Bokblomma

Etikett: Norge

  • Fyra böcker jag läser med 3,5-åringen: ”Bockarna Bruse på solsemester”, ”Bra jobbat, mamma pingvin”, ”Kalle Kroks bästa bok” och ”Mamma Mu blir ledsen”

    Fyra böcker jag läser med 3,5-åringen: ”Bockarna Bruse på solsemester”, ”Bra jobbat, mamma pingvin”, ”Kalle Kroks bästa bok” och ”Mamma Mu blir ledsen”

    Vi läser och läser och läser för 3,5-åringen. Vilken tur att det finns bibliotek! Här är fyra favoriter från den senaste låneomgången.

    Bockarna Bruse på solsemester av Bjørn F. Rørvik och Gry Moursund, i översättning av Pija Lindenbaum

    Bockarna Bruse på solsemester är en av flera böcker som bygger på den välkända sagan (och sången) om de tre bockarna som trippar över trollebro. Böckerna följer i stora drag samma handling: bockarna är på något äventyr och möter oväntat ett troll som de överlistar. Min sambo tycker att Bockarna Bruse-böckerna är tjatiga, men jag tycker att de är roliga och min dotter uppskattar dem också. Som vuxen ligger humorn i hur den uttjatade sagan förläggs till nya situationer och en ny tid. En del skämt och referenser går nog faktiskt dottern förbi, men hon har sin behållning av de spännande och knasiga berättelserna. I Bockarna Bruse på solsemester åker bockarna på solsemester med ospecificerat hotell. Trollet skickas som tungt specialbagage till Tjotahejti så småningom, men innan dess hinner bockarna både solsemestra och bli lurade av det läskiga trollet. Illustrationerna är fulsnygga, detaljrika och bidrar till humorn.

    Bukkene Bruse drar till syden översattes från norskan av Pija Lindenbaum och gavs ut av Lilla Piratförlaget 2020. Läs även Bockarna Bruse på badhuset, Bockarna Bruse kommer igen, Bockarna Bruse börjar skolan och Bockarna Bruse firar jul. ISBN: 978-91-7813-163-1.

    Bra jobbat, mamma pingvin av Chris Haughton, i översättning av Gunilla Halkjaer Olofsson

    Jag vet inte riktigt hur Chris Haughton gör det, men trots att hans illustrationer främst består av stora färgblock lyckas han få fram fantastiskt mycket detaljer, minspel och känsla. I Bra jobbat, mamma pingvin hejar en pingvinpappa och en pingvinunge på en pingvinmamma som ger sig iväg tillsammans med andra mammor på en mödosam färd för att hämta mat. Och sedan är det bara att ge sig iväg igen. En fantastiskt fin och härlig bok, särskilt när man själv känner sig som en pinvinmamma emellanåt.

    Well done, Mummy Penguin översattes från engelskan av Gunilla Halkjaer Olofsson och gavs ut av Lilla Piratförlaget 2022. ISBN: 978-91-7813-363-5.

    Kalle Kroks bästa bok av Julia Donaldson (text) och Axel Sheffler (illustrationer), i översättning av Lennart Hellsing

    I Kalle Kroks bästa bok får läsaren följa följa med på ett läsäventyr som sträcker sig över en hel trave böcker. Varje uppslag är en ny bok, som hänger samman med nästa. Det är en finurlig och rolig berättelse, med många små detaljer att upptäcka.

    Charlie Cook’s Favourite Book översattes från engelskan av Lennart Hellsing och gavs ut av Alfabeta 2005 och 2019. ISBN: 978-91-501-2058-5.

    Mamma Mu blir ledsen av Jujja Wieslander och Sven Nordqvist

    Det är konstigt, men jag har själv ingen relation till Mamma Mu – kan inte minnas att jag någonsin läste dem som barn? En del sånger känner jag igen, men inte böckerna. Därför är det extra kul att upptäcka dem tillsammans med dottern, som råkar tycka så mycket om dem att hon gärna läser samma bok flera gånger i rad. Nu senast lånade vi Mamma Mu blir ledsen, där den socialt inkompetenta Kråkan i vanlig ordning ställer till oskön stämning. Den här gången blir Mamma Mu rent av ledsen. Fin bok om vänskap och känslor! Sven Nordqvists illustrationer är, som vanligt, fantastiska och detaljrika. Mysigt också att Mamma Mu-böckerna brukar avslutas med en liten dikt.

    Om man har en vän

    ska man hälsa på den.

    Ur Mamma Mu blir ledsen av Jujja Wieslander och Sven Nordqvist

    Mamma Mu blir ledsen gavs ut av Rabén & Sjögren 2024 och är en av många bilderböcker om Mamma Mu och Kråkan. ISBN: 978-91-29-74462-0

  • Svält av Knut Hamsun

    Svält av Knut Hamsun

    Svält, av Knut Hamsun, är en klassiker från 1890. Det är en bok om nöd och svält som är svår att ta sig ur. Hur orka arbeta när man svälter?

    Betyg: 3.5 av 5.

    Svält är den norske författaren Knut Hamsuns genombrottsroman från 1890. Den handlar i stort om det som titeln vittnar om: svält. I boken vandrar ett namnlöst berättarjag runt i det som idag är Oslo. Mannen har inga pengar och ingenting att äta, men är också så plågad av svält att han omöjligt kan tjäna några pengar. Situationen är hopplös och han tar sig fram en dag i taget, tuggandes på sågspån och sväljandes sin saliv för att försöka stilla hungern. Mannen försöker pantsätta det lilla han har – kanske vill pantlånaren ha några knappar? Hans glasögon? Mitt i all förnedring, som nöden tvingar honom till, försöker berättarjaget hålla huvudet högt. Hemlös? Nej då, jag var ute för sent och tappade nyckeln…

    Det är en oerhört stark skildring av armod och svält, något annat går inte att säga. Jag har förstått det som att Svält baseras på Hamsuns egna erfarenheter innan han etablerade sig som författare och det kanske förklarar hur romanen lyckas hålla sig så levande och berörande. Det känns i alla fall som att Svält är skriven av någon som vet vad svält gör med en människa: inte minst de där allt snurrigare tankarna och hallucinationerna som uppstår när kroppen börjar ge upp.

    Berättelsen drivs alltså framåt av en svältande man och pålitligheten blir därefter. Det är inte helt lätt att hänga med i, för min del. Egentligen har jag inget ont att säga om uppläsningen, men jag tror att jag hade fått ut mer av läsningen om jag hade läst själv och jag tror att jag hade förstått fler nyanser om jag hade läst i min egen takt och med mer eftertanke.

    Det finns såklart mycket att imponeras över med Svält, men någon lättsam bladvändare är den såklart inte. Min största invändning mot Svält är faktiskt att den känns otroligt seg, en egenskap den, i mitt tycke, delar med en annan odödlig klassiker: Den gamle och havet av Ernest Hemingway. Det säger kanske mer om mig än om dessa böcker, men för mig är det två böcker om långdragna plågor som bara pågår, sida upp och sida ner, utan någon direkt vila eller variation. Jag är glad att jag har läst Svält (och Den gamle och havet, för all del; den har jag till och med läst två gånger), men det har tagit sin tid, det må jag säga.

    Svält

    Den första utgåvan av Sult gavs ut 1890 och finns i ett flertal senare översättningar till svenska. Jag har läst Pelle Fritz-Crones översättning från 1959, i en uppläsning av Magnus Schmitz, utgiven av Viatone 2023. ISBN: 9788771837391.

    Knut Hamsun

    Knut Hamsun (1859–1952) var en norsk, nobelprisbelönad författare.

  • Vi är inte här för att ha roligt av Nina Lykke

    Vi är inte här för att ha roligt av Nina Lykke

    Vi är inte här för att ha roligt, av Nina Lykke, är en rolig, dråplig och tänkvärd bok om en missförstådd(?) kulturman.

    Betyg: 4.5 av 5.

    Vi är inte här för att ha roligt, av Nina Lykke, handlar om något så bespottat som en kulturman, men boken berättas inte från det förväntade(?) perspektivet, en utsatt kvinnas, utan från mannen själv. Huvudpersonen, Knut, är en författare med en bästsäljare i bagaget. Den kritikerrosade romanen har inte följts upp av några större succéer: tvärtom har hans senare böcker sågats. På privatplanet har han också en svacka: separerad och med dålig kontakt med den vuxne sonen. Hans enda närvarande vän är en granne, som bara har tid när hans ständiga av-och-på-förhållande är av.

    Nu är Norges största litteraturfestival i antågande och Knut blir inbjuden med kort varsel, så som det kan bli när förstahandsvalet, och kanske även andrahandsvalet, har tvingats avböja. Av en olycklig slump, eller kanske inte(?), är samtalet tänkt att involvera en viss verklighetsförfattare, som öppet har anklagat Knut för att ha antastat henne. Knut har en helt annan bild av händelsen och det är inte utan tvekan han tackar ja till medverkan.

    Vi är inte här för att ha roligt gör något så märkligt som att skapa sympatier för en man som på många sätt framstår som oskön. Det handlar om en vit cis-man i övre medelåldern, därtill en, vid tiden, framgångsrik och rikskänd författare, som ställs mot en betydligt yngre kvinna på väg att bli ett namn i litteraturlivet. Det vore enkelt att måla upp Knut som en simpel snuskgubbe, någon som tycker sig ha rätt att ta för sig av det han vill ha och som därtill råkar vara rätt försupen, men genom att låta Knut stå i centrum framkommer en mer nyanserad bild.

    Knut har verkligen på sig offerkoftan. Det ältas. Alla oförrätter mot honom tuggas om och om igen och det handlar inte bara om verklighetsförfattaren. Lykke skildrar scen efter scen där Knut plattats till. Författarsamtal med inte ens en handfull i publiken. Intervjuer där intervjuarna inte ens läst hans bok. Recensioner som inte enbart bedömer hans senaste roman utan också passar på att snacka ned Knut som person och risa hans tidigare verk. Lykke skildrar en kulturvärld där det kan gå snabbt att bli passé och där det mesta tycks handla mer om person än om litteratur.

    Jag tycker att Vi är inte här för att ha roligt var överraskande bra och väldigt tänkvärd. Det är alltid kul med böcker som tar ett annat grepp än det förväntade och som därmed kan bidra med lite fler perspektiv. Det är lätt att glömma att varje liten person, hur idiotisk den än verkar, faktiskt bara är en människa. När jag läser den här boken känner jag faktiskt med Knut, hur knäpp han än är och vilka dumheter han än hasplar ur sig, och jag läser med en genuin önskan att han ska få lite upprättelse till sist. Vi är inte här för att ha roligt är dessutom, just det, rolig, inte minst i hur den driver med kulturbranschen. En mycket bra bok!

    Vi är inte här för att ha roligt

    Vi er ikke her for å ha det morsomt översattes av Marianne Mattsson och gavs ut av Wahlström & Widstrand 2023. ISBN: 9789146240747. Jag har lyssnat på den inläst av Leif Andrée för Radioföljetongen i Sveriges radio.

    Nina Lykke

    Nina Lykke är en norsk författare och grafisk designer.

  • Trilogin: Sömnlösa, Olavs drömmar, Kvällning av Jon Fosse

    Trilogin: Sömnlösa, Olavs drömmar, Kvällning av Jon Fosse

    Trilogin, av Jon Fosse, är en mäktig liten berättelse som kan läsas på många olika sätt, men allra mest är den en bok om djup kärlek.

    Betyg: 5 av 5.

    Trilogin, av Jon Fosse, är en samling korta, sammanlänkade berättelser. I den första, Sömnlösa, letar ett ungt par, Asle och Alida, förgäves efter tak över huvudet för natten. De har lämnat hembygden och tagit sig till ett större samhälle där de hoppas på att kunna skaffa sig en bättre framtid. De har just ingenting med sig och lämnar heller ingenting kvar på den plats de kommer ifrån. Den unga kvinnan i paret, Alida, är höggravid och det är en kall och regnig kväll, men ingen tar emot dem.

    I bokens andra del, Olavs drömmar, är den unge mannen i paret, Olav, som han numera kallar sig, åter i samhället där paret tvingades vandra från dörr till dörr den där kvällen. Den här gången har han rest dit för att köpa ringar, som skulle kunna ge sken av att han och Alida är man och hustru. De har nu en liten son och har försökt bygga upp en ny tillvaro på annan ort. De har fortfarande just ingenting, men Olav vill ge Alida allt, inklusive ett förtrollande vackert armband han ser hos juveleraren. Han hinner dock inte mer än anlända till samhället innan han börjar bli förföljd och utfrågad av en man som tror sig veta vem Olav är och var han egentligen kommer ifrån.

    I avslutande Kvällning tas berättelsen över av Alidas vuxna dotter, som reflekterar och funderar över sin mor och hennes liv. Alida är död och har tagit med sig många hemligheter när hon lämnade jordelivet.

    Det finns mycket som är ovisst i Trilogin. Författaren leder läsaren in på olika spår och möjliga förklaringar, men ger inga säkra svar. Det är upp till den som läser att fylla i och välja vilka Alida och Asle är, var de kommer ifrån, vad de gör och hur de försöker att hantera tillvaron. Det är en berättelse om människor i nöd och fattigdom, som möjligen leder dem till desperata handlingar – två offer till väldigt svåra omständigheter. De går också att läsa Alida och Asle som råa och avskyvärda människor. Alldeles oavsett är Trilogin en bok om en kärlek som står över allt annat. Den är en gåtfull historia där det gåtfulla också säger något om vilken oerhört kraft kärleken kan utgöra. Jag blev både fascinerad och berörd av den här läsningen. Det är sällan jag läst en bok där sympatierna för huvudpersonerna är så vacklande som i Trilogin. Jag vet knappt vilka Alida och Asle är och det gör liksom ingenting, för någonstans spelar det ingen roll i en bok där kärleken kanske har den viktigaste huvudrollen. Vackert.

    Trilogin

    Trilogien (Andvake, Olavs draumar, Kveldsvaed) översattes av Urban Anderssson och gavs ut av Albert Bonniers förlag 2015. ISBN: 9789100154691.

    Jon Fosse

    Jon Fosse är en norsk dramatiker och författare. Han belönades med Nobelpriset i litteratur 2023.

  • Morgon och kväll av Jon Fosse

    Morgon och kväll av Jon Fosse

    Morgon och kväll, av nobelpristagaren Jon Fosse, är en underbar liten berättelse om livet och döden. Den skildrar två dagar, två händelser, som rymmer allt och som verkligen berör läsaren.

    Betyg: 5 av 5.

    Morgon och kväll, av Jon Fosse, handlar i stort sett om det titeln antyder: en dag i livets början och en dag vid livets slut. I bokens första del föds en efterlängtad son i en enkel fiskarfamilj. I bokens andra, längre del är pojken en äldre man, själv fiskare, och läsaren får följa honom under en dag när en mängd detaljer verkar vagt fel. Det är ingen spoiler att avslöja att det som skildras är en övergång till döden och att livet på sätt och vis passerar revy.

    Själva livet får anas mellan raderna och i det som inträffar under huvudpersonens ”kväll” i livet. Där finns kärleken till hustrun, vänskap och det tuffa livet på havet, koncentrerat och precist berättat.

    Det här är det första jag läser av Fosse. Jag har förstått att han har en speciell stil med fraser som återkommer på ett poetiskt sätt. Det är i vart fall ett stilgrepp han använder i Morgon och kväll och som jag verkligen tyckte om. Jag berördes av den här berättelsen, som med få ord lyckades mejsla ut ett helt liv och en betraktelse om livet och vår tid. Det här blir inte det sista jag läser av Jon Fosse.

    Morgon och kväll

    Morgon og kveld översattes av Urban Johansson och gavs utgavs ut av Bonnier 2002. Jag lyssnade på boken som Radioföljetong i Sveriges radio, i uppläsning av Maria Hedborg. ISBN: 9100577103, 9789100805722.

    Jon Fosse

    Jon Fosse är en norsk dramatiker och författare. Han belönades med Nobelpriset i litteratur 2023.

  • Mannen som älskade Sibirien av Roy Jacobsen och Anneliese Pitz

    Mannen som älskade Sibirien av Roy Jacobsen och Anneliese Pitz

    Mannen som älskade Sibirien, av Roy Jacobsen och Anneliese Pitz, är en roman om upptäcksresanden Fritz Dörries och hans resor i Sibirien vid 1800-talets slut. Framför allt är den en enformig och tjatig jaktberättelse som bara pågår och pågår…

    Betyg: 2 av 5.

    Mannen som älskade Sibirien, av Roy Jacobsen, är en roman om den tyske upptäcktsresanden Fritz Dörries. I dagsboksform skildras hans resor i Sibirien vid 1800-talets slut. Det är en tid då det fortfarande går att upptäcka djur, växter, insekter, kulturer och landskap som fram till dess varit helt okända för européer. För Dörries är det det okända i Sibirien som lockar särskilt: i ett ogästvänligt klimat reser Dörries enorma sträckor och plockar med sig det han hittar till muséer i Europa. Han ägnar över 20 år av sitt liv åt att resa, jaga och samla.

    Det finns såklart fascinerande delar av den här boken och det är naturligtvis smittande att få ta del av Dörries engagemang. Men det finns ett stort men: boken kändes faktiskt vansinnigt tråkig och det går inte att läsa utan att störa sig på tidens puckade sätt att ta in allt det vackra som upptäcks. Det här är en tid då man inte noterar, dokumenterar, förförs av de nyupptäckta djuren. Man dödar dem. Boken består av närmare 300 sidor jaktberättelser. Det är enformigt och störigt. Vem var Dörries? Vad tänkte han? Vad kände han? Vad gjorde han? Jag vet inte riktigt. Det kanske slinker med någonting emellanåt, men annars är det en enda lång, torr uppräckning om antalet djur han dödat och hur.

    Jag vet ärligt talat inte varför jag lyssnade klart på den här Radioföljetongen. Kanske hade jag läst den på något annat sätt om jag hade läst själv och kunnat svepa förbi de femtioelva jaktberättelserna på ett annat sätt, men presenterat som ljudbok är det verkligen en lång upprepning som ställer sig i vägen för att boken ska beröra på riktigt. Inte min kopp te.

    Mannen som älskade Sibirien

    Mannen som elsket Sibir översattes till svenska av Staffan Söderblom och gavs ut av Norstedts 2020. ISBN: 9789113109589. Jag lyssnade på boken som Radioföljetong, producerad av Sveriges radio, i uppläsning av Sven Ahlström.

    Roy Jacobsen och Anneliese Pitz

    Roy Jacobsen (född 1954) är en norsk författare och ledamot av den Norska Akademien. Anneliese Pitz (född 1951) är en norsk lingvist.

  • Det sista fotografiet av Thorvald Steen

    Det sista fotografiet av Thorvald Steen

    Det sista fotografiet är en självbiografisk roman av Thorvald Steen. När han väntar sitt första barnbarn väcks behovet av att få veta mer om släktens historia och varför det hemlighethållits att flera av hans släktingar varit drabbade av en ärftlig muskelsjukdom.

    Det sista fotografiet är en självbiografisk roman av den norske författaren Thorvald Steen. Steen har en medfödd, ärftlig sjukdom som orsakar muskelförtvining. Dottern är drabbad av samma sak och väntar nu sitt första barn, ett barn som också löper 50% risk att drabbas. Plötsligt känns det viktigt att få veta mer om släktens historia och vilka som drabbats. Det visar sig att Thorvalds mamma har ljugit och undanhållit information i alla år. Det finns en okänd morbror, som drabbats av samma sjukdom. Morfadern var också sjuk. Thorvald försöker att förstå varför han undanhållits information i alla fall, men mamman är ytterst ovillig att berätta något. Skammen sitter djupt.

    Det sista fotografiet är en kort roman om klass, skam och familjehemligheter. Det jag främst tar med mig är dock något annat – att vägra skämmas. Det är en mörk historia och sjukdomen är brutal. Kanske just därför känns det så fint att läsa en bok om och med en man som kallar rullstolen för Sleipner och som vägrar att skämmas över att vara annorlunda. Hoppfullt.

    Det sista fotografiet

    Norsk titel: Det siste fotografiet.
    Översättare: Staffan Söderblom.
    Förlag: Heidruns förlag (2020).
    ISBN: 9789186699611.

    Thorvald Steen

    Thorvald Steen (född 1958) är en norsk författare.

  • Berättelse om ett äktenskap av Geir Gulliksen

    Berättelse om ett äktenskap av Geir Gulliksen

    Berättelse om ett äktenskap av Geir Gulliksen är en vemodig liten roman om en förälskelse som övergår till kärlek och som sedan rinner dem ur händerna.

    Berättelse om ett äktenskap av Geir Gulliksen är en kort roman om ett äktenskap i förfall. Berättaren är en medelålders man, sedan länge gift med en kvinna han älskar och med kvinnan som också är mamma till två (av hans tre) barn. Det är ett modernt förhållande, i brist på bättre ord: mannens liv utgår till stor del från hemmet, som både är hans arbetsplats (han är författare) och något han också tar stort ansvar för att hålla ihop med matlagning och städning och omsorg. Kvinnan är högutbildad, läkare, och jobbet tar mycket av hennes tid. När hon genom jobbet blir bekant med deras sportige granne börjar mycket tid också gå åt till att sällskapa med honom på skidturer, på hästryggen och i klätterhallen. Äktenskapet står skenbart stadigt. De kan prata öppet om vänskapen mellan kvinnan och grannen – och om hur attraktiv han är. Till slut glider äktenskapet dem ändå ur händerna.

    Det finns bitar i den här romanen som är ofattbart bra. Det finns meningar som fångar precis hur jag föreställer mig att det kan vara att förlora varandra. Gulliksen beskriver skickligt häftig förälskelse, som övergår till öm kärlek och som sedan försvinner i intet. Det är sorgligt och vemodigt på ett sätt som är svårt att skaka av sig.

    Med det sagt vet jag inte om jag tyckte att den här romanen var så himla bra egentligen? Trots sitt ringa sidantal (ca 170) känns den lång och seg. Det finns någonting malande i berättelsen, kanske för att hela boken utspelar sig bland författarjagets tankar. Jag förstår heller inte det greppet: allt berättas från hans synvinkel, även de delar som handlar om vad hans fru tänker och gör. Hur ska man läsa det? Som hans fantasi om hur hon tar hela situationen? Jag vet inte.

    Det här är en speciell bok och jag ser fram emot att bokcirkla den på söndag, för jag känner på mig att det här är en bokcirkelbok som kommer att leda till intressanta diskussioner. Jag kan tänka mig att man antingen älskar Berättelse om ett äktenskap eller tycker att den är obegriplig och seg. Ärligt talat vet jag inte vilken av kategorierna jag själv ramlar in i.

    Berättelse om ett äktenskap

    Norsk titel: Historie om et ektenskap.
    Översättare: Urban Andersson.
    Förlag: Weyler förlag (2016).
    ISBN: 978-91-7681-037-8.

    Geir Gulliksen

    Geir Gulliksen (född 1963) är en norsk författare.

  • Vuxna människor av Marie Aubert

    Vuxna människor av Marie Aubert

    Vuxna människor av Marie Aubert är en roman om hur ofrivillig barnlöshet kan få relationer att skava.

    Vuxna människor av Marie Aubert är en kortroman om att vänta och längta efter barn och om det svåra i att som vuxen förhålla sig till sin ursprungsfamilj. Här är det systrarna Ida, bokens huvudperson, och Marthe som träffas i den gemensamma sommarstugan. Redan där börjar det skava. Vem har störst rätt till det lilla semesterparadiset? På pappret är det båda som har tillgång till stugan. I praktiken räknas Ida mer av en besökare medan Marthe tar sig friheten att göra om på eget bevåg. Nu sammanstrålar de båda systrarna för att fira moderns födelsedag. Marthes sambo och bonusdotter är också där. Ida kommer själv. Hon är singel.

    I Marthes mage visar det sig att ett nytt litet liv spirar. Nyheten rubbar dynamiken. Marthes ofrivilliga barnlöshet har varit en sorg och Ida är van vid att trösta och stötta. Medan ”alla andra” har bildat familj har Marthe varit den som aldrig lyckats få barn. Förrän nu. Nu är läget ett annat. Plötsligt är det mycket som skaver. Avundsjukan leder till riktigt barnsliga och elaka tilltag.

    Vuxna människor är en av många norska relationsromaner som kommit de senaste åren. Det känns inte helt rättvist, men det är svårt att inte dra paralleller till exempelvis Vigdis Hjorths Arv och miljö, som också handlar om skaviga relationer och en sommarstuga som blir en del av konflikten. På något sätt känns ämnet lite ”gjort”, samtidigt som jag faktiskt tycker att Vuxna människor är fantastiskt mycket bättre än just Arv och miljö, om man tar den som exempel. Där Hjorths roman maler på finns det en helt annan udd i Vuxna människor. Jag gillar att den är kort, men ändå lyckas skildra ångesten och avundsjukan hos Ida. Jag tycker om korta och precisa romaner. Samtidigt som jag alltså sätter bokens längd på pluskontot måste jag erkänna att det också blir lite tunt. Boken berör många ämnen som hade kunnat broderas ut mer. Den knepiga relationen mellan Ida och Marthe hade kunnat räcka för en egen roman, berättelsen om att vara ofrivilligt barnlös hade kunnat räcka för en annan. I det stora hela tyckte jag att den här boken var både intressant och fint berättad, men den väckte också ett sug efter mer.

    Vuxna människor

    Norsk titel: Voksne mennesker.
    Översättare: Cilla Naumann.
    Uppläsare: Josefin Neldén (Radioföljetongen, Sveriges radio).
    Förlag: Wahlström & Widstrand (2020.
    ISBN: 9789146236160.

    Marie Aubert

    Marie Aubert (född 1979) är en norsk författare.