Etikett: Favoriter

  • Sanningsberget av Therese Bohman

    Sanningsberget av Therese Bohman

    Sanningsberget, av Therese Bohman, är en berättelse om livet, konsten och om den livslånga sorgen efter en spårlöst försvunnen bror.

    Betyg: 5 av 5.

    Sanningsberget, av Therese Bohman, inleds med att tioåriga Hannas storebror försvinner spårlöst efter en sen utflykt till Sanningsberget – ett mytomspunnet berg i Kolmården. Ingen har någon aning om var han har tagit vägen och han lämnar inget meddelande efter sig: en dag är han bara borta och familjen lämnas i en sorg som fortsätter genom livet.

    I tre delar, med stora tidshopp, får läsaren följa Hanna från broderns försvinnande, via kämpiga unga vuxna-år, till medelåldern. Sorgen, saknaden och frågorna utan svar, ligger som ett vemodigt stråk över berättelsen. En annan följeslagare genom livet är grannen och klasskompisen Marcus, som är en trygg punkt under tonåren och så småningom blir någonting mer. När de är på väg ut i vuxenlivet tar dock Hanna och Marcus olika vägar: Marcus hamnar i Malmö och börjar doktorera, Hanna flyttar till Göteborg och kämpar med att komma in på en konstskola. Klyftan växer, Hanna känner sig misslyckad och vet knappt varför hon alls lämnade Kolmården längre.

    Hanna och Marcus tappar kontakten medan livet händer och livet pågår: med toppar och dalar. Någonting som står fast är bergen, som blir betydelsefulla i Hannas konst, när hon så småningom etablerar sig som konstnär. Hon målar naturen, men lika mycket den saknade brodern.

    Sanningsberget är, med sina dryga 200 sidor, ingen lång bok, men den rymmer ett liv och den är en njutning att läsa. Jag älskar kompositionen: hur långa sjok, hela decennier, lämnas åt sidan för att istället låta korta nedslag skildra Hannas liv. Det hade kunnat kännas hoppigt och tunt, men det gör det inte, det är en väldigt rik roman och Bohmans fenomenala precision mejslar ut varje scen med en sådan exakthet att mellanrummet fylls ut.

    Det hade också kunnat upplevas störigt att boken inte rör sig mot någon lösning av gåtan kring broderns försvinnande, men inte heller detta skaver. Det känns fint att det här inte är en bok som nystar upp alla trådar och serverar alla svar. Det är inte en sådan bok, ingen spänningsroman, men det är den bästa sortens böcker: en bok om liv, konst, kärlek och sorg.

    Sanningsberget

    Sanningsberget gavs ut av Norstedts 2024. ISBN: 9789113133874.

    Therese Bohman

    Therese Bohman är en svensk författare och kulturjournalist.

  • Pythian pratar av Liv Strömquist

    Pythian pratar av Liv Strömquist

    Pythian pratar, av Liv Strömquist, är ett underhållande seriealbum om problemet med ”självhjälp” och oönskade livsråd.

    Betyg: 5 av 5.

    Pythian pratar, av Liv Strömquist, innehåller sju livsråd om ironiskt nog gör det tydligt att livsråd och självhjälp knappast gör oss lyckligare. Det som är så fantastiskt med Liv Strömquist är att hon i varje seriealbum lyckas förmedla något som både känns nytt, underbyggt och intressant. Nog är vi många som på ett obestämt sätt tyckt att det skaver med alla dessa floskel-liknande råd som flimrar förbi i flödet och som tycker att self care är helt ogreppbart. Det är när Strömquist tar hjälp av sociologer, som Edgar Cabanas, Zygmunt Bauman, Hartmut Rosa och andra, för att problematisera fenomenet som det verkligen sätts i ett förklarande ljus.

    Plötsligt ser jag framför mig alla (inklusive mig själv, till viss del) som förgäves försöker kontrollera, optimera och styra sådant som svårligen kan påverkas: lycka, hälsa, njutning – till och med döden. Det är egentligen självklart att saker och ting inte blir så kul om man försöker forcera fram ”kul”. Det finns naturligtvis mycket allvar i botten, men det hela beskrivs såklart med Strömquists härliga humor. Jag skrattar gott åt bilden av manosfär-influencern Rollo Tomassi, som ”står helt stilla och spelar sur i hallen” i tron att det ska få hans fru att vilja ligga oftare. Och åt psykologen och författaren Nicole LePera, vars bästa livsråd när det gäller relationer, kokar ned till att man bör bryta kontakten med folk.

    Nej, allt går inte att kontrollera och optimera. Förmodligen skulle det göra många av oss gott att våga släppa taget lite mer. Inte för att jag känner mig sugen på att dela ut några livsråd efter att läst den här boken, men ändå.

    Pythian pratar är sjukt rolig och samtidigt tänkvärd. Strömquists illustrationer sätter tonen och stryker under texten på ett snyggt sätt. Det här seriealbumet är verkligen en fullträff.

    Pythian pratar

    Pythian pratar gavs ut av Norstedts 2024. ISBN: 978-91-1-313566-3.

    Liv Strömquist

    Liv Strömquist är en svensk författare och poddare, som bland annat hörs i En varg söker sin pod och Stormens utveckling.

  • Kvinnornas jul: 24 berättelser i advent

    Kvinnornas jul: 24 berättelser i advent

    Kvinnornas jul är en antologi som passar perfekt att använda som adventskalender – 24 underbara berättelser som utspelar sig i jultid.

    Betyg: 5 av 5.

    Kvinnornas jul är en antologi med noveller och poesi som kretsar kring julen. Här ryms 24 texter, vilket alltså gör boken perfekt att använda som julkalender. Det var precis så jag använde den (förra julen) och för mig var det en verklig njutning. Jag älskar julen och läser gärna texter som utspelar sig i juletid. Samtidigt vill jag naturligtvis inte att det ska bli för glättigt och töntigt; julen är ju inte bara en tid med lycka och glitter, utan också en tid då många vänder ut och in på sig själva i stressen att hinna med allt (och att ha råd med allt…) och många känner sig ofrivilligt ensamma. Den här boken har lyckats få till en fin balans av mysiga julskildringar och julens baksidor. Här är dessutom alla texter skrivna av kvinnliga författare, vilket gör att flera texter lyfter det kvinnliga perspektivet. Finns det en särskild jul för kvinnor? Ja, på sätt och vis gör det nog faktiskt det. Om man generaliserar är det kvinnor som ordnar julmys, lagar julmat och fixar julstädningen och det är också något som märks i många av texterna.

    I den här antologin ryms många olika jular. Bodil Malmsten skriver på sitt underfundiga sätt om en jul att drömma tillbaka till och ett nu som blivit tomt på innehåll. Sonja Åkessons bidrag är en dikt i form av en lång inköpslista som säger väldigt mycket om hur en kvinnas jul kan se ut. Victoria Benedictsson skildrar enorma klassklyftor, men också vad som kan döljas bakom fasaden i rikemansfamiljen. Margareta Strömstedts text har den talande titeln Julstädningen och döden och handlar faktiskt om precis just det. Ester Ståhlberg skriver om en julstjärna som kommer att få en särskild betydelse, fylld av både glädje och sorg, för en familj. Anna-Karin Palm har skrivit ett julevangelium i modern tappning. Karolina Ramqvists text handlar om julmat och vuxenblivande.

    Den här boken blev en av mina favoriter när jag läste den förra året. Jag tyckte om alla texter, både de från favoriter som Astrid Lindgren och Kerstin Ekman och de som författats av nya bekantskaper för min del. Läs och njut en stund varje dag fram till jul, det är mitt tips!

    Kvinnornas jul

    Kvinnornas jul gavs ut av Romanus & Selling 2023 och har ett förord av Annina Rabe. ISBN: 9789189771260.

  • Nu levande: Tredje Monikabok av Sara Lövestam

    Nu levande: Tredje Monikabok av Sara Lövestam

    Nu levande är den avslutande delen i Sara Lövestams trilogi om Monika, en trilogi om liv utan barn och om att vara betydelsefull i andras liv.

    Betyg: 4.5 av 5.

    Med Nu levande avslutar Sara Lövestam sin trilogi om Monika och, som så ofta när man har fått följa en karaktär genom ett flertal romaner, känns det faktiskt väldigt tomt när sista bladet är vänt (bildligt talat, jag har lyssnat på ljudboken). Det har varit fint att få läsa om Monika och hennes kämpande med att försöka bli gravid. I Nu levande växlar barnlängtan snarare över till att försöka försonas med insikten att hennes liv kom att bli ett liv utan egna biologiska barn. Efter över ett decenniums försökande, där snart sagt varje månad har handlat om att pendla mellan hopp och förtvivlan, börjar Monika ge upp. Nu uppstår något av en tomhet: vem är hon ens utan allt detta? Det handlar om att skapa en ny identitet, som kretsar kring någonting annat än hormonbehandlingar och graviditetstester. Samtidigt har en man dykt upp, en man hon har en relation med och som vill bli pappa till hennes barn. Han är rent av beredd att betala för en äggdonation som avsevärt kan öka chanserna till en graviditet.

    Parallellt med Monikas berättelse får läsaren också följa med i hennes stora intresse: släktforskningen. Monika letar sig bakåt i historien och läsaren får följa hennes släktingar, en generation i taget, in i 1800-talets Lappland. Hör ryms dramatiska livsöden, tragedier och familjehemligheter och det är omöjligt att läsa utan att bli berörd. De här delarna kompletterar nutidsberättelsen väl. Lövestam levandegör människor med vitt skilda erfarenheter: av att bära barn, att bli förälder, att inte alls bli förälder. Framför allt skriver hon fram det viktiga att livet inte alls handlar om att sätta barn till världen, utan kanske snarare om att kunna göra skillnad i andra människors liv. Med den här boken gläntar hon också lite på dörren och visar på möjligheten att historien är full av, till största delen oberättade, berättelser om människor som gjorde skillnad, som i allra högsta grad möjliggjorde att ett släktträd kunde växa vidare, men som inte alls skaffade barn.

    Det här är en viktig, varm, fin och alldeles underbar bok. Kommer sakna Monika (och kanske ännu mer hennes anmödrar- och anfäder och deras fascinerande liv i ett Sverige som fanns alldeles nyss, men som känns väldigt långt borta).

    Nu levande

    Nu levande gavs ut av Piratförlaget 2022. Jag har lyssnat på ljudboksversionen, i uppläsning av Sara Lövestam och Ellen Jelinek. Nu levande är den avslutande delen i en trilogi. Läs även övriga delar: Ljudet av fötter och Bära och brista. ISBN: 9789164208484, 9789164235039.

    Sara Lövestam

    Sara Lövestam är en svensk författare och språkvetare.

  • Straff av Ann-Helén Laestadius

    Straff av Ann-Helén Laestadius

    Straff, av Ann-Helén Laestadius, är en viktig och drabbande bok om samiska barn som tvingas lämna sina hem och sin kultur för att gå på nomadskola. Det trauma det innebär går sedan i arv i generationer.

    Betyg: 5 av 5.

    Straff, av Ann-Helén Laestadius, följer några barn som tvingats lämna sina hem och sin kultur för att gå på nomadskola. Under tiden på skolan är de förbjudna att tala sitt modersmål och de tvingas att lära sig svenska. Den som blir påkommen med att tala något samiskt språk, eller på något annat sätt utövar något som kan förknippas med samisk kultur, blir bestraffad. Det är en hård och tuff miljö, där både psykisk och fysisk misshandel är vardag. Inte ens när riktigt allvarliga övergrepp begås, finns något sätt att lämna nomadskolan. Föräldrarna, samer, har inte mycket att säga till om i ett samhälle som förtrycker urfolk.

    Boken växlar mellan att skildra tiden på nomadskolan och att följa samma huvudpersoner på 80-talet. Jon-Ante, Else-Maj, Nilsa, Marge och Anne-Risten, bär alla på tunga bagage, i vissa fall rena trauman, som går tillbaka till tiden på nomadskolan. Sedan de blivit vuxna blir erfarenheterna också något som även drabbar nästa generation.

    Laestadius är otroligt skicklig på att skriva om samisk kultur och det förtryck det samiska folket har utsatts för, och fortfarande utsätts för. Den som inte tidigare reflekterat över det, blir här varse hur brutalt en hel kultur närapå kan utplånas, inte minst genom att frånta människor sitt hjärtas språk. Så kommer Anne-Risten att bli mamma till barn som skäms över hennes samiska bakgrund och som inte kan ett ord samiska. Marge, å sin sida, blir förälder till ett barn som suger åt sig all samisk kultur som en svamp, men där Marge själv inte kan lära ut allt dottern vill veta – hon har ju aldrig fått lära sig att skriva på samiska. Jon-Ante lämnar byn och skaffar sig ett nytt liv i stan, inte av vilja, utan av nödvändighet för att hantera det kan utsatts för på nomadskolan. Nilsa representerar det som Laestadius inte heller duckar för att skriva om: den skadliga machokultur som är ett problem även i Sápmi. På nomadskolan är han den stora mobbaren och som vuxen är han som har längst till att erkänna nomadskolans övergrepp. Även Nilsa bär dock på mörker och när husmor, nu en åldring, åter börjar ses i byn är inte ens Nilsa oberörd.

    Straff är en bok som både berör och stör. Det är en bok som upplyser, väcker tankar och engagerar och Laestadius är fantastisk på att göra berättelsen levande och intressant. Jag kan tycka att en del scener med den åldrade husmodern är lite onödiga, budskapet går fram ändå och i mitt tycke hade berättelsen inte behövt spetsas till med övertydliga scener med hämnd-tema. Det är dock en mycket liten anmärkning till en berättelse som i sin helhet är oerhört läsvärd och viktig.

    Straff

    Straff gavs ut av Romnas & Selling 2023. ISBN: 9789189051362.

    Ann-Helén Laestadius

    Ann-Helén Laestadius är en svensk-samisk författare.

  • Skyddsrummet Luxgatan av Jerker Virdborg

    Skyddsrummet Luxgatan av Jerker Virdborg

    Skyddsrummet Luxgatan, av Jerker Virdborg, är en novellsamling där alla berättelser utspelar sig i ett Sverige drabbat av krig och konflikt.

    Betyg: 5 av 5.

    Skyddsrummet Luxgatan, av Jerker Virdborg, är en novellsamling där alla noveller utspelar sig i ett Sverige så som vi inte känner igen det. Det pågår krig och konflikt, kyrkor sätts i brand, människor torteras, förtrycks, döms till dödsstraff. Mellan novellerna utspelar sig en berättelse om en grupp människor som flytt ned i ett skyddsrum och som sitter där nere, i dålig luft, med dålig belysning, med ytterst begränsat med mat och vatten, medan anfall pågår ovanför dem.

    Det här är en bok som drabbar och känns. Jag har portionerat ut noveller ur Skyddsrummet Luxgatan i min läsning genom åren, men har nu läst boken på nytt, mer sammanhållet. Det är intressant att tänka på vad som har skett i världen, och med den här läsningen, under de närmare 10 år som gått sedan boken gavs ut första gången. kändes den helt oerhörd, en helt sjuk berättelse, där Sverige drabbats av något så otänkbart som krig. Janne Tellers Om det var krig i Norden bjöd på en liknande läsupplevelse: en berättelse som väckte tanken att krig inte nödvändigtvis sker där och drabbar andra. Då var det ett skrämmande tankeexperiment, som jag upplevde det, jag som vuxit upp här, i landet där man föreställde sig en evig fred.

    Att läsa den här novellsamlingen nu? Ja, den är lika drabbande, lika fruktansvärd, lika skrämmande, lika obehaglig, men jag läser också utifrån att krig pågår i vårt relativa närområde, på ett sätt det faktiskt inte gjorde för 10 år sedan. Det tar inte udden av läsningen, på något sätt, det är en oerhört bra bok. Det är också en novellsamling som nu, mer än någonsin, påminner om att demokrati och fred är någonting värdefullt och skört och att det finns mycket att försvara i det här landet.

    Skyddsrummet Luxgatan

    Skyddsrummet Luxgatan gavs ut av Albert Bonniers förlag 2015. ISBN: 9789100138738, 9789100138745.

    Jerker Virdborg

    Jerker Virdborg är en svensk författare.

  • Systrarna av Jonas Hassen Khemiri

    Systrarna av Jonas Hassen Khemiri

    Systrarna, av Jonas Hassen Khemiri, är en tegelstensroman om livet och systerskap och om att växa upp med en förälder från Tunisien.

    Betyg: 5 av 5.

    Systrarna, av Jonas Hassen Khemiri, är en roman om tre systrar och om en man vid namn Jonas Hassen Khemiri. Jonas växer upp i Stockholmsområdet Drakensberg med sin mamma, bröder och, tidvis, sin tunisiske pappa. Under en formande period i livet korsas hans vägar av Mikkolasystrarna, Ina, Anastasia och Evelyn, som liksom honom har en tunisisk förälder och som under en tid bor i samma kvarter. Mikkolasystrarna gör ett sådant intryck att Jonas aldrig riktigt kommer att kunna släppa dem eller lämna dem ifred, trots att livet pågår och deras vägar (knappt) korsas igen sedan systrarna och deras kringflackande mamma har lämnat Drakensberg. I ett antal delar, som skildrar en allt kortare tidsperiod i de fyra huvudpersonernas liv, får läsaren följa Jonas och Mikkolasystrarna genom uppväxt och vuxenblivande.

    Khemiri (författaren) har gjort sig ett namn genom att skriva kort och precist, som den 86 sidor långa Jag ringer mina bröder. Systarna är något helt annat, ur det perspektivet att den är på 700+ sidor. I övrigt innehåller Systrarna väldigt många element från tidigare romaner. Jag kanske till och med måste slänga in brasklappen att den är som bäst om man redan har läst allt av Khemiri och älskar hans tidigare romaner. Sådant han har vänt och vridit på i tidigare böcker, som ett oerhört skavigt pappa-son-förhållande (Montecore, Pappaklausulen) och en väns tragiska bortgång (Allt jag inte minns), får chans att breda ut sig på nytt i den här omfångsrika berättelsen. Att bli bedömd utifrån hudfärg och att leva med en fot i en annan kultur återkommer också (Ett öga rött, Jag ringer mina bröder). Som alltid finns såklart en Jonas Hassen Khemiri med i berättelsen, den här gången i en huvudroll med många kopplingar till verklighetens Khemiri. Läser man Systrarna kommer man också känna igen stilen och humorn.

    Finns det något nytt? Ja, det är klart att Systrarna också bjuder på många nya ämnen och är en fantastisk bok alldeles på egen hand. Att få följa Mikkolasystrarna är en fröjd: det är tre personer att verkligen tycka om. Där finns storasystern, Ina: ordningssam, planerande, kontrollerad. Där finns mellansystern, Anastasia: konstnärssjälen som låter livet och hända och som utan någon speciell plan går från att sova på soffor till att bli ekonomiskt oberoende. Där finns också lillasystern, Evelyn, som verkar ha fastnat för evigt i ett butiksjobb hon hatar och vars liv i mångt och mycket står och stampar tills hon plötsligt lättar sina vingar. Alla gör de otroliga resor och parallellt harvar Jonas på med sitt: skrivliv, familjeliv. Vad de alla fyra har gemensamt är deras tunisiska föräldrar och de märkligheter som pågår kring dem: Mikkolasystrarnas mamma är övertygad om att familjen har fått en förbannelse över sig, Jonas pappa har en tendens att överge familjen utan ett ord.

    Jag har läst det mesta av Khemiri och håller honom för en av mina största favoritförfattare. Att han skulle skriva en tegelstensroman hade jag inte väntat mig och kanske kände jag en liten tvekan över hur han skulle få ihop det. Jag hade såklart inte behövt oroa mig, det här är lika briljant som allt annat Khemiri har skrivit och sidantalet är på många sätt det som gör den här boken: att man får vara i berättelsen så länge, lära känna huvudpersonerna på djupet, följa dem genom livet. En underbar bok och en komplett läsupplevelse: humor, sorg, kärlek, här ryms det mesta, det är bara att följa med och beröras.

    Systrarna

    Systrarna gavs ut av Albert Bonniers förlag 2023. ISBN: 9789100800765.

    Jonas Hassen Khemiri

    Jonas Hassen Khemiri är en svensk författare och dramatiker.

  • Ovanjorden av Mikael Berglund

    Ovanjorden av Mikael Berglund

    Ovanjorden, av Mikael Berglund, är en fantastisk roman om kärlek och om att söka tillhörighet i en kultur man inte fötts in i.

    Betyg: 5 av 5.

    Ovanjorden, av Mikael Berglund, är en kärleksroman som skulle kunna beskrivas såhär: en ung man blir blixtförälskad i en upptagen kvinna, som dessutom väntar sitt första barn. Långt senare träffas de igen och har inte glömt varandra, en relation inleds, men allt blir trassligt. Ovanjorden skulle alltså kunna beskrivas som en ganska genomsnittlig bok om hjärta & smärta, vilket inte brukar vara min kopp te. Märkligt nog är Ovanjorden, trots allt, någonting mycket större än så. Berättandet och språket är underbart: här finns natur och liv på ett sätt som böcker sällan lyckas göra såhär levande.

    Bakom historien om huvudpersonen, Oskar, och hans Eija, ryms dessutom mycket mer. Det som berör mig mest är att läsa om Oskars ständigt sökande efter sin identitet – och kanske den samiska identitet som hans släkt förlorat. Det är inte bara Eija som lockar Oskar till trakterna kring Ammarnäs, där Eija lever och rör sig efter renen, utan också naturen självt. Gång efter gång söker han sig dit och trots att han alltid sticker ut, aldrig upplever att han riktigt hör till, drar Eija och hennes värld in honom. Visst finns det otaliga berättelser om förhållanden som kompliceras av kulturskillnader, men aldrig har jag väl läst en bok som faktiskt skildrar den såhär, synliggör den samiska kulturen på det här sättet.

    De senaste åren har det samiska folkets historia, övergreppen mot dem, och den rasism som riktas mot samer alltjämt, skildrats i ett antal uppmärksammade böcker. Jag tänker på Stöld av Ann-Helén Laestadius, Ædnan av Linnea Axelsson och Herrarna satte oss hit av Elin Anna Labba, för att nämna några. Det är utmärkt. Men det är också fantastiskt att Mikael Berglund nått ut med en roman som Ovanjorden, en roman där samisk kultur finns som en självklarhet utan att samtidigt ge undervisning i en mörk historia med rasbiologi och barn som tvingats lägga bort sitt eget språk. Självklart saknar inte Ovanjorden passager där historien och dagens villkor lyser igenom, men det är ändå inte en sådan bok, som jag läser den. När politik och historia skalas bort blir den samiska kulturen istället en kraft som tillsammans med naturskildringen och kärleksberättelsen blir mäktig. Det här är en oerhört stark bok. Hade den varit skriven på något annat sätt hade jag hakat upp mig på alla irrationella livsval och märkliga beteenden i den här boken, men nu är Ovanjorden skriven precis som den är och jag tyckte den var fantastisk.

    Ovanjorden

    Ovanjorden gavs ut av Albert Bonniers förlag 2022. Jag har läst den i en pocketutgåva från 2023. ISBN: 9789100803575, 9789100191771.

    Mikael Berglund

    Mikael Berglund är en svensk författare, grafisk formgivare och programmerare.

  • Tiden second hand: slutet för den röda människan av Svetlana Aleksijevitj

    Tiden second hand: slutet för den röda människan av Svetlana Aleksijevitj

    Tiden second hand är en mäktig berättelse om ett imperium och dess fall: en dokumentärroman med vittnesmål från vanliga människor. Det är en bok med fasansfulla skildringar av våld och tortyr, en bok som ger bilder svåra att skaka av sig.

    Betyg: 4 av 5.

    Tiden second hand är den avslutande delen i Svetlana Aleksijevitjs dokumentära romanserie Utopins röster, där hon på olika sätt skildrat livet i Sovjetunionen. I Tiden second hand är Sovjetunionen förbi och har lämnat efter sig ett trasigt marknadssystem, där några plundrat staten på stora tillgångar och den stora massan lever i stor fattigdom. För vissa har hela livet handlat om att vara en del i något större, ett samhälle och ett system där varje individ bara är en liten kugge i ett större maskineri. Nu lämnas de utan någonting: allt de trodde på är borta och förlöjligat. Somliga har ett nostalgiskt skimmer när de tänker tillbaka på det som varit, andra berättar om nöd och fattigdom, angiveri och förtryck.

    Med Sovjetunionens fall följer också flera blodiga händelser. I Tiden second hand finns röster från flera massakrer och här skildras händelser som är så ofattbara att de för evigt har bränts in i hjärnan efter den här läsningen. Ibland blir det för mycket, för jobbigt att ta sig igenom, men kanske just därför känns det helt nödvändigt att Aleksijevitj satt ord på dem.

    Tiden second hand är en fantastisk skildring av ett imperium och dess fall, från de vanliga människornas perspektiv. Precis som i Aleksijevitjs övriga dokumentärromaner har hon intervjuat ett stort antal personer, enligt egen utsago över 1 000 (intervju i DN), och vävt ihop deras berättelser till ett större verk, en berättelse som spänner över drygt 650 sidor. Boken kan i princip öppnas var som helst och börja läsas därifrån, men det är helheten som gör det. Det här är en oförglömlig skildring av ett imperium och ett folk, en berättelse som ger tankar och insikter om det som titeln skvallrar om: att allt kommer igen, allt är second hand.

    Tiden second hand

    Vremja second hand översattes till svenska av Kajsa Öberg Lindsten och gavs ut av Ersatz 2013. ISBN: 9789186437398, 9789187219856. Tiden second hand ingår i serien Utopins röster. Övriga titlar i serien är Kriget har inget kvinnligt ansikte, De sista vittnena, Zinkpojkar och Bön för Tjernobyl.

    Svetlana Aleksijevitj

    Svetlana Aleksijevitj (född 1948) är en belarusisk författare. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 2015 med motiveringen ”för hennes mångstämmiga verk, ett monument över lidande och mod i vår tid”.