Bröderna Lejonhjärta

Karl Lejon är nio år och bor tillsammans med sin mamma och sin bror, Jonatan. Han tycker mycket om den prinslika Jonatan, som är så modig att han borde heta Jonatan Lejonhjärta, och Jonatan tycker så mycket om Karl att han tycker att Karl borde kallas för Skorpan eftersom Jonatan tycker så mycket om skorpor.

Livet varar dock inte för evigt: en dag dör man och då kan man inte vara tillsammans längre. Skorpan, som är sjuk och mest ligger hemma i kökssoffan, vet att han ska dö, men Jonatan tröstar honom med berättelsen om Nangijala. När man dör kommer man till Nangijala, där det fortfarande är sagornas och lägereldarnas tid, och då kommer Skorpan att bli frisk och få det bra. I Nangijala är det inte samma tid som här på jorden, så det kommer inte alls att dröja länge förrän Jonatan också kommer dit.

När de båda bröderna skiljs åt är det dock inte Skorpan som flyttar till Nangijala utan Jonatan. När huset brinner räddar Jonatan sin bror genom att ta honom på ryggen och hoppa ut från fönstret. Jonatan klarar inte fallet, men det gör Skorpan, men så är ju också Jonatan så modig att han offrar sitt liv för sin brors skull.

När de båda bröderna återförenas i Nangijala blir inte alls så bra som de hade tänkt sig. Sagorna där är inte goda och lyckliga. Där finns nämligen Tengil, som är ond och som folket lever i skräck för, och där finns Katla – vidundret som bara lyder Tengil.

Det här är den helt underbara berättelsen om Skorpan och Jonatan och deras kamp mot det onda i Nangijala. Det är en bok om mod och syskonkärlek och rädsla. Den handlar om att det finns saker som man faktiskt måste ha mod att göra, annars är man ingen människa utan bara en liten lort. Det här är också en bok om det allra svåraste ämnet: döden. Astrid Lindgren kan verkligen skriva om det och andra svåra saker på ett fint sätt. I mitt tycke är det här den absolut bästa Astrid Lindgren-boken. Man kan läsa den hur många gånger som helst och den är fortfarande lika fantastisk.

Dansa på min grav: Ett liv och en död i fyra delar…

Hal, 16 år, har nyligen flyttat till den engelska kusten med sina föräldrar och han har inte fått några närmare vänner. Sedan han var liten har han drömt om att ha en riktig vän, en blodsbroder, men någon sådan har aldrig dykt upp.

Så träffar han Barry, som är arton år och jobbar i sin familjs skivbutik. Han och Hal finner genast varandra och deras vänskap utvecklas till något mer än bara vänskap.

Hal är glad över att han har träffat Barry, men när de en dag bråkar slutar det med att Hal springer sin väg och Barry följer efter på sin motorcykel. Strax därpå sker en olycka och Barry avlider.

Efter vännens död börjar Hal att dansa på Barrys grav och detta gör han inte bara en gång utan två gånger. Den andra gången åker han fast för gravskändning.

Boken handlar om varför Hal gjorde som han gjorde. Det är lång bok om ett allvarligt ämne. Konstigt nog är den, trots det allvarliga med det hela, väldigt rolig. Vid åtskilliga ställen skrattar man högt och ändå är det en viktig bok om sorg. Det var en mycket bra bok. Klart läsvärd!

Jag är kvar hos er

Anna har haft reumatism sedan hon var ungefär tre år, men hon har alltid klarat sig bra ändå. Nu är hon 15 år och börjar att må allt sämre. Det börjar i käken med att hon inte kan bita ihop ordentligt längre och läkarna menar att det beror på reumatismen i kombination med att hon växer. När hon börjar att må allt sämre, även på andra sätt, börjar tvivlen på att det bara är reumatismen som är boven i dramat. Hon börjar se dubbelt och hon hör pip i öronen och snart inser man att Anna har en hjärntumör som inte går att operera bort eller tas bort genom cellgifter eller strålning. Anna inser att hon kommer att dö.

Boken handlar om hur de som står Anna närmast upplever den tid som är kvar och hur de följer henne i hennes dramatiska förändring från att ha varit en glad och frisk flicka till att mer eller mindre bli ett paket som släpas runt. Boken berättas dels av Anna själv, men mest av hennes mamma, systern Maria och bästisen Hanna.

Det här är en fantastisk bok, som inte lämnar en oberörd. Det är ett vackert porträtt av en ung flicka, som råkar ut för det som inte får hända. Det här är en bok fylld av sorg och av de anhörigas förtvivlade kamp att in i det sista ge Anna ett bra liv.

När ugglan kallar

Mark är en kyrkoherde som av biskopen tvingas att åka till en avlägsen församling vid Kingcomeviken. Mark har ingen aning om att han lider av en obotlig och dödlig sjukdom. Det vet däremot biskopen om och han vill att Mark ska lära sig så mycket som möjligt om livet innan han dör.

I Kingcomeviken bor det indianer, som lever med sina seder och traditioner, och hos dem får Mark leva ett annorlunda liv och lära sig mycket om både livet och döden.

Det här är en bra och lite tankeväckande bok. Man lärde sig också mycket om indianernas liv efter att ha läst den.

Det är slut mellan Gud och mig

Linnea är 16 år och går i ettan på gymnasiet. I en parallellklass går Pia och när Linnea träffar henne känner hon att hon har träffat sin tvillingsjäl. Med Pia kan hon prata och skoja om nästan allt.

Samtidigt som Pia är en väldigt glad och rolig tjej så finns det någonting hon döljer. Ibland kan hon sätta på sig ett stenansikte och bli alldeles konstig, men Linnea gör egentligen ingenting för att på något sätt ställa upp. Egentligen vet hon ingenting om vad det är som är fel, men någonting är fel, för en dag bestämmer sig Pia för att inte leva längre. Hon hoppar ut framför ett tåg och dör.

Det här är en bok, som man ibland kan känna igen sig i. Den handlar om många typiska tonårsfunderingar och trots att mycket är väldigt tragiskt är boken roligt skriven. En jättebra bok!

Jag saknar dig, jag saknar dig!

Tina och Cilla är 13 år gamla och enäggstvillingar. Det gör att de är på pricken lika varandra, men inuti finns det mycket som skiljer de båda systrarna åt. Trots skillnaderna och att Tina ibland ger retsamma kommentarer så älskar de båda tvillingarna varandra. De står varandra väldigt nära och kan prata med varandra om nästan allt.

Så en vanlig dag i maj händer någonting som förändrar allting totalt. Cilla dör. På väg till skolan blir hon påkörd av en bil och i bilen sitter storebroderns bästa kompis.

Kvar efter Cilla blir den stora sorgen och saknaden och boken handlar om den svåra tiden efter Cillas död. Brodern, Jonny, flyr hemifrån. Föräldrarna går omkring med självmordstankar. Klasskompisarna vet inte vad de ska säga till Tina. Och Tina själv känner en stor saknad. Hon saknar, saknar, saknar Cilla så otroligt mycket.

Den här berörande boken är helt klart en av de bästa böckerna jag har läst. Boken är så levande och verklig och smärtan är så äkta. Det är svårt att inte leva sig in i boken. Faktum är att jag grät vid vissa ställen. Det här är en bok som berör och en bok som lever kvar länge, länge efter det att man har läst den. Det är också en bra bok om ett svårt och allvarligt ämne.

Inte helt förvånande är boken baserad på verkliga händelser. Medförfattaren Kinna Gieth förlorade själv sin tvillingsyster i tonåren och det märks att boken delvis är självupplevd. Det är sällan man hittar en såhär äkta och underbart bra bok!

Allis med is

Tioåriga Allis hjärta fryser till is när bästa vännen omkommer i en bilolycka. Som om inte det vore nog med sorgligheter går hennes föräldrars företag i konkurs och föräldrarna tvingas att gå till sjöss för att tjäna pengar. Allis måste därför flytta hem till sin mormor och morfar, som är portvaktare i ett hus i staden.

Flytten innebär att Allis måste byta skola och hon bestämmer sig snabbt för att inte bli kompis med någon på det nya stället eller låta någon ta bästa vännens plats. Alldeles särskilt ska hon inte bli kompis med Sigge, som liksom Allis är nyinflyttad.

En dag flyger en fågel mot klassrumsfönstret och fröken tycker att den ska dödas. Sigge räddar den, men får problem eftersom han inte har någonstans att ha den. Det är då Allis tar sina morföräldrars portvaktsnycklar och ger Sigge nyckeln till husets vind för att han ska kunna ha fågeln där.

När Sigge och hans fågel kommer till huset börjar det hända underliga saker, både i huset och i Allis frusna hjärta.

Det här är en underbar och fin bok om ensamhet och sorg. Den är otroligt gripande och vacker och samtidigt väldigt lättläst och okomplicerad. Mycket läsvärd!