Jag är glad att mamma dog är Jennette McCurdys biografi om att pressas till att bli barnskådespelare, uppmuntras i att utveckla ätstörningar och att sedan försöka att komma ut på andra sidan.
⭐⭐⭐⭐
Betyg: 4 av 5.
Jag är glad att mamma dog är den provocerande titeln på Jennette McCurdys självbiografiska roman. Här berättar hon öppet, och förvånansvärt roligt, om sin, minst sagt, annorlunda uppväxt. Som barn lever Jennette med sin familj i ett överbelamrat hem i Kalifornien. Mamman lider av hoarding och har samlat på sig så mycket grejer att Jennette och hennes bröder måste rulla ut liggunderlag att sova på när det är dags att gå till sängs – de riktiga sängarna är fulla med mammans saker och kan inte användas. Skolgången består av hemskolning, som mamman håller i, och tidigt blir det väldigt tydligt vilken framtid mamman ser framför sig för sin dotter. Dottern ska bli skådespelare, måste bli skådespelare. Jennette utsätts för enorm press med teaterklasser, dansklasser och auditions på auditions på auditions. Det är ett späckat schema och ett hårt arbete att göra mamman glad. I tid och otid spelar mamman ut sitt ”canceröverlevar”-kort och ägnar sig åt annan härskarteknik för att få Jennette och andra att göra som hon vill. Det är verkligen inte en okomplicerad mamma-dotter-relation som målas upp. Elva år gammal uppmuntrar mamman Jennette till att utveckla ätstörningar – svåra sjukdomar som kommer att följa henne och begränsa henne långt in i vuxenlivet. Jennette beskriver också sexuella övergrepp och ett fruktansvärt kontrollerande beteende: mamman styr allt i Jennettes liv. När dottern får en återkommande, stor roll i en populär TV-serie på barnkanalen Nickelodeon blir Jennette dessutom familjeförsörjare, ett tungt ok för ett barn.
Jag är glad att mamma dog är en roman som är så fylld av elände och tragik att det egentligen är ofattbart. Att början på vuxenlivet för Jennettes del blir kantat av dysfunktionella relationer och missbruksproblem är inte precis förvånande. Märkligt nog är Jag är glad att mamma dog, trots detta, en bok med humor och distans. Boken hade kunnat vara en snyftare, men är på något märkligt sätt lättsam, samtidigt som man naturligtvis inte kan undgå att bli berörd och upprörd. Jennette McCurdy beskriver ett liv där hon blivit bestulen på sin egen barndom och utnyttjad som barnskådespelare. Att hon kom att lämna skådespelaryrket i samband med moderns bortgång 2014 känns uppfriskande och att hon skrivit den här boken talar för att hon idag gör vad hon vill med sitt liv – hoppingivande!
Som alltid läser jag sådana här böcker med en viss misstänksamhet. Jennettes mamma är död och kan inte försvara sig och det är heller ingen annans röst är Jennettes som hörs i boken. Med det sagt: jag tyckte att det här var en riktigt bra bok: inte ett litterärt mästerverk, men en väldigt fängslande uppväxtskildring.
Jag är glad att mamma dog
I’m glad my mom died översattes av Julia Gillberg och gavs ut av Bookmark förlag 2023. ISBN: 9789189750425, 9789189750470.
Jennette McCurdy
Jennette McCurdy (född 1992) är en amerikansk skådespelare och författare. Hon slog igenom som skådespelare redan i tonåren, men la skådespelarkarriären på hyllan 2014 i samband med att hennes mamma dog.
Världen, av Juan José Millás, är en annorlunda uppväxtskildring och en berättelse om en bok som blir till.
⭐⭐⭐⭐
Betyg: 4 av 5.
Världen, av Juan José Millás, är samtidigt en uppväxtskildring och en berättelse om en boks tillkomst. Den närmar sig det hela från två håll: dels från den unge Juan, som växer upp i Madrid, och dels från en vuxen, skrivande Juan. Jag tycker om berättelsens uppbyggnad och hur fantasi, verkliga upplevelser och minnen blandas samman till den här romanen. Vad är sant och vad är fantasi? Det är inte gott att veta. Redan som barn är Juan ett barn med en stor föreställningsvärld, där de döda har sitt eget kvarter och där hans kompis pappa är Interpolagent.
Det är en annorlunda roman och jag gillar det! Här finns många knäppa berättelser och komiska skrönor. Sedan är jag också lite svag för metafiktion.
Världen
El mundo översattes till svenska av Manne Kössler och gavs ut av Tranan 2015. ISBN: 9789187179457. Jag har lyssnat på den som Radioföljetong i Sveriges radio, i uppläsning av Tomas von Brömssen.
Juan José Millás
Juan José Millás (född 1946) är en spansk författare och journalist.
Bildhuggarens dotter är en självbiografisk berättelse av Tove Jansson. Den ger en spännande inblick i konstnärshemmet där hon växte upp.
⭐⭐⭐
Betyg: 3 av 5.
Bildhuggarens dotter är Tove Janssons självbiografi där hon med små berättelser och anekdoter från barndomen berättar om sin uppväxt i ett bohemiskt konstnärshem i Helsingfors. Det är ett hem med hippor – fester som ska framstå som spontana, men som trots allt involverar en hel del planering, och ett ständigt skapande. Mamman illustrerar, pappan skapar skulpturer. Tove ser på allt med sin blick, barnets blick, där allt är magiskt och självklart på samma gång.
Jag tyckte väldigt mycket om att få resa tillbaka i tiden och hälsa på hos Tove Jansson. Jag läste och önskade att jag kunnat vara en fluga på väggen när festligheterna pågick och konstverk arbetades fram. Man förstår att Tove Jansson själv blev en skrivande och skapande människa.
Jag lyssnade på Bildhuggarens dotter som Radioföljetong med Tove Jansson själv som uppläsare. Det gav extra känsla att få höra henne egen röst berätta.
Bildhuggarens dotter
Bildhuggarens dotter gavs ut av Schildts & Söderströms 1968. Jag har lyssnat på den (i något förkortad version) som Radioföljetong, i en författaruppläsning.
Tove Jansson
Tove Jansson (1914–2001) var en finsk författare, illustratör och konstnär.
I En flickas memoarer skriver sig Annie Ernaux tillbaka till sommaren 1958, en sommar då hon lämnade uppväxtens skyddade värld och började ta kliven mot vuxenlivet.
⭐⭐⭐⭐
Betyg: 4 av 5.
En flickas memoarer är en självbiografisk roman där Annie Ernaux använder skrivandet för att resa tillbaka till sommaren 1958 och försöka förstå vad hon var med om och hur det påverkade henne. Annie är 18 år den sommaren och ska arbeta på ett kollo. Hon beskriver sig själv vid den tiden som överbeskyddad och uppväxten framstår som begränsad och instängd – av både klass och av religion. Familjen lever under enkla förhållanden och tillvaron omgärdas av stränga regler, inte minst kring män.
På kolonin arbetar unga personer, män och kvinnor, och det blir inträdet till en helt ny värld, som Annie knappast har erfarenheter och verktyg för att hantera. Varken kropp eller känslor går att kontrollera efter att ha fått sina första (inte speciellt angenäma) sexuella erfarenheter. Annie påverkas i grunden av sommarens upplevelser och kommer in på de krokiga vägar som leder fram till idag. Ätstörningar, ett utbildningsval som blir helt fel, en au pair-period, ett liv av skrivande.
Det här är en märklig liten roman. Är det intressant att läsa 200+ sidor om en kvinnas ältande kring en sommar för över 50 år sedan? Svar ja: det är elegant skrivet kring att formas till den man är och en intressant berättelse om att växa upp i en ”skyddad verkstad” och att sedan konfronteras med en ganska ful verklighet, där sex kan betyda noll och intet för den andre och där nästan ingenting krävs för att en tjej ska stämplas som slampa. Svar nej: det är naturligtvis ett långt ältande, trots allt, och för den som är född i mer modern tid är sommaren -58 helt obegriplig och svår att relatera till. Jag trodde att jag skulle stå inför en våldtäktsskildring, en bok om sexuella övergrepp. Kanske är det en bok om sexuella övergrepp, men inte skildrat så som jag trott. Kanske var det det som var poängen.
Oavsett vilket är det inte så dumt med märkliga romaner. En flickas memoarer liknar faktiskt ingenting annat jag läst och just därför tror jag att jag kommer att bära den med mig länge.
En flickas memoarer
Mémore de fille är översatt från franskan av Maria Björkman och gavs ut på svenska av Norstedts 2021. ISBN: 9789113112275.
Annie Ernaux
Annie Ernaux (född 1940) är en fransk författare. Hon belönades med Nobelpriset i litteratur 2022.
Trogna läsare kanske minns att jag bestämde mig för att läsa noveller i december. Här kommer de tre sista, som alltså blev utlästa i april. Jepp, det tog lite tid… Men det gör ingenting! Det var ingen brådska.
Pauls flicka av Guy de Maupassant
⭐⭐⭐
Betyg: 3 av 5.
Pauls flicka är en av Guy de Maupassants många noveller. Enligt förordet skrev han över trehundra stycken. I Pauls flicka och många andra noveller skriver de Maupassant lätt och levande om livet i Paris med omnejd vid 1800-talets slut. Det är inte fy skam att få följa med honom dit. Pauls flicka utspelar sig vid Seine, där människor träffas, festar och inleder kärleksaffärer. I den här berättelsen blir det dramatik när Pauls dejt börjar snegla åt ett tjejgäng. Det går att läsa delar av novellen som en uppfriskande berättelse om att lämna en trist och konservativ snubbe och istället följa sin egen väg, men någonting säger mig att det inte var det de Maupassant tänkte. Jag förstår faktiskt inte syftet. Det är överdrivet dramatiskt och jag förstår inte vem man ska sympatisera med. Det känns som en berättelse som inte direkt funkar i vår tid.
La femme de Paul översattes av Hjalmar Söderberg och gavs ut första gången i samlingen Huset Tellier (1927). Jag har läst en utgåva från Novellix (2014). ISBN: 978-91-7589-056-2.
Diomedes hästar av Agatha Christie
⭐⭐⭐⭐
Betyg: 4 av 5.
Diomedes hästar är en av Agatha Christies många berättelser om den kvicktänkte detektiven Hercule Poirot. Den här gången är det en läkare som vänder sig till honom med stor oro över en ung kvinna som verkar ha hamnat i dåligt sällskap och är på väg in i narkotikamissbruk. Kan Poirot hjälpa henne och hennes systrar? Det blir mer än så: han gör ett avslöjande längs vägen. Som alltid är det klurigt och snyggt berättat. Christie kan det här med pusseldeckare!
The Horses of Diomedes gavs ut i sin första svenska översättning 1947 i samlingen Herkules storverk. Jag har läst en nyöversättning av Helen Ljungmark, utgiven av Novellix 2015. ISBN: 978-91-7589-077-7.
Snigeln & flickan av Agnes von Krusenstjerna
⭐⭐⭐⭐
Betyg: 4 av 5.
I Snigeln & flickan, av Agnes von Krusenstjerna, är en liten flicka på väg mot familjens sommarställe. Favoritdockan håller hon i ett stadigt tag. Det är bara det att hösten har kommit och när de är framme är ingenting sig likt: det är kallt och träden är kala. När jag läser tycker jag att von Krusenstjerna fångar åldern så himla fint: en ålder där man som vuxen inte alltid kan förutse vad som kan te sig skrämmande eller obegripligt och där starka känslor kan komma fram i de mest oväntade situationer. Det kanske finns något annat och något mer von Krusenstjerna vill säga med den här novellen, men det är det jag framför allt tar med mig från denna fina lilla berättelse.
Snigeln och flickan gavs ut första gången i novellsamlingen Delat rum på Kammakaregatan (1933). Jag har läst en nyutgåva utgiven av Novellix 2015. ISBN: 978-91-7589-095-1.
Slutspel i ungdomen är den sista delen i Eyvind Johnsons klassiska arbetarroman, och uppväxtskildring, Romanen om Olof.
⭐⭐⭐
Betyg: 3 av 5.
Slutspel i ungdomen är den avslutande delen i Eyvind Johnsons självbiografiska svit Romanen om Olof. Olof är nu i artonårsåldern och han testar sig fram för att försöka hitta sin plats i tillvaron. Ska han jobba på järnvägen? Gå till det elektriska? Ska han söka sig söderut? Alternativen kan förefalla många, samtidigt som begränsningarna för en arbetargrabb, som Olof, egentligen är stora. Han stretar på, träffar flickor, läser stor litteratur och drömmer sig bort.
Det har varit fint att följa Olof i den här sviten, uppläst av Lennart Jähkel i Radioföljetongen. Det är en klassiker, ett fint tidsdokument och intressant arbetarlitteratur, men inte minst är det en tidlös berättelse om vuxenblivande.
Romanen om Olof: Slutspel i ungdomen
Slutspel i ungdomen är den sista delen i Romanen om Olof. Övriga delar är: Nu var det 1914, Här har du ditt liv! och Se dig inte om!. Slutspel i ungdomen utkom första gången 1937 (Albert Bonniers förlag). Jag har lyssnat på den som Radioföljetong i uppläsning av Lennart Jähkel.
Eyvind Johnson
Eyvind Johnson (1900–1976), född Olof Edvin Verner Johnson, var en svensk, Nobelprisbelönad författare, känd för sina arbetarromaner. Han var också ledamot av Svenska Akademien.
Nu var det 1914 är första delen i Eyvind Johnsons självbiografiska romansvit Romanen om Olof. Det är ett intressant stycke historia om en tid då även barn kunde behöva slita hårt med livsfarliga jobb.
Romanen om Olof är en självbiografisk romansvit av Nobelpristagaren Eyvind Johnson och Nu var det 1914 är den inledande delen, där huvudpersonen, Olof, är 14 år. Att vara 14 år innebär i dagens läge att man går i årskurs 8 och den som sommarjobbar i den åldern får bara utföra enkla och riskfria jobb utan några tunga lyft eller minsta risk för hot eller våld. Det är milsvid skillnad mot Olofs verklighet. 14 år gammal lämnar han sitt fosterhem och tar jobb med timmerflottning, ett oerhört tungt och krävande jobb där man löper en reell risk att förlora livet i arbetet. Även vid den tid då boken utspelar sig är Olofs ålder i lägsta laget, men han får kämpa på som alla andra.
Nu är det 1914 är ett intressant stycke historia och en berörande berättelse. Jag har lyssnat på den som Radioföljetong i uppläsning av Lennart Jähkel, den kanske bästa uppläsaren vi har och den optimala uppläsaren för just den här klassikern, som utspelar sig i ett kärvt Norrbotten, som görs alldeles levande med Jähkels pitemål.
Nu var det 1914
Övriga delar i sviten Romanen om Olof: Här har du ditt liv!, Se dig inte om!, Slutspel i ungdomen. Förlag: Albert Bonniers förlag (2000). ISBN: 9789100572273.
Eyvind Johnson
Eyvind Johnson (1900–1976) var en svensk, Nobelprisbelönad författare, känd för sina arbetarromaner. Han var också ledamot av Den svenska akademien.
Hon, av Viktor Andersson, är en roman om relation som tagit slut och ett desperat sökande efter ett namn: berättarjaget har glömt namnet på hon som en gång var en så stor del av hans liv.
Hon, av Viktor Andersson, är en roman om olycklig kärlek. Huvudpersonen, en Viktor (Andersson, tror jag bestämt?), är tjugonågonting och försöker förtvivlat att minnas namnet på hon, hans (första?) stora kärlek, som nu har försvunnit ur hans liv. Boken rör sig genom en uppväxt i en småstad, en flytt till Stockholm, stora planer och förhoppningar (från hennes sida – hon drömmer om att bli antagen till musikhögskola) och sedan ett avslut.
Det är på sätt och vis en träffande bok. De flesta av oss har väl haft relationer i unga år, relationer som nästan oundvikligen spricker eftersom så mycket i livet inte är färdigt eller bestämt i den åldern. Livet kan ta så många vägar när man är kring 20. Känslor kan ta så många vägar. Det är alltså ett fint ämne att ta sig an i en roman och det finns delar som får mig att minas hur det kunde vara att vara att vara i den där åldern när man är på väg att bli vuxen och forma sitt eget liv.
Det finns även en intressant spänning i romanen. Mycket är ovisst. Vem är egentligen Viktor? Vad har han och hon haft för relation? Jag anade, hoppades ärligt talat, att författaren skulle överraska på riktigt, göra något mer av den kraften, men för mig pyste det bara ihop.
Tyvärr räckte det inte hela vägen för min del. Hela premissen känns krystad – varför skulle någon glömma en kärleks namn? Även om jag inser att det mest ska förmedla en känsla, vara en metafor, så blir det ändå ganska platt, bland annat för att namn bara är ett namn. Jag skulle vilja veta mer om personen och relationen, men på den punkten känns boken märkligt tom. Dessutom tycker jag att boken är stolpigt skriven på något sätt. Det flyter inte.
Nu blev det ett gnälligt inlägg, vilket känns trist. Det här är en debutroman. Här finns mycket potential som jag hoppas att författaren hunnit utveckla i senare romaner (Hon utkom 2014).
Paradiset av Abdulrazak Gurnah är en annorlunda uppväxtskildring i ett Östafrika på väg att exploateras av kolonisatörer.
Paradiset av nobelpristagaren Abdulrazak Gurnah utspelar sig i Zanzibar under tidigt 1900-tal, då både tyskar och britter kommer till landet och brutalt tar det de vill ha. Tolvåriga Yusuf lever med sina föräldrar i en liten by, som emellanåt får besök av farbror Aziz. En dag blir Yusuf ivägskickad med farbrodern. Först när de har lämnat byn får Yusuf veta att Aziz inte är hans farbror utan i själva verket en rik handelsman som nu har tagit Yusuf som slav och som pant för skulder som hans pappa dragit på sig. Nu får Yusuf arbeta i en handelsbod tillsammans med en ung man som gått samma öde till mötes som Yusuf.
Gurnah beskriver det inte som ett svårt öde eller ett stort lidande. Berättat från Yusufs ögon blir det mer en erfarenhet att lägga till andra erfarenheter. Det är en annorlunda uppväxtskildring där Yusuf undan för undan lär sig mer om livet och människorna runt omkring honom. Särskilt formande är den svåra resa han får följa med på in i landet. Aziz ska göra affärer och ett stort följe, komplett med musiker, tar sig under svåra umbärande iväg mot de sällsynta platser som ännu inte tagits över av européerna.
Yusuf har en speciell ställning. Som ung slav har han inte mycket att säga till om. Samtidigt verkar han överallt mötas med en förvånande värme och beundran. Hans skönhet slår an något hos de flesta han träffar. Aziz själv framstår inte bara som slavägare utan tycks också se Yusuf som en liten adept att ta hand om. Det här är en berättelse som överraskar på många sätt. Tiden, kulturen och människorna ligger fantastiskt långt från mitt liv, här och nu, men också otroligt långt från vad jag föreställt mig Zanzibar tidigt 1900-tal. Jag njöt av att få följa med på den här resan mot avlägsna och svårtillgängliga byar som inte längre finns och på Yusufs resa mot vuxenlivet. Jag har sett boken beskrivas som påminnande om Mörkrets hjärta. Jag håller inte med. Jag hade svårt att ta mig igenom Mörkrets hjärta, men Paradiset känns luftig och lätt. Lockande. Den är så annorlunda mot det mesta andra jag läst!
Samtidigt: vad handlar den om? Ibland tänker jag att jag har missat något. Vad vill Gurnah säga? Vad syftar ens titeln på? Jag vet faktiskt inte! Kanske spelar det ingen roll. En del böcker kan flyga över huvudet och ändå vara fantastiska. Jodå. Jag har läst en hel del nobelpristagare och alla har inte fallit mig i smaken, men Paradiset kan jag helt klart rekommendera. Kul att få bekanta sig med ett författarskap som annars lätt hade kunnat missas, känner jag.
Paradiset
Översättare: Helena Hansson. Originalets titel: Paradise. Förlag: Celanders förlag, Albert Bonniers förlag (2021). ISBN: 9789100197186.
Abdulrazak Gurnah
Abdulrazak Gurnah (född 1948) är en författare från Tanzania, nu bosatt i Storbritannien. Han tilldelades 2021 års Nobelpris i litteratur.
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
