Allvarligt talat är ett radioprogram i Sveriges radio där olika kulturpersonligheter tar sig an livets små och stora frågor. I några säsonger har författaren Lena Andersson varit en av programvärdarna och i boken med samma namn som radioprogrammet finns hennes samtal från radion samlade tillsammans med illustrationer av Stina Wirsén. Andersson diskuterar här allt från att släppa någon som inte vill fortsätta att dejta till vad det är med just frukost, eller kanske kost i allmänhet, som är så laddat och viktigt att få till på rätt sätt. Högt och lågt, men alltid seriöst och genomtänkt svarar Andersson på lyssnarnas frågor med det lite akademiska och kärva språk som känns igen från till exempel hennes romaner Egenmäktigt förfarande och Utan personligt ansvar.
Jag tror att man måste läsa den här boken med rätt inställning och sinnesstämning för att inte tycka att det blir lite ofrivilligt komiskt och pretentiöst, men om man väl har den där inställningen så är det här verkligen en njutningsfylld läsning. Jag har läst och roats, tröstats och provocerats av den här boken. Ibland har den rent av väckt nya tankar och insikter. Det är som terapi i bokform; ja, men just det, såhär kan man ju också se på saken!
En fantastisk liten bok! Och formgivningen! Jag älskar omslaget, där både textur, illustration och typsnitt sitter helt perfekt. Inuti känns boken lyxig med härligt papper, fina illustrationer och fluffig text. Jag är riktigt glad över att ha den här pärlan i bokhyllan.
I korthet
Rekommenderas för: Den som vill ha allvarliga och seriösa svarsförslag på livets små och stora frågor.
Betyg: 5 frågvisa lyssnare av 5.
Allvarligt talat av Lena Andersson
Citerat ur Allvarligt talat
”Varför ska man sträva efter att bli gammal? Finns det egentligen någon som riktigt uppskattar ålderdomen? […]
Många föredrar att finnas lite till framför att vara döda. Alltid bara en stund till, ty det är den tid man kan överblicka. Och det är väl det som är levandet, att leva lite till. Inte att leva länge. Men längre. Om man alltid lever lite längre har man nästan evigt liv.”
Om Lena Andersson och om Allvarligt talat
Lena Andersson (född 1970) är en svensk journalist och författare som slog igenom för den stora massan med romanen Egenmäktigt förfarande, för vilken hon också belönades med Augustpriset 2013. Debuterade gjorde hon dock redan 1999 med romanen Var det bra så?.
”I två omgångar har Lena Andersson deltagit i Sveriges Radios programserie Allvarligt talat, och tillsammans med P O Enquist respektive Horace Engdahl svarat på lyssnarnas existentiella frågor. Bland annat om hur man bör förhålla sig till döden, om huruvida man måste älska sina föräldrar och om potatisen är en varelse eller inte. Denna bok innehåller Lena Anderssons alla svar. Det är tankeväckande, stärkande och roande läsning. För illustrationerna svarar Stina Wirsén.”
Maja har gått på gymnasiet i det privilegierade Djursholm, där överklassens ungar gör det som så många andra gymnasieelever gör som mest: slarvar med skolan, festar, ligger, testar droger. Fast i Djursholm gör de det naturligtvis med de friheter och den makt som pengar och status ger. Nu har dock allt ställts på ända. Maja är häktad och kämpar för att hålla sig flytande i det oerhört deprimerande mörker det innebär att hållas inlåst och isolerad. Det har skett en skolmassaker och Maja är misstänkt.
Man kan tänka sig att något så torrt som rättegångar och juridik kan bli riktigt dåligt i bokform, men Persson Giolito lyckas med precis det som undertiteln berättar: att få ihop en spännande thriller av rättegångsprocessen. Författaren har själv arbetat som advokat och när hon skriver om rättegången så känns det verkligen trovärdigt. Hon skildrar advokaternas arbete, ”skådespelet” som rättegången på sätt och vis är med all sin retorik och noga regisserade framlägganden, men framför allt tränger hon in i Maja och hennes situation. Genom att dra ut på händelseförloppet gör författaren det ovisst exakt hur Majas inblandning och motiv har sett ut och lämnar det öppet att döma eller sympatisera. Att samhället vill döma är uppenbart. Går det att känna sympatier med något så lätthatat som en överklasstjej? En rik, privilegierad? Fast kanske mest så lyckas Persson Giolito få fram att oavsett inblandning så är Majas ångest verklig och äkta.
Störst av allt är en både spännande, tankeväckande och annorlunda spänningsroman. Helt klart läsvärd! Jag kan särskilt rekommendera ljudboken, som är fint inlät av Lo Kauppi. Jag vet inte om jag tidigare har lyssnat på någon inläsning av henne, men jag hoppas att Kauppi tar sig an fler ljudböcker, för det här gör hon riktigt bra!
I korthet
Rekommenderas för: den som vill läsa en spännande, tankeväckande och annorlunda spänningsroman om en ung överklasstjej som ställs inför rätta anklagad för att ha utfört en skolmassaker.
Betyg: 4 lyxyachter av 5.
Störst av allt av Malin Persson Giolito
Om Malin Persson Giolito och Störst av allt
Malin Persson Giolito (född 1969) är en svensk advokat och författare. Som advokat har hon bland annat arbetat på Europeiska kommissionen i Bryssel, där hon fortfarande bor tillsammans med sin familj. Som författare debuterade hon 2008 med romanen Dubbla slag. Störst av allt är hennes senast utgivna bok. Malin Persson Giolito twittrar under @MalinPGiolito, instagrammar på malinperssongiolito, har en hemsida och finns på Facebook.
”De rikaste rika och de mest utsatta behöver sällan träffas. Utom i Djursholms allmänna gymnasium. Fem tonåringar, och en lärare som vill väl. Det slutar i katastrof. Nio månader senare ställs artonåriga Maja inför rätta.
”Jag vet inte hur jag ska orka lyssna. Men det är farligt att släppa på koncentrationen. För då kommer ljuden. Ljudet när de kom in i klassrummet och drog bort mig, ljudet när Sebastians skalle föll i golvet, det lät ihåligt. Det dånar i mig, så fort jag inte passar mig kommer det tillbaka. Jag pressar naglarna in i mina handflator, försöker ta mig därifrån. Men det hjälper inte. Min hjärna släpar alltid tillbaka mig till det där jävla klassrummet.”
Störst av allt är en stenhård rättegångsthriller, ett inkännande porträtt av en ung människa och en svidande vidräkning med ett samhälle som obönhörligt håller på att glida isär. Ett drama som väcker frågor om skuld och ansvar, straff och försoning.”
Det är 90-tal och Saga, som bor i Stockholm med sin feministiska ”hippiemamma”, har börjat på gymnasiet. I klassen blir hon snabbt vän med Pauline och genom Pauline kommer hon också i kontakt med ”Stockholms vackraste man”, Victor Schantz. Till en början förstår inte Saga vad Pauline menar, men sedan ser hon och efter det kan hon inte riktigt släppa Victor Schantz från tankarna. Saga och Victor börjar träffas, men från Victors håll handlar det mest om att höra av sig när det passar honom, som när han är sjuk och ber Saga handla åt honom och komma förbi. Och Saga handlar och kommer förbi.
Alltings början är en bok om 90-talets nöjesliv och krogvärld i Stockholm och en ung kvinna som lär sig att navigera i detta universum. Men trots att Saga snabbt knäcker koden och listar ut hur hon kommer in på krogen och får det hon vill ha, så är och förblir Victor Schantz lite av den döda vinkeln. Saga saknar inte förmåga till feministisk analys. Hon äger ordet och lyckas tidigt etablera sig som en vass skribent, men när det gäller Victor så kan hon inte resonera och stå emot. Han tar och hon ger.
Karolina Ramqvist har förmågan att skriva så att det känns som att läsa någons dagbok eller biografi; allt känns autentiskt och äkta. I det här fallet går det såklart också att se paralleller mellan Saga och Ramqvist själv, men just det är kanske inte så intressant att spekulera i. Däremot gillar jag hur Ramqvist berättar. Hennes språk är lätt och formuleringarna är vassa. Hon fastnar aldrig i trist namedropping, utan kan verkligen få fram miljöerna och tidsandan. Dessutom gör hon det utan att göra det på en nostalgikers romantiska sätt. När bokens Saga köper en mobiltelefon så skriver hon om det precis så som man kan tänka sig att situationen och händelsen var, inte som vi som redan har ägt tio mobiltelefoner ser på 90-talets telefoner. Varje liten detalj är med och sätter tonen.
Jag tyckte verkligen om den här boken. Min egen uppväxt var helt väsensskild från Sagas tonårstid i Stockholms medievärld, men jag kan ändå läsa och känna att allt är på pricken. Det är också sympatiskt att låta en så mångfacetterad och klok person som Saga få vara i huvudrollen. Hon är både en talang och karriärkvinna samtidigt som hon är en helt vanlig tjej som begår misstag. Hon tänker och analyserar och jag håller inte alltid med, men jag tycker om att läsa vad hon tänker och känner, för det är alltid uppfriskande och intressant.
I korthet
Rekommenderas för: Den som vill läsa om en ung tjejs vuxenblivande i 90-talets medievärld och hennes eviga dragning till fel kille.
Betyg: 5 p-piller av 5.
Alltings början av Karolina Ramqvist
Om Karolina Ramqvist och Alltings början
Karolina Ramqvist (född 1976) är en svensk författare och journalist. Hon har bland annat bidragit med en text i den feministiska bestsellern Fittstim, där hon hängde ut artisten Ulf Lundell genom att publicera ett brev som hon har fått från honom och där han på ett väldigt nedlåtande sätt visar sitt missnöje över en recension. Hon twittrar på @Ramqvist.
”Saga minns mycket väl hur själva födelseögonblicket såg ut. Konstigt vore det annars. Varenda gång hon fyller år visar hennes mamma filmen från förlossningen. Det ögonblick där det lilla barn som blir Saga själv krystas ut.
Sagas mamma är konstnär och radikalfeminist. Hon lär Saga att det viktigaste av allt är att bli en stark och självständig kvinna som inte behöver någon man. Kort sagt, en sådan kvinna som Sagas mamma är. Och som dotter till en sådan får man också räkna med att klara sig på egen hand. Saga har längtat efter allt som vuxenlivet innebär. Hon vill ut i staden, erövra dagen och natten.
Första steget är gymnasiet på Södra Latin, nya vänskaper, café au lait, cigaretter och klubbar. Det är Stockholm, det är 90-tal, och Saga tar sig snabbt in i de inre kretsarna. Hon och hennes kompis Pauline lär känna de rätta människorna, får ligga, festa och vara fria. Det är nu allt ska hända och alla vill ha en ung tjej. Samtidigt plågas Saga av en gnagande känsla av leda. Och känslan av att hon borde GÖRA någonting. Som 40-talisterna gjorde vid Grupp 8:s stencileringsapparater och i demonstrationerna för fri abort och dagis. De hade mål och mening. Men vad blev över till kvinnorna i nästa generation? Hur blir man Kvinna?
Ur tomheten försöker Saga vaska fram en egen karta över vilka slag som finns kvar att utkämpa. Saga har länge spanat in Victor Schantz, Stockholms vackraste man. Han är äldre, han känner alla och alla vill framför allt känna honom. De inleder ett förhållande. Eller: hon får i alla fall ligga med honom. Han befaller och hon följer. Deras relation är hemlig, destruktiv, förnedrande. Ett förhållande som står i rak motsats till allt Saga fått lära sig att hon ska vara. Till allt det hon till synes är.
I Karolina Ramqvists nya roman får vi följa en ung kvinna genom ungdomens alla stadier, från de första stegen ut ur barndomen och fram till klivet in i ett självständigt vuxenliv. Det är skrivet med nerv och klarsynthet om en generation pressad mellan uttalade och outtalade krav och en känsla av övergivenhet.”
Tomas Weber är på väg ut i vuxenlivet. Han har precis slutfört sin kandidatexamen och ett eget liv, ett eget hem, är inte långt borta. Han har också börjat träffa en tjej som han är förälskad i. De träffas i hemlighet och båda är fyllda av lust och längtan. Att hålla på sig är inget som varken han själv eller flickan, Märta, tar hårt på. Samtidigt träffar Tomas en flicka från en helt annan samhällsklass; i en handskbutik träffar han Ellen. Och han blir handlöst förälskad även i henne.
Genom en sommar i Stockholm får läsaren följa Tomas och hur han, ung och dum, kastas mellan starka känslor, likt en pubertal tonåring faktiskt. Det är också sommaren då han frekventerar stadens uteliv och betalar med pengar som han inte har – och till slut inte kan låna sig till heller. Och låna av sin pappa vill han inte, han som är på väg att bli vuxen.
Förvillelser är Hjalmar Söderbergs debutroman från 1895. Den fick ett blandat mottagande. En kritiker var särskilt avigt inställd och skrev ner boken totalt och tyckte att den var omoralisk. Såhär 2016 är det lite svårt att förstå vad med den här boken som skulle vara så himla vågat. Det finns inte direkt en massa explicita sexscener eller något åt det hållet. Däremot är det såklart lite moraliskt förfall över både kärleksaffärerna och pengabesvären.
För mig är det ingen upprörande bok. Däremot är det alltid fint att få ta del av Hjalmar Söderbergs avskalade och precisa språk och att få följa med i Tomas trevande och klumpiga steg in i vuxenlivet. Det är mycket känslor och Söderberg är som vanligt mycket skickligt på att fånga dem. I den här boken uppskattar jag också särskilt mycket skildringen av livet i Stockholm. Det är nästan som att Stockholm är en av huvudpersonerna i boken. Söderberg har lyckats fånga hela stadens själ och puls på ett imponerande sätt och såhär dryga 100 år senare är det extra spännande att få smaka på lite historiskt Stockholmsliv.
För den som är intresserad av Hjalmar Söderberg och hans författarskap kan jag särskilt rekommendera den nyutgåva från Lind & Co som jag själv har läst. Jag köpte den på bokrean för ett antal år sedan och nu ångrar jag faktiskt att jag inte köpte alla titlar i serien. Det här är nämligen en mycket trevlig utgåva med rikligt med fotnoter och kommentarer som sätter boken i ett sammanhang, förklarar personer och miljöer och verkligen adderar mycket till berättelsen. Tack vare kommentarerna och fotnoterna kan jag t.ex. lära mig att många av bokens karaktärer också återfinns i andra berättelser som Söderberg har författat och nu blir jag såklart lockad att läsa. Det är otroligt roligt med författare som plockar upp och återanvänder karaktärer och utvecklar dem i flera berättelser.
I korthet
Rekommenderas för: Den som vill smaka på hur Stockholm såg ut för dryga 100 år sedan och följa en vilsen man på väg ut i vuxenlivet.
Betyg: 4+ handskar av 5.
Förvillelser av Hjalmar Söderberg
Citerat ur Förvillelser
”Tomas drev omkring.
Solen var redan borta, och det började skymma.
Gustav Adolfs torg låg folktomt och ödsligt. Över slottet mörknade den östra horisonten till ett allt tätare och djupare gråviolett. Det var en av dessa underligt tysta och förstämda stockholmska vårkvällar, då kaférnas alla orkestrar förstummas på ett ögonblick, som på en vink av någon dold taktpinne, och flanörernas ström med ens runnit ut och blivit borta i sidogator och portiker. Och mitt i stadens centrum kan man en lång minut stå ensam och förvånad och lyssna till ljudet av en vagn, som rullar någonstädes på flera gators avstånd, eller man kan undrande se ut över torget och låta ögonen följa de människoskuggor, vilka tyst och rätlinjigt glida fram genom skymningen som på ett osynligt snöre.”
Om Hjalmar Söderberg och Förvillelser
Hjalmar Söderberg (1869-1941) var en svensk författare, skribent och översättare. Han har skrivit flera av vår tids mest omtyckta klassiker, däribland Doktor Glas och Den allvarsamma leken. Debuten, Förvillelser, kom ut 1895. Söderberg växte upp och levde under många år i Stockholm och han är också mycket uppskattad för just sina skildringar av Stockholm. Senare i livet kom han också att bo tidvis i Köpenhamn. Mellan 1899 och 1917 var han gift med Märta Söderberg. Äktenskapet var mycket olyckligt och finns skildrat i boken Märta och Hjalmar Söderberg – En äktenskapskatastrof, skriven av Johan Cullberg och Jan Sahlin 2014. Från 1917 och fram tills hans död levde Söderberg med sin andra fru, Emelie Voss.
Utgivningsår: 1895 (första utgåvan, Bonniers), 2012 (den här utgåvan, Lind & Co).
Redaktion: Bure Holmbäck, Björn Sahlin.
Antal sidor: 285.
ISBN: 978-91-85801-35.
Ingår i: Samlade skrifter.
Köp hos t.ex. Adlibris, Bokus.
Baksidestext
”En solig aprildag kliver Tomas Weber ut från en affär i Stockholm med ett par nyinköpta handskar. Hans tankar dröjer sig kvar kring det vackra butiksbiträdet och möjligheten till förälskelse tycks ligga som ett löfte i det strålande vårvädret. Men allt eftersom försommaren övergår till senhöst står det klart att löftet är brutet.
Tomas tillvaro saknar mening och mål. Han driver omkring i staden och stannar allt oftare till på Rydbergs bar. Med ett vapen i handen försvinner hans sista ungdomliga drömmar.
Förvillelser var Hjalmar Söderbergs debutroman och när den för första gången utkom 1895 möttes den av flera kritiska röster som bland annat ifrågasatte den bristande moralen i texten. Boken innehåller en erotiskt laddad skildring men utgör samtidigt ett livsåskådningsdokument och en livfull och underhållande berättelse om den tidens Stockholmsmiljöer. Med sin eleganta stil och sin säkra berättarteknik har Söderbergs debut förblivit oändligt mer levande än de flesta andra romaner från 1890-talet.
Med de två volymerna Den allvarsamma leken och Förvillelser inleder Lind & Co vintern 2012 en ambitiös utgivning av Hjalmar Söderbergs samlade verk. För första gången kommer nu hela hans författarskap att presenteras, vederhäftigt kommenterat och med generösa noter. Det är ett drömprojekt både för förlaget och för de många läsare som här inte bara kan återfinna alla de välbekanta mästerverken utan också får möjlighet att upptäcka texter som aldrig inkluderats i tidigare samlingsutgåvor. För serien ansvarar Söderbergs levnadstecknare Bure Holmbäck och förlagsredaktör Björn Sahlin.”
På fri fot är en novellsamling av den nobelprisbelönade författaren Alice Munro. Jag har läst flera av hennes andra novellsamlingar och jag fascineras och förvånas varje gång över hur hon får ihop sina berättelser. Trots novellformatets begränsade sidantal så brukar hon kosta på sig att skriva långt och detaljerat på ett väl avvägt sätt. Det brukar också göra att det är svårt att veta hur novellen ska sluta. Munro har en tendens att bygga upp och sedan plötsligt göra en oväntad vändning. Den som gillar Munros berättarstil kommer inte att bli besviken på På fri fot.
I novellerna i På fri fot avhandlas ett antal kvinnoöden. Flera av novellerna har en och samma huvudperson, Juliet, i huvudrollen och läsaren får följa henne genom livet. Den kanske mest berörande berättelsen tycker jag dock är den inledande novellen som delar titel med hela samlingen. Berättelsen kretsar kring en kvinna som gör ett försök att fly från ett förhållande som inte längre fungerar.
Jag tycker om Munros noveller och jag tycker att På fri fot är en läsvärd samling. Jag måste dock starkt avråda från att lyssna på ljudboksversionen. Jag har lyssnat på ljudboken i en app för ljudböcker och det har inte gått att bläddra mellan novellerna och det var inte alltid tydligt när en ny novell påbörjades. Det blev otroligt förvirrande för mig när Juliet-novellerna dök upp och jag inte förstod om Munro gjort ett märkligt tidshopp och temabyte eller om jag nu lyssnade på något helt nytt. Det blev en hel del frustrerat spolande fram och tillbaka i boken. Uppläsningen är i och för sig bra, så den som lyssnar på CD eller på annat sätt har tydliga ljudspår att hoppa mellan kan kanske välja en sådan.
I korthet
Rekommenderas för: Den som vill läsa egensinnigt komponerade noveller om några fascinerande kvinnoöden.
Betyg: 3 getter av 5.
Om Alice Munro och På fri fot
Alice Munro (född 1931) är en kanadensisk författare. Hon debuterade 1968 med novellsamlingen Dance of the happy shades och har sedan dess hållit sig till novellformatet. 2013 belönades hon med Nobelpriset i litteratur med den kärnfulla motiveringen ”den samtida novellkonstens mästare”. Henne senaste novellsamlingen är Dear life (Brinnande livet) från 2012, som kom på svenska 2013.
Originalets titel: Runaway (engelska).
Översättare: Rose-Marie Nielsen.
Uppläsare: Louise Raeder.
Utgivningsår: 2004 (första kanadensiska utgåvan, McClelland and Stewart), 2014 (första svenska utgåvan, Atlas), 2014 (den här ljudboksutgåvan, A nice noise).
Antal sidor: 355 (ca 12 h lyssning).
ISBN: 9789173894685, 978-91-87725-30-2.
Andras röster: Bokhora, Dagensbok.com, Kulturkollo, Och dagarna går….
Köp hos t.ex. Adlibris eller Bokus.
Baksidestext
”Få Nobelpris har mötts av så unisont jubel som Alice Munro 2013. Alice Munro har älskats av svenska läsare redan innan priset, men nu blev genombrottet fullständigt.
Nu utkommer Alice Munros novellsamling På fri fot från 2004 på svenska för första gången.
På fri fot består av åtta berättelser om frihet, tillhörighet och familjeband. Alice Munro skriver om kvinnor som trots, eller på grund av, sin särskilda begåvning och känslighet inte riktigt passar in. De söker frigörelse, men det är aldrig enkelt. Munro är suverän på att skildra de livsavgörande konsekvenserna av små och till synes obetydliga beslut. Hon förklarar inte livet för sina läsare, hon avslöjar det.”
För några veckor sedan var jag på bio och såg Pernilla Augusts filmatisering av Hjalmar Söderberg-klassikern Den allvarsamma leken. Jag är med i Bioklubben och kan därför gå på förhandsvisningar emellanåt. Nu har dock filmen haft premiär på riktigt och går för fullt på biograferna, så nu kanske det passar att blogga om den också!
För mina läsare är det kanske ingen hemlighet att jag älskar Hjalmar Söderbergs romaner, inte minst språket i dem, som är något alldeles extra. Det finns en exakthet i Söderbergs språk som få andra kan komma i närheten av. Kanske just därför bor det väldigt mycket känslor i hans texter. Den allvarsamma leken är en av mina favoritböcker; Söderberg lyckas mejsla fram något förvånansvärt nyskapande i sin berättelse om Arvid & Lydia och deras komplicerade kärlekshistoria.
Hur var filmen då? Jo, klart sevärd, tycker jag! Det är fint filmat och komponerat och såväl Sverrir Gudnason (Arvid) som Karin Franz-Körlof (Lydia) spelar himla bra. Jag tycker särskilt att Gudnason gör en övertygande och intressant tolkning av Arvid och hur han slits mellan sitt trygga, stabila förhållande och passionen, som är på väg att rasera allt. Jag tror minsann att Gudnason är på väg att bli en ny favoritskådespelare för mig. Så ja, jag tycker att Den allvarsamma leken är en riktigt bra film. Den lyckades beröra mig. För den som tycker om (långsamma) dramafilmer är Den allvarsamma leken höstens film, tycker jag.
Men en grej… Hur fritt är boken tolkad i filmen egentligen?Eller hur dåligt minne har jag? Jag minns då inte mycket från boken! Hela filmen satt jag dessutom och funderade så smått på hur slutscenen skulle göra sig på bioduken – och så slutar filmen helt annorlunda mot vad jag mindes att boken gjorde! Dags att läsa om, tror jag… Det var trots allt typ 15 år sedan jag läste den där boken, som jag har så positiva minnen kring.
I en oerhört vacker utgåva med något så oväntat snyggt som ett skyddsomslag i plast, döljer sig samtliga tidigare utgivna dikter och diktsamlingar frånBodil Malmstens författarskap. Här finns även ett antal fristående dikter, bland annat en väldigt fin och känslofylld dikt om tsunamin som drog in från Indiska oceanen 2004.
Det var ingenting planerat, men Samlade dikter av Bodil Malmsten har blivit ett projekt som jag har avnjutit i små doser under hela sommaren, som ett projekt. Det har varit en fantastisk upplevelse att få leva i Bodil Malmstens lekfulla och stilsäkra språk under en så lång tid. Det bör inte vara en hemlighet för mina trogna läsare att jag håller Bodil Malmsten för en av de största författarna i Sverige. Hennes poesi har dock fram till nu varit relativt outforskad av mig. Jag är glad att jag fick den här pärlan i present av mina föräldrar. Bodil Malmsten må ha lämnat oss, men jag är säker på att hennes ord kommer att leva kvar. Om man, liksom jag, har imponerats över hennes förmåga att hitta perfekta formuleringar i romanerna och loggböckerna så blir man än mer imponerad av hennes poesi. Det är koncentrerat. Känslofyllt. Personligt. Perfekt.
Jag har redan bloggat om alla titlar i samlingen var och en för sig och har inte så mycket mer att säga än att jag tycker att alla, även den som är ovan, eller kanske just den som är ovan, att våga sig på att läsa Bodil Malmstens poesi om man inte har gjort det tidigare. Det här är lättillgänglig poesi när den är som bäst.
Rekommenderas för: Den som vill läsa lättillgänglig och stilsäker poesi som berör och roar om vartannat och där varje liten finurlig formulering sitter där den ska.
Betyg: 5 saknade poeter av 5.
Citerat ur Samlade dikter
”Vi som lever
Är bara de döda på semester
Nån sorts sommargäster
Så
Ta ett bloss för moster Lillie
Ett halsbloss & ett glas rött
Ett bloss för moster Lillie för moster Lillie har dött
Hon gick bort i strumpor med sömmar
& odödliga rock’n’rolldrömmar
Hon gick bort till någonstans –
Somewhere för att det fanns
En korsning med inbromsningsspår i
Ifrån West Side Story”
(Ur Ett bloss för moster Lillie)
Samlade dikter av Bodil Malmsten
Om Bodil Malmsten och Samlade dikter
Bodil Malmsten (1944-2016) var en svensk författare och dramatiker. Hon debuterade 1970 med barnboken Ludvig åker, som hon skrev tillsammans med Peter Csihas. Hennes stora genombrott kom dock 14 år senare med diktsamlingen Damen, det brinner!. Den första romanen, Den dagen kastanjerna slår ut är jag långt härifrån, kom 1994. Malmsten har sedan dess etablerat sig som en av vår tids mest älskade författare. Inte minst har hon uppmärksammats föra sina böcker om franska Finistère, där hon bodde mellan åren 1999 och 2008. Malmstens blogg finns fortfarande på www.finistere.seoch hennes twitterkonto hittas på på @BodilMalmsten.
”Det finns ett sug efter Bodil Malmstens dikter. Det märktes inte minst i mars 2015 när hon kom ut med Det här är hjärtat, som var hennes första diktbok på 22 år. ”Jag skriver inte dikter längre, men den här dikten krävde att jag skrev den”, sa Bodil Malmsten då. Det var ”en kärleksdikt, en sorgedikt, en dikt om den orimliga förlust som kallas döden”.
Och nu ges den ut igen, i en vacker volym tillsammans med Bodil Malmstens alla tidigare diktsamlingar, från Dvärgen Gustaf från 1977 till Inte med den eld jag har nu från 1993. Åtta diktsamlingar och några rasande fina uddadikter inom ett par pärmar, allt formgivet av Bodils dotter Stefania Malmsten.
En volym med samlade dikter är som gjord att bläddra i och fastna än här, än där. Kanske vid den gripande sorgedikten om Bodils första förläggare, Gerard Bonnier, eller vid ungdomsminnen om mormor och kusin Stig, eller i hela diktsamlingen Nefertiti i Berlin, som skildrar en relation mellan en mamma och hennes flygfärdiga dotter.
Bodil Malmstens poesi ligger nära hennes eget liv, nära allas våra liv. Hon sträcker sig brett och hon når långt. Hennes samlade dikter är en prydnad och en värmekälla i varje boksamling.”
När lilla Ursula föds en vinterdag 1910 har hon navelsträngen lindad runt halsen och hon faller ned i ett mörker – innan livet ens har hunnit börja. Men vad hade hänt om hon inte hade dött, om läkaren hade hunnit i tid, om förlossningen hade gått bra? Kate Atkinson presenterar båda versionerna i Liv efter liv, där hon låter Ursula dö och leva om – om och om igen. Ursula ramlar utför ett tak när hon sträcker sig efter en docka. Eller så gör hon inte det. Hon drunknar när hon leker vid vattnet. Eller så blir hon räddad i sista stund av en konstnär som står vid strandkanten och målar. Om och om igen lever Ursula sitt liv. Hon upplever själv märkliga förnimmelser och déjà vu, börjar inse så smått att tiden inte är linjär och att minnen och framtid hänger ihop.
Så börjar Andra världskriget och Ursula upplever bombningarna av London, Blitzen. Hon förlorar sin lillebror, som är flygare och blir nedskjuten. I ett liv tar hon sig till och med till Tyskland och lär känna Eva Braun. Genom sina många liv smälter allting ihop och Ursula försöker sig på att ändra historien, att hindra Hitler.
Liv efter liv är inte den första boken om Andra världskriget och bombningarna i London (på det temat läste jag t.ex. Nattvakten av Sarah Waters för inte så länge sedan). Det är heller inte den första boken om ”fjärilseffekten” – hur små påverkan kan få stora och oförutsägbara effekter någon annanstans. På det temat har jag tidigare läst t.ex. Karin AlvtegensFjärilseffekten. John IrvingsEn bön för Owen Meany kan kanske också sägas höra dit, på sätt och vis. Men Liv efter liv är verkligen välskriven och nyskapande. Jag älskar alla olika lager som vecklas ut och hur minnen, framtid och tidigare händelser hänger ihop. Det blir både rörande, roligt, spännande och sorgligt på en och samma gång. Atkinson lyckas också osedvanligt bra med persongalleriet. Jag tycker verkligen om Ursula och imponeras över hennes mod och beslutsamhet som hon får till bland alla förvirrande tidshopp. Helst av allt önskar jag henne ett lyckligt liv, en lycklig framtid. Vissa av hennes liv är fruktansvärda, som livet när hon lever med en våldsam och kontrollerande man. Boken berättar på så sätt inte bara om Andra världskriget och olika livsöden från den tiden, när så många utsattes för obegripligt svåra sorger och förluster och så många miste sina liv. Den berättar också om andra möjliga liv, som skulle kunna drabba vem som helst. Det här är en bok som man faktiskt blir ganska ödmjuk och tacksam av att läsa.
Jag började att lyssna på den här boken som ljudbok, men hade svårt att hänga med. Jag är glad att jag höll kvar och att jag bytte till e-boken. Det här är verkligen en läsvärd och tänkvärd bok med en mycket spännande stil och nyskapande idé.
I korthet
Rekommenderas för: Den som vill läsa en annorlunda bok om Andra världskriget och de olika livsöden som skulle ha kunna drabbat om bara.
Betyg: 4+ rävar av 5.
Citerat ur Liv efter liv
”Ett plötsligt kyligt vinddrag, en isande luftström mot den just blottade huden. Hon befinner sig, utan förvarning, utanför insidan och den välbekanta våta, tropiska världen har abrupt försvunnit. Utlämnad åt elementen. En skalad räk, en ärta utan sin skida.
Inget andetag. Hela världen hänger på detta. På ett enda andetag.
Små lungor, likt trollsländevingar som inte lyckas spänna ut sig i den främmande atmosfären. Ingen luft i det strypta röret. Surret av tusen bin i den lilla hoprullade pärlan till öra.
Panik. Den drunknande flickan, den fallande fågeln.”
Liv efter liv av Kate Atkinson
Om Kate Atkinson och Liv efter liv
Kate Atkinson (född 1951) är en brittisk författare och dramatiker. Hon är kanske mest känd för debutromanen Behind the scenes at the museum (I museets dolda vrår) från 1995. Hennes senaste bok på svenska är En gud i spillror (A god in ruins) som kom ut 2016. Kate Atkinson har en hemsida och en fansida på Facebook.
”Den 11 februari 1910 föds Ursula Todd, det tredje barnet till en rik engelsk bankirfamilj. Ursula har ett synnerligen unikt liv framför sig, där hon föds och dör om och om igen under de ca 60 år vi får följa henne. Hon får uppleva flera av sin tids viktigaste händelser och på olika sätt vara med att påverka historien. Tänk om du skulle få ett oändligt antal chanser att leva om ditt liv. Skulle du till slut kunna rädda världen från ett oundvikligt öde? Skulle du ens vilja? ”
Inte med den eld jag har nu är det som kom att bli Bodil Malmstens näst sista dikt och efter den skulle det dröja över 20 år innan hon skrev Det här är hjärtat. Det här är hjärtat kom att bli en mycket personlig berättelse om att förlora en närstående, men i Inte med den eld jag har nu kretsar berättelsen kring ”en annan dam”, som det står i underrubriken till originalutgåvan från -93. Denna andra dam är Louise. När hennes föräldrar ”aldrig kom hem från brigaderna”, ”den blodiga gropen europa” så får hon bo hos sina morföräldrar. När det blir dags så berättar mormor om ”reglering”. Men om onani och sex och pessar går det inte riktigt att prata. Och inte om kusin Stig, den förlorade oskulden i Paris. Inte heller om ofrivillig barnlöshet.
Inte med den eld jag har nu är en smärtsam dikt om kärlek, sex, skam och barnlöshet. Och en berättelse om att längta efter någon som man inte kan få. Tills det en dag är för sent. Det är en känslofylld dikt och den är fylld med Bodil Malmstens typiska, perfekta formuleringar, som faktiskt inte sällan är roliga, mitt i allt det mörka. En riktigt fin dikt!
I korthet
Rekommenderas för: Den som vill läsa en smärtsam dikt om olycklig kärlek, barnlöshet och att längta efter någon som man inte kan få.
Betyg: 4 sandstränder av 5.
Citerat ur Inte med den eld jag har nu
”Reglering
Sa mormor reglering
Såsom i en spegel trevlig
Så trevligt mormor – trevligt inte så trevligt jag blöder
Det droppar på foten mormor blodet mormor
Blod på foten mormor
Dropparna mormor
Jag är bara elva år
Blod i skorna
jungfru jungfru jungfru tro
blod är i jungfruns ena sko
Jag i exil hos mormor med morfar i skuggan och
Ingegärd Persson översiggiven i jungfrukammarn”
Samlade dikter av Bodil Malmsten
Om Bodil Malmsten och Inte med den eld jag har nu
Bodil Malmsten (1944-2016) var en svensk författare och dramatiker. Hon debuterade 1970 med barnboken Ludvig åker, som hon skrev tillsammans med Peter Csihas. Hennes stora genombrott kom dock 14 år senare med diktsamlingen Damen, det brinner!. Den första romanen, Den dagen kastanjerna slår ut är jag långt härifrån, kom 1994. Malmsten har sedan dess etablerat sig som en av vår tids mest älskade författare. Inte minst har hon uppmärksammats föra sina böcker om franska Finistère, där hon bodde mellan åren 1999 och 2008. Malmstens blogg finns fortfarande på www.finistere.se och hennes twitterkonto hittas på på @BodilMalmsten.
Utgivningsår: 1993 (första svenska utgåvan, Bonniers), 2016 (den här samlingsvolymen, Albert Bonniers förlag).
Ingår i: Samlade dikter.
Antal sidor: 74.
ISBN: 91-0-055573-8, 9789100158187.
Köp boken hos t.ex.: Adlibris, Bokus.
Baksidestext
”Det finns ett sug efter Bodil Malmstens dikter. Det märktes inte minst i mars 2015 när hon kom ut med Det här är hjärtat, som var hennes första diktbok på 22 år. ”Jag skriver inte dikter längre, men den här dikten krävde att jag skrev den”, sa Bodil Malmsten då. Det var ”en kärleksdikt, en sorgedikt, en dikt om den orimliga förlust som kallas döden”.
Och nu ges den ut igen, i en vacker volym tillsammans med Bodil Malmstens alla tidigare diktsamlingar, från Dvärgen Gustaf från 1977 till Inte med den eld jag har nu från 1993. Åtta diktsamlingar och några rasande fina uddadikter inom ett par pärmar, allt formgivet av Bodils dotter Stefania Malmsten.
En volym med samlade dikter är som gjord att bläddra i och fastna än här, än där. Kanske vid den gripande sorgedikten om Bodils första förläggare, Gerard Bonnier, eller vid ungdomsminnen om mormor och kusin Stig, eller i hela diktsamlingen Nefertiti i Berlin, som skildrar en relation mellan en mamma och hennes flygfärdiga dotter.
Bodil Malmstens poesi ligger nära hennes eget liv, nära allas våra liv. Hon sträcker sig brett och hon når långt. Hennes samlade dikter är en prydnad och en värmekälla i varje boksamling.”
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
