Elsa Billgren driver en av de bloggar jag följer flitigast. Även den som inte läser hennes blogg kanske känner igen Billgren, som syns en del i TV, t.ex. i Äntligen hemma. I Elsas vintage står hennes stora passion för äldre kläder i fokus och hennes vurm för det den här lite mer hållbara shoppingen, som inte är slit och släng, och det kanske mer personliga uttrycket i modet är verkligen smittande. Det här är en inspirerande bok där Billgren delar med sig av shoppingtips, råd om hur man tar hand om sina sköra vintageplagg och berättar om hur modet har förändrats under 1900-talet och hur man känner igen kläder från olika decennier. Allt är illustrerat med modeteckningar och fint foto. Som alltid skriver Billgren himla bra och personligt också! Bland annat berättar hon om den brand som slukade hennes hem (och vintageklänningar) för några år sedan.
Jag tycker riktigt mycket om den här boken, faktiskt, men om jag hade fått önska något så hade jag gärna sett ännu mer foto från Billgrens samling av vackra (brud)klänningar. Utöver TV och skrivande så jobbar ju Billgren med personal shopping med vintageinriktning samt har uthyrning av vintagebrudkläder, så nog hade det kunnat finnas mycket kläder att visa upp i en bok. Gissningsvis har Billgren velat hålla boken lite mer allmän och inte snöa in för mycket på sina egna godbitar i garderoben, så jag antar att det där var en knepig balansgång.
Jag kan för övrigt erkänna att jag inte äger några vintageplagg, bland annat för att jag extremt ogärna skulle vilja få in pälsängrar eller annat kryp i mitt hem… (skadedjur finns inte omnämnt någonstans i boken, vilket på sätt och vis känns lite konstigt, för just det är definitivt det som gör att jag inte skulle släppa något gammalt innanför dörren; men det är väl bara jag…). Däremot är jag intresserad av kläder, så behållningen för mig med den här boken är såklart inspirationen snarare än de mer handfasta tipsen och råden.
För den som inte kan få nog av vintage och för den som, liksom jag, tycker att Elsa Billgren är himla bra på att inspirera till att köpa gamla grejer hellre än nya, så finns det för övrigt en ny bok att se fram emot. För inte så länge sedan avslöjade nämligen Elsa Billgren att hon skrivit en till vintage-bok; den här gången med inredning i fokus. Den utkommer i höst.
Känner ni till Begriplighetspriset? Det är ett pris som delas ut av kommunikationsbyrån Publik till ”en person som lyckats förklara ett svårt och viktigt ämne så att andra förstår. I år har priset gått till fotografen Mattias Klum, som jag har följt i SVT:s Fridlyst under hösten. I serien har han tillsammans med kändisar gjort mer eller mindre symboliska projekt för att synliggöra utrotningshotade arter, som tigrar, hajar och elefanter.
Jag gillar Mattias Klum och hans engagemang för ödesfrågor, som frågan om en hållbar utveckling, så jag tycker såklart att det är jättekul att han har uppmärksammats med detta pris. Jag har också fått upp ögonen för hans senaste bok, som han har skrivit tillsammans med Johan Rockström:
”Vår tid på jorden är en bok som skrivits främst för att inspirera och vägleda oss till att agera, då mänskligheten står inför en vändpunkt i vår historia och för jordens tillstånd. Förord skrivet av President Bill Clinton.”
Schyst! Det här verkar vara en bok i min smak och en bok som gissningsvis skulle kunna fungera som ett välbehövligt wake up-call till de som inte inser allvaret. Synd att dessa sällan läser böcker…
Jag har länge tänkt se de aktuella utställningarna på Bildmuseet, men jag har varit bortrest stora delar av oktober och sedan har det kommit annat emellan. I helgen blev det dock av. Museet är värt ett besök bara för arkitekturens och utsiktens skull (panoramafönstren är spännande placerade och utsikten över Umeälven fantastisk!), men intressanta utställningar är såklart en bonus… 😉 Just nu finns det flera litterära kopplingar. Dels har de en stor separatutställning med den indiska fotografen Dayanita Singh. Jag tycker oerhört mycket om hennes foto, faktiskt. Det är både intressanta konstfoton, dokumentära bilder och intressanta arrangemang. En del av utställningen heter Museum of Innocence. Och ja, det en tolkning av Orhan Pamuks mästerverk Oskuldens museum, som jag tycker så mycket om.
Just nu visas också bilder av Nanna Johansson, som jag ju har läst en hel del av i år. De är också sevärda. Bland annat får man en förhandstitt på hennes kommande bok.
Jag har redan en bok med såväl tråkiga, som kitchiga vykort. Nu har Jeppe Wikström, som samlat vykorten till den tidigare samlingen, utkommit med en ny vykortsbok. Även här utgörs bilderna främst av bilder från 50- och 60-tal, årtionden då man var stolt över allt från vattentorn och varuhus till bostadsområden och tyckte att dessa motiv passade på vykort. Man blir glad av att bläddra i sådana här böcker och visst kan man skratta, men man kan också reflektera över vad som har hänt i samhället och var stoltheten kom ifrån. Mycket trevlig bok och skönt att det fortfarande finns flera trista vyer från min stad, Umeå, att njuta av.
Jag var på Fotografiska här om veckan och såg deras utställningar (en utställning är, Strindbergåret till ära, om August Strindberg, men det var inte huvudattraktionen för min del). I deras fotobokshop noterade jag att det finns en bok med fler tråkiga vykort:
Hur kan jag ha missat att den här boken finns? Jag har flera av Max Ströms vykortsböcker (Tråkiga vykort och Kitschiga vykort) och tycker att de är himla roliga att bläddra i. Måste nästan skaffa mig den här uppföljaren.
Min mamma har boken Fågelsång (av Jan Pedersen och Lars Svensson och med foto av Jari Peltomäki och Markus Varesvuo samt illustrationer av Jony Eriksson) som, förutom att den är en vanlig fågelbok med fakta om våra svenska fåglar, också har en uppspelningsenhet, så att man kan lyssna på fåglarnas sånger och läten. Det är en riktigt mysig bok. Nu har det kommer en ny bok i lite samma stuk: Vilda djur av Jan Pedersen. Där finns alltså fakta om djur och möjlighet att lyssna på deras läten. Den vore lite kul att bläddra i. 🙂
I samma anda som Tråkiga vykort och Kitschiga vykort har bokförlaget Max Ström kommit ut med en till bok med nedslag i det som en gång i tiden, eller fortfarande, anses vara sevärt och något att vara stolt över, men som kanske egentligen inte är sevärt… I vykortsböckerna kan det vara matsalar eller badhus som anses värdefullt att föreviga på bild. Den nya boken har jag inte läst, men vill hemskt gärna skaffa till min samling. Jag älskar sådant här! Man blir varm i hjärtat av att se stolta människor försöka. Och man ler när det liksom blir fel. Det lär finnas ett antal platser från Västerbotten i boken (där jag bor dårå)… Fina Västerbotten!
Fick du inte nog av alla Tråkiga vykort finns det också en samling med kitschiga dito. En del kort skulle passa lika bra i den tidigare vykortssamlingen, men här finns också en den nytt i vykortsväg. Leende kullor i folkdräkt trängs med badflickor (många barbröstade!) och med otroligt konstruerade bilder på familjelycka i största allmänhet. Här finns också vykort på kändisar (och dansband!) och en del annat från 50- och 60-talet. Det är rörande att se vad som ansågs passa på vykort på den här tiden. Annars får man kanske inte ut så mycket mer av den här boken än av Tråkiga vykort, utgiven av samma förlag. Rolig bok hur som helst, men jag saknar fortfarande texter!
Tråkiga vykort är betydligt roligare än vad det låter som!
Den här boken är orgie i trista vykort, som man allvarligt funderar på varför de en gång togs och vem som eventuellt har skickat dem. Här finns bland annat en riktigt gråtrist bild av Grums konstisbana och ett vykort med matsalen vid riksförsäkringsverkets sjukhus i Nynäshamn.
Vykorten från 50- och 60-talen är tacksamma att le åt samtidigt som de är ett fint porträtt av ett Sverige som känner stolthet över sitt land i utveckling. Det här är bilder från en tid då man tyckte att ett nytt stadshus eller en idrottsanläggning var tillräckligt stort och viktigt för att pryda ett vykort.
Boken är riktigt kul att blädda i och den är snyggt och enkelt utformad. Det enda jag eventuellt saknar är lite mer text om vykorten.
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
Elsa Billgren driver en av de bloggar jag följer flitigast. Även den som inte läser hennes blogg kanske känner igen Billgren, som syns en del i TV, t.ex. i Äntligen hemma. I Elsas vintage står hennes stora passion för äldre kläder i fokus och hennes vurm för det den här lite mer hållbara shoppingen, som inte är slit och släng, och det kanske mer personliga uttrycket i modet är verkligen smittande. Det här är en inspirerande bok där Billgren delar med sig av shoppingtips, råd om hur man tar hand om sina sköra vintageplagg och berättar om hur modet har förändrats under 1900-talet och hur man känner igen kläder från olika decennier. Allt är illustrerat med modeteckningar och fint foto. Som alltid skriver Billgren himla bra och personligt också! Bland annat berättar hon om den brand som slukade hennes hem (och vintageklänningar) för några år sedan.
