rent av fabricerades och Wisting finner sig nu vara på ”andra sidan” i förhörsrummet och i utredningsarbetet. Jobbet är en stor del av Wistings identitet och avstängningen är knäckande. Han kan därför inte avhålla sig från att börja privatspana – han vill förtvivlat gärna förstå vem det var som för sjutton år sedan förde bort en ung kvinna, som sedan hittades död. Att det samtidigt råkar vara en ung kvinna som försvunnit på ett liknande sätt är extra oroande för honom.

Den vuxna dottern, Line, är kriminalreporter och upptagen av att bevaka ett helt annat mordfall. Nu börjar hon också rota i den utredning som Wisting återvänt till. Det visar sig finnas oväntade kopplingar.

Jakthundarna var en spännande bladvändare som verkligen fyllde sitt syfte som underhållande läsning under semestern. Allt i boken var inte speciellt övertygande. Är det verkligen troligt att en erfaren utredare blir avstängd och misstänkliggjord på det sätt som framställs i boken? Det känns inte så. Inte heller känns Wistings privatspaning speciellt proffsig – är det verkligen troligt att en polis under utredning sätter så mycket på spel genom att t.ex. olovligt ta sig in i polishuset och ta hem utredningsmaterial? Nja. Det finns ett och annat som skaver. Lägg till att jag snabbt förstod vem som planterat bevis och man kan konstatera att det inte är den absolut vassaste deckaren jag läst. Men ändå! Jag blev verkligen fängslad och jag uppskattade berättelsen och att den fokuserar på utredningsarbetet snarare än våld och chockeffekter, som är så vanligt i genren annars. Jag skulle nästan vilja säga att boken är trevlig och puttrig – och det menar jag på ett positivt sätt.

Jørn Lier Horst

Jørn Lier Horst är en norsk författare och dramatiker.