Det var länge sedan jag skrev något om de böcker som jag faktiskt läser mest nu för tiden: barnböckerna. Vårt barn älskar böcker och vi kan plöja 10+ i samband med nattning (och rätt många tidigare på dagen också, för den delen). Jag har egentligen många böcker jag skulle kunna blogga om och tipsa om när det gäller böcker till barn kring 2-årsåldern, men det är så fantastiskt mycket biblioteksböcker i omlopp att det inte hinns med. Några ständigt återkommande böcker är i alla fall Pixiböckerna, ”småböckerna”, som är så smidiga att plocka fram när man ligger i sängen och läser. Vi har en skapligt stor samling med böcker inköpta på loppisar, böcker ärvda från kusiner och böcker från förra årets Pixijulkalender. Här är några av favoriterna:
Sickan-böckerna av Sofia Rådström
Jag har skrivit om Sickan-böckerna förut och jag gör det igen: det här är småbarnsböcker av bästa sort. Med finurliga rim och underbara illustrationer skildrar Sofia Rådström småbarnslivet på ett sätt som bjuder på mycket igenkänning. Vi har två Sickan-böcker i Pixi-storlek: Kom nu, Sickan och Vänta, Sickan. Den första handlar om en evighetslång (i tid mätt) promenad till affären och den andra handlar om att inte hinna ut snabbt nog för att leka i regnet. Båda är fantastiska, men Kom nu, Sickan är lite av en favorit. Sickan-böckerna (dessa och flera) finns även i andra format, om man föredrar att läsa större böcker.
Alla tre-böckerna av Maria Nilsson Thore
Alla tre-böckerna är mysiga böcker för barn i förskoleåldern. I de får man följa med i vardagen på förskolan Ärtan. Jag kan förvisso inte säga så mycket om hur det är på förskolan (jag har aldrig gått på förskola), men det känns i alla fall autentiskt när Maria Nilsson Thore beskriver fruktstunder, pepparkaksbakning och annat. Vi har läst flera Alla tre-böcker i sina större format, men i Pixi-variant har vi Alla tre julbakar och Alla tre har fruktstund, som handlar om just de ämnen jag nämnde ovan.
Bebbe-böckerna av Mervi Lindman
Bebbe-böckerna av Mervi Lindman är flitigt omnämnda småbarnsfavoriter på den här bloggen. I Pixi-variant har vi Bebbe letar nappen och Bebbe pussar. Jag tycker att de är ett fint mellanting mellan pekböcker och böcker med mer text. De passar att läsa och peka i för riktigt små och kan fortsätta att läsas ett gott tag till. Dottern gillar dem och det gör jag med!
Liten-böckerna av Lotta Olsson och Charlotte Ramel
Jag tycker om böcker på rim och i Lotta Olssons och Charlotte RamelsLiten-böcker finns finurliga rim, mysiga illustrationer och igenkänning. Jag vet inte hur många av böckerna som finns som Pixiböcker, men vi har i alla fall Trycka knappen och Alla kläder på. Jag/vi tycker särskilt mycket om Trycka knappen: det är kul att själv ”trycka knappen” i boken.
Böcker av Jan Lööf
Jan Lööfs bilderböcker är några böcker som poppar upp direkt om jag tänker tillbaka på vad vi läste när jag var barn . Hans finurliga illustrationer känns igen direkt när man ser dem och det är skojigt att de innehåller så mycket detaljer. Man kan nästan läsa parallella berättelser bara genom att titta på bilderna. Där händer mycket! Många av Jan Lööfs böcker finns som Pixiböcker och själv minns jag särskilt Födelsedagspresenten. Just den har åldrats dåligt, egentligen. Där finns liksom en prinsessa som… jag vet inte vad. Hon följer i vart fall inte med på något äventyr. Jag har förstått att det faktiskt finns en reviderad version där hon har en annan roll(!), men den har inte jag läst. Hur som helst: jag gillar Jan Lööfs böcker. Kanske kan man modifiera lite när man läser om det känns för mossigt…
Vem-böckerna av Stina Wirsén
Just nu är Vem-böckerna de mesta favoriterna här hemma. Både jag och dottern tycker om dem och dottern brukar särskilt be om att vi ska läsa just dem (Vems resa?, en av böckerna vi har i större variant, brukar hon gulligt nog referera till som ”blablabla”-boken eftersom den inleds med att stressade föräldrar packar väskor och bland annat säger ”blablabla”). Vem-böckerna är fyllda av igenkänning (för både stora och små…), värme och humor. Jag älskar illustrationerna och att de är normbrytande (om man kan säga så om böcker som handlar om fantasifullt tecknade nallar, katter, hundar etc…). Texten är alldeles lagom för min tvååring: inte för lång, inte för komplicerad, men ändå en hel berättelse med formuleringar som hon lägger på minnet.
Bo-böckerna av Morten N. Pedersen
Morten N. PedersensBo-böcker är mysiga berättelser om vardagliga situationer som att skynda till förskolan eller att bli mörkrädd. Det är lagom mycket text för vår tvååring och fina illustrationer med roliga detaljer. Jag tycker förresten att det är lite extra kul med Bo på jobbet, där Bo följer med sin pappa till jobbet som lantmätare. Barnböcker har annars en övervikt av fräsiga yrken, som läkare eller tandläkare, eller yrken som barn tycker är extra spännande, som brandman eller polis. Men lantmätare alltså! Kul! Första och enda gången jag har läst en barnbok om lantmäteri.
Doris på rymmen av Viveca Sundvall och Gunilla Wärnström
Doris på rymmen är egentligen en ganska rörig berättelse: en gosedjursnalle får en fläck, rymmer från varuhuset och liftar med en sjungande tidningsutdelare till en TV-studio. Jag tar med den här boken för att jag minns den så väl från när jag själv var barn och nu upptäcker jag att min dotter också dras till den. Jag har ingen aning om varför. Barn verkar inte nödvändigtvis känna samma krav som vuxna på att böcker ska ha en röd tråd eller poäng, antar jag…
Apor, bananer, krut och vulkaner av Grethe Rottböll och Anna-Karin Garhamn
Om jag får välja något att läsa för dottern väljer jag gärna en bok på rim. Ärligt talat kan man tröttna på böcker efter att ha läst dem femtioelva gånger på kort tid och då är det inte lika lätt att plocka fram den inspirerande högläsarrösten. Men böcker på rim rullar fram av sig själva. I Apor, bananer, krut och vulkaner får läsaren följa med apor på äventyr. Jag gillar den!
Gunnar tappar sin hatt av Jojo Falk
Jag vill också tipsa om Gunnar tappar sin hatt av Jojo Falk. Det är en mysig liten berättelse om en liten, liten man som tappar sin hatt. Alla bilder är illustrationer på foto, vilket är ett kul och lyckat grepp. Det finns en spännande liten värld om man tittar riktigt nära på det som finns i naturen och här utnyttjar Jojo Falk detta på ett fantasifullt och roligt sätt.
Jag är så glad över att mitt intresse för böcker verkar ha gått i arv. Mitt barn älskar böcker! Det har funnits perioder när böcker främst har varit något hon har kastat omkring sig, men mestadels har hon, sedan bebistiden, älskat att titta i dem och att läsa. Det kan säkert ”gå över” med tiden, i takt med att böcker får konkurrens med diverse skärmar, men just nu njuter jag av den här härliga tiden när vi kan ägna mycket tid åt att läsa tillsammans. Vilka är hennes favoriter? Ja, det är inte alltid de jag tror. Här är min tjejs favoriter just nu!
Fingerresan: som det låter när du åker! av Anneli Tisell, Iréne Johansson och Ola Schubert
Fingerresan är en bok som läses genom att man rör fingret över sidorna och gör de föreslagna ljuden. Man reser genom olika miljöer och på varje uppslag tittar någon av Babblarna fram. Jag köpte den här boken när den gallrades ut från min bibbla, så den var redan lite trasig när den kom hem till oss. Dottern älskar den så mycket att tejpen har fått åka fram om och om igen sedan dess… Vi har faktiskt läst den så många gånger att vår flicka kan ”läsa” själv: jag kan hitta henne själv med boken, ljudandes (inte alltid ”rätt” ord förvisso). Vissa av ljuden har hon rent av överfört till helt andra sammanhang: ”upp” och ”ner” har hon garanterat lärt sig av den här boken. Den är också oväntat rolig (för henne). Hon blir SÅ glad när hon upptäcker att Babblarna gömmer sig i bilden (”TITTUT!”, kan hon utbrista). Som vuxen är den tacksam att ”läsa”, kräver inte så mycket energi precis. Det räcker sällan att ”resa” ett varv…
Knacka på! av Anna-Clara Tidholm
Knacka på! är en klassisk småbarnsbok. Den fyllde 30 förra året, vilket uppmärksammades på många bibliotek, däribland vår stadsbibbla. Och jag förstår varför den är populär! Knacka på! är en mysig bok där man som läsare knackar på olika dörrar och kommer in i spännande rum. Vår dotter kan rummen utantill: ”apor!”, ”Kalle!”, ”borsta tänderna!”, ”måne!”. Hon bläddrar fram och tillbaka och ”läser” själv. En tid var ”borsta tänderna”-sidan bäst. Hon ville rent av att jag skulle ”tvätta händerna” i bokens illustrerade handfat. Gull-unge! Den här boken finns förresten uppsatt på väggen i kapprummet vägg i vägg med dotterns avdelning på förskolan. Hon visade mig en dag. Jag trodde aldrig att vi skulle komma hem…
Morfars magiska ö av Benji Davies, översatt av Marianne Lindfors
Jag vet ärligt talat inte varför dottern är så förtjust i Morfars magiska ö, för den har för mycket text för henne och hon har inte tålamod att sitta ned och faktiskt läsa den på riktigt. Hon brukar ändå vilja att vi plockar fram just den: kommer med den spontant eller ber mig att hämta ”boken morfar” (ibland: ”farfar”). Sedan tittar vi på de vackra bilderna tillsammans. Det är en fin och lite sorglig berättelse om en pojke som följer med sin morfar till en magisk, exotisk ö. Det finns mycket att se och upptäcka i bilderna.
Bäbis tittut av Ann Forslind
Vårt barn älskar Bäbis-böckerna, däribland Bäbis tittut, eller ”bäbis borta!!”, som hon kallar den, eftersom boken handlar om att Bäbis gömmer sig bakom olika grejer. Text, illustrationer och berättelse är på helt rätt nivå för det lilla barnet, så jag förstår att många småbarn gillar Bäbis. De flesta av böckerna har dessutom någon liten knorr och humor som gör att man kan uppskatta dem även som vuxen.
Pippi firar jul av Astrid Lindgren och Ingrid Vang Nyman
Pippi firar jul är en pekbok med jultema. Vårt barn har sett Pippi på TV och tycker att det är kul att känna igen karaktärerna när vi bläddrar i boken. Hon pekar så glatt på ”PIPPI!” och vill att vi bläddrar och tittar, om och om igen. Egentligen är hon lite stor för pekböcker, men de här bilderna går det att prata kring en stund. Vem älskar inte Ingrid Vang Nymans illustrationer, förresten?
Det var ett tag sedan jag uppdaterade något om vad jag och vår dotter läser tillsammans. När jag var föräldraledig var jag en frekvent biblioteksbesökare, men sedan jag började jobba igen i januari har jag inte kommit iväg. Vårt närmsta bibliotek har haft helgstängt sedan en tid, så det har inte varit så lätt att hinna dit, helt enkelt. Dessutom har vår flicka haft en lång period där hon inte haft speciellt stor ro eller intresse av att läsa. Nu har läsning dock seglat upp som en av favorit-aktiviteterna: hon kommer med böcker, kryper upp i knät och vill att vi ska läsa. Om och om igen. <3 Vilket mys! Här är några av hennes favoriter just nu.
Lillefantens räknebok av Camilla Lundsten
Är mitt barn ett geni som redan övar sig på matte? Nä. Men hon väljer medvetet Lillefantens räknebok ur hyllan och vill att vi läser. Vi får prata fritt kring bilderna, då räkneövningarna är långt över hennes nivå. Däremot älskar hon de färgglada och kontrastrika illustrationerna. Jag förstår henne! En jättefin bok, faktiskt. När hon är ca 3–6 år kan vi plocka upp boken igen och räkna tillsammans.
Max blöja av Barbro Lindgren och Eva Eriksson
Åh, vad Max blöja är tråkig. Förlåt, men det är alltså en bok om att Max tar av sig blöjan, pinkar på golvet och sedan får en ny blöja. Som vuxen har man inte mycket intressant eller kul att hämta. Av någon anledning vill dock vår dotter gärna att vi läser den om och om och om igen. Hon blir arg när den är slut. Det är bara att börja om. Jag kan den utantill, tror jag.
Bäbis tittut av Ann Forslind
Vi har ett helt gäng Bäbis-böcker hemma, däribland Bäbis tittut. Jag har bloggat om flera av dem tidigare. Vår dotter älskar dem. Det är enkla böcker med tydliga och fina illustrationer. Jag tycker faktiskt att de är ganska roliga – de slutar oftast med en kul knorr. Rolig bok även för mig alltså!
På dagis av Eli A. Cantillon och Solveig Serigstad Nielsen
I den sönderlästa boken På dagis får läsaren följa med en flicka till förskolan. Det som är grejen för vår dotter är flikarna (som mirakulöst nog sitter kvar!). Där under finns motsatser: klä av sig – klä på sig, vara hungrig – vara mätt och så vidare, och så vidare. Luckorna är kul. Kanske är det pedagogiskt också. Jag vet faktiskt inte hur mycket vår dotter snappar upp av själva berättelsen.
Exotiska fåglar av Marion Billet (översättning: Susanna Hellsing)
Exotiska fåglar är en pekbok i Nyfikna öron-serien. Boken har ytor att trycka på för att spela upp ljud – i det här fallet fågelläten. Vet inte hur korrekta ljuden är, men det spelar ingen roll. Beo-staren sjunger fint och min dotter är nöjd så länge det kommer att ljud (tror jag). Hennes lilla finger rör sig blixtsnabbt mot knapparna och dröjer sig kvar länge. Hon älskar det. Skönt också att knapparna inte kräver hårda tryckningar utan faktiskt funkar även för ganska små barn. Illustrationerna är för övrigt supersöta och kontrastrika.
Jag har ett helt gäng antologier som riktar sig till barn och idag tänkte jag skriva några rader om dem. Några är nya. Andra har jag själv haft som barn och har nu plockat fram på nytt för att läsa för min dotter.
Barnens första bok
Barnens första bok är en antologi som har getts ut sedan 1986. De senaste utgåvorna är utökade, men jag har en 90-talsutgåva med det klassiska innehållet: drygt 100 sidor verser, ramsor, sagor, sånger och bilder i en mysig blandning och rikligt med illustrationer. En bok att ta fram om och om igen. Här finns riktiga klassiker, som Elsa Beskow, odödliga barnboksfavoriter, som Pippi, och en hel del nyare texter och bilder. Bra blandning! Urvalet är gjort av Siv Widerberg och Malin Wedsberg.
Barnens ramsbok
Barnens ramsbok är en antologi från En bok för alla, utgiven första gången 1994. Det är kort och gott en rejäl samling med ramsor, sammanställd av Gertrud Widerberg och med svartvita illustrationer av Tord Nygren. Man hade önskat färgbilder, känner jag, men med den här utgåvan är fokus helt klart på ramsorna i sig. Och de är många! Här finns faktiskt över 200 ramsor, samlade under (ganska obegripliga) rubriker. Favoriterna för min (och dotterns) del är de ramsor som också innebär att man får nypa lite i tårna eller kittla lite i magen, men här finns alla möjliga sorters ramsor. Det känns som en fin kulturgärning att ha samlat allt detta i en och samma volym.
Barnens versbok
Barnens versbok är den mest sönderlästa boken jag har. Den är faktiskt så trasig att jag unnade mig ett nygammalt exemplar från ett antikvariat. Nu vill jag ju läsa samma verser för min dotter. <3 Det här är en underbar bok med verser och dikter på alla möjliga teman. Det är roligt, sorgligt, lekfullt och knasigt i en fin blandning. Gertrud och Siv Widerberg står för urvalet: närmare 250 sidor poesi och svartvita illustrationer. Povel Ramel, Barbro Lindgren, Suzanne Osten, Lennart Hellsing och många andra trängs mellan dessa pärmar. Synd att den är slutsåld!
Den silvriga barnkammarboken
Sångboken Den silvriga barnkammarboken har jag bloggat om förut, men den är också en av de barnböcker vi bläddrat i mest tillsammans med vårt barn. Här finns sånger – välbekanta och nya favoriter. Nästan alla finns på Barnkammarbokens Spotify om man är osäker på melodin. En fantastiskt fin bok med illustrationer av några stora barnboksfavoriter. Varje uppslag är härligt och färgglatt. Vårt barn har tyvärr bläddrat själv och rivit sönder sidan med Lilla hästen Plopp. Det är väl ett slags betyg det med.
De små barnens bok
De små barnens bok har vi i två exemplar. Jag köpte den på antikvariat och sedan fick vi också ett exemplar från biblioteket genom BVC. Som så många andra böcker i det här inlägget är den sammanställd av Siv Widerberg. Här finns sånger, pekvänliga uppslag, ramsor och berättelser för de minsta. Härligt med en samling som riktar sig till riktigt små barn, tycker jag! Det känns att den verkligen är anpassad för de minsta med uppslag som är enkla att prata om för sitt barn och peka i tillsammans. Fina illustrationer har den också!
Dinkeli dunkeli doja
Jag älskar Lennart Hellsings finurliga rim och knasroliga sånger. Självklart kände jag att vår dotter behövde en antologi med Hellsings texter! I Dinkeli dunkeli doja finns massor av Hellsings rim, ramsor, sånger och berättelser samlade tillsammans med superfina illustrationer av Charlotte Ramel. Krakel Spektakel kusin Vitamin och Här dansar herr gurka är klassiker som de flesta säkert redan har hört/läst. Den här boken har också orsakat att exempel Ticke tack har fastnat på hjärnan… och att jag önskar att jag också var bjuden till Moster Ester (Moster Ester älskar fester, hon har nästan alltid gäster…”).
Ramsa med Bebbe
Vill man ramsa med sitt barn och tycker att t.ex. Barnens ramsbok är lite väl mastig är Ramsa med Bebbe ett fint alternativ. Här finns inte hundratals ramsor, men i gengäld finns här några riktiga godbitar. Illustrationer och urval är gjorda av Mervi Lindman, som också gjort andra Bebbe-böcker jag kan rekommendera!
Mina biblioteksbesök har blivit något glesare sedan min föräldraledighet tog slut, men visst bär jag hem en massa biblioteksböcker fortfarande: till mig och till min dotter. Här är de tre senaste jag har lånat och läst för min bebis!
Regn av Anders Holmer
Jag kunde inte låta bli att låna Regn av Anders Holmer. Framsidan, med sina renar, var så fin! Och ja, den är verkligen vacker, även invändigt. Om den är för avancerad för min 9-månaders bebis? Jo. Här pryds varje uppslag av en haiku-dikt och vacker illustration. Haiku är en rolig diktform med en liten knorr på slutet, men just det är det väl mest mamman som uppskattar (och det gör hon – mycket).
Vem sover inte? av Stina Wirsén
Stina Wirséns småbarnsböcker är så mysiga. Hennes barnboksfigurer är fantasifullt ritade och de handlar allt som oftast om sådant som är lätt att känna igen sig i. I Vem sover inte? kommer kanin till nalle. De leker och äter och borstar tänderna. Sedan är det dags att sova. Men vem sover inte?
Vänta, Sickan av Sofia Rådström
Jag älskar Sickan-böckerna! Illustrationerna är underbara, rimmen finurliga och humorn går hem hos mig. Att barn, även de allra minsta, också älskar Sickan är uppenbart. Vänta, Sickan-boken var faktiskt helt sönderläst redan när den fick följa med hem från bibblan. Och jag tror tyvärr inte att min tjej har gjort saken bättre efter sitt ivriga bläddrande… I den här boken har Sickan bråttom ut. ”På med stövlarna och hatten. Det är dags att plaska vatten”.
Sedan jag fick barn har jag blivit en extra flitig besökare på biblioteket. Jag lånar hem mängder av böcker som jag läser för vårt barn. Nu är hon 8 månader och jag måste erkänna att det tyvärr har blivit snudd på omöjligt att läsa för henne. Hon rycker böckerna ur handen så fort jag öppnar dem och blir mycket arg om jag försöker bläddra. Så jag låter henne greja. Tids nog kommer vi säkert kunna läsa tillsammans igen. Tills dess får hon ta till sig böckerna på det sätt hon föredrar och jag får mestadels läsa dem… själv.
Här är i alla fall ett inlägg om den senaste skörden av biblioteksböcker. Som jag nämnt tidigare lånar jag både småbarnsböcker och böcker för lite äldre barn. Jag har fått lära mig att det inte spelar så stor roll vad man läser för sitt lilla barn, så jag går mycket på det jag själv har lust med. Språk och läslust smittar förhoppningsvis av sig oavsett om boken egentligen är tänkt för en 8 månaders eller en lite äldre unge.
Lilla H hälsar på av Ann Forslind
Jag/vi gillar Bäbis-böckerna, så det kändes kul att låna något mer av samma författare. Valet föll alltså på Lilla H hälsar på. Lilla H är inte rädd för någonting. Förutom en tant. Hon smyger på tanten. En kul och mysig bok! Barn kan ha så mycket fantasi! Och så växlande känslor… Så är det även i den här boken.
Vems resa? av Stina Wirsén
Jag gillar Stina Wirséns bilderböcker! Den här är rolig även för vuxna samtidigt som den är varm, tänkvärd och inbjuder till intressanta samtal med sitt /lite större/ barn. I den här boken ska Lilla Hund åka på semester med sina föräldrar. Föräldrarna säger ”Bla bla, vattna blommorna? Bla bla, soporna? Bla bla, jättebråttom!” (hade kunnat vara jag). Sedan är de framme! Och den enda som vill bada och ha roligt råkar vara en igelkott som säger ”Bonjour ça va?”. Vilken tur att man kan leka på flera språk!
Dela med dig, Sickan av Sofia Rådström
Sickan-böckerna är nya storfavoriter. De är roliga på riktigt, härligt illustrerade och skrivna med finurliga rim. I den här boken kommer Ester på besök. Och hon får inte låna en endaste av Sickans alla leksaker. Det hinner bli lite bråk innan de äntligen hittar en gemensam lek, som kanske inte helt roar de vuxna… ”Ester jobbar. Trycker knappar. Sickan skriver pappas lappar”.
Ligg still! av Nathalie Ruejas Jonson
Ligg still! lånade jag främst för att jag trodde att den var illustrerad av samma illustratör som ligger bakom Sickan-böckerna. Båda böckerna visade sig dock vara illustrerade av respektive författare. Men lite samma känsla finns i bilderna, tycker jag! Superhärliga illustrationer, faktiskt! I Ligg still! känner sig Ino tillräckligt stor för att lägga sig själv. Hon är ingen gullebebi, som stortvillingarna kallar henne! Men det visar sig vara en hel del hopp och snurr som behöver komma ut först…
Mumindalens alfabet av Annika Sandelin med bilder av Tove Jansson
Det är något visst med Mumindalen och dess invånare, eller hur? Både jag och min dotter har en hel del ägodelar med muminmönster. Självklart vill jag introducera Mumin tidigt! Fast Mumindalens alfabet har såklart varit en utmaning, då vår lilla tjej som sagt inte direkt har ro att låta någon läsa för henne längre… Men jag njuter i alla fall av dikterna, en för varje bokstav, och de underbara illustrationerna i den här boken. Mycket fin bok! Jag ska låna den igen, när min dotter är lite större!
Vi har varit på biblioteket igen! Jag går dit ibland och lämnar tillbaka böcker. På något sätt lyckas jag alltid komma tillbaka med ungefär lika många böcker igen. Här är några jag lånat för att läsa med mitt barn.
Var är kycklingen av Ingela P Arrhenius
Att den här boken ens finns på biblioteket och inte har blivit sliten i bitar för länge sedan?! Var är kycklingen? är en bok i hård kartong där varje uppslag pryds av filt-flikar. Man frågar ”Var är kaninungen?” och lyfter man på en filt-hink hittar man en liten kanin. Jag var rädd att mitt barn skulle slita sönder den här boken, men det gick bra! Mycket fin bok! I en viss ålder känns det som att den här typen av böcker är grejen: böcker som man kan känna och prassla med på olika sätt. Extra pluspoäng för spegeln på slutet!
Vem finns? av Stina Wirsén
Vem finns? är ytterligare en bra samtalsbok av Stina Wirsén. Med det menar jag att det är en bra bok att läsa för att få en ingång till svåra ämnen /inbillar jag mig/. Mitt barn är alldeles för liten för att prata om svåra grejer med. Men det här är också en väldigt fin bok, rent allmänt. Boken handlar om vem som finns. Det syskon som aldrig blev, men som först var en liten gåta i ett ägg och sen en dröm om det som hade kunnat vara? Mormor, som levde ett långt liv, men som inte finns längre? Glassgubben? Japp, den sistnämnda, hon ser ut som vanligt i alla fall.
Alfons siffror
Alfons Åberg har vi redan bekantat oss med i en pekbok om färger. Här är en liknande variant om siffror. De välkända barnboksfigurerna slår in ett paket, räknar fyra bilar och så vidare. Det dröjer nog innan mitt barn kan räkna… Men en pekbok med Alfons är aldrig fel.
Sov nu, Sickan av Sofia Rådström
Jag måste absolut låna fler böcker om Sickan, för Sov nu, Sickan är verkligen en ny favorit! Underbara illustrationer! Superhärliga och finurliga rim! Åh, vad jag gillade den här lilla boken om Sickan som ska sova. ”Här är Sickan. Det är kväll. Sickan sömnig. Kommer gnäll”. Jodå. Känns igen.
Titta 10 blommor av Björn Bergenholtz
Titta 10 blommor är en pekbok med exakt det som titeln avslöjar. Jag älskar idén, som är lika enkel som genial. För jo, det är viktigt att kunna sina blommor, känna igen mångfalden i naturen och därmed också känna att den är värt att ta hand om. Det är aldrig för tidigt att börja! Här kan alltså bebisen peka på blåsippor, gullvivor och smörblommor. Beskrivningen av blommorna är härligt bebisanpassad: ”Ofta många många”, ”Stora bulliga blad”.
Ramsa med Bebbe: Busiga bebisramsor av Mervi Lindman
Vi gillar Bebbe! Och vi gillar ramsor! Så den här boken är såklart en hit. Vår tjej har älskat ramsor sedan hon var pyttepytteliten. Det bakas kakor och kläms i de små ärtorna (tårna). Hon skrattar fortfarande när man kommer till den stora, stora bönan (stortån). I den här lilla boken finns ett helt gäng ramsor, både sådana jag kände till sedan innan och några nya favoriter.
Min nya familj av Renata Galindo
Det är faktiskt en slump att jag redan har lyckats låna ett helt gäng böcker om ”svåra ämnen”. Min nya familj lånade jag faktiskt primärt för att det är en katt och en hund på framsidan. Jag tycker att man alltid bör låna en bok med en katt på framsidan! Ja, jag är väl lite av en tokig kattkvinna. Den här ”kattboken” handlar alltså om ett ämne som flyger många meter över huvudet på min lilltjej, men mig berörde den! Med underbara illustrationer berättar den om en hund som flyttar till sin nya mamma, en mamma som inte ser likadan ut som hen själv, en mamma som gör allt som mammor ska, men som inte alltid räcker till ändå. Men de försöker, båda två, lite till, varje dag. Lär sig att vara mamma och mammas barn. Åh, jag fällde typ tårar! Det är ju inte lätt att vara mamma alla gånger. Det var bara så fint att få läsa den här trösterika lilla boken!
Vi läser så många böcker att jag inte hinner blogga om dem. Nu är min baby snart 8 månader!! Det här inlägget hittade jag bland mina utkast. Hade helt glömt bort detta. Tre barnbokstips kommer i alla fall här:
Katten som inte hade något namn av Fumiko Takeshita och Naoko Machida
Jag var på föräldragruppsträff på biblioteket för ett tag sedan och fick då höra att man inte ska akta sig för att läsa svårare böcker för sitt lilla barn. Vi plockar och läser mycket ur pekböcker och småbarnsböcker, men det kom alltså en uppmuntran att man lika gärna kan läsa ur andra bilderböcker. Jag tog bibliotekarierna på orden och lånade omedelbart en bok som jag ville läsa. En tokig kattkvinna som jag blev såklart oerhört lockad av titel och framsida till Katten som inte hade något namn. Den är så vackert illustrerad och allmänt fin att jag fick läsa den på lite avstånd, så att mitt barn inte skulle börja banka och bläddra våldsamt. Nu är jag naturligtvis rädd om biblioteksböcker i allmänhet, men den här kändes lite extra olämplig att sätta i händerna på en liten. Jag älskade den vemodiga och ändå både roliga och hoppfulla lilla bok om en hemlös katt som saknar ett namn. Åh så fin! Jag får återkomma till den här boken när min unge faktiskt förstår vad man läser. Den här boken vill jag läsa igen!
Bebbe letar nappen av Mervi Lindman
Jag har redan bloggat om en Bebbe-bok. Nu har jag lånat en till: Bebbe letar nappen. En bra småbarnsbok! Den passar lite olika åldrar. En del sidor har bilder på föremål och är lite mer av en pekbok. Samtidigt finns det en story, som gör att boken också funkar även för den som vill ha en berättelse också. Här handlar det såklart om att Bebbe letar efter sin försvunna napp. Kul bok!
Joni plockar alla bär av Jessika Berglund
Joni plockar alla bär lånade jag lite som ett internt skämt mellan mig och min sambo… Han heter Jon och har emellanåt fått höra hemifrån ”JON, varför tar du alltid ALLT” när han t.ex. har ätit upp alla satsumas. Det är alltså något vi brukar skoja om här hemma och den här boken hade en för bra titel för att inte få följa med hem från bibblan (särskilt om man håller över i:et). Boken handlar om Joni, som är ute i skogen och plockar bär med sina pappor. Här kan alltså barnet få lära sig smultron, blåbär, myror, hallon. Det påminner mig om hur mycket mitt barn har kvar att lära och upptäcka. Så många skatter i skogen.
Min bebis blir äldre och äldre. Bokintresset har skiftat något på senare tid. Hon är inte lika pepp på att lyssna och titta utan ska helst stoppa in böckerna i munnen och/eller utforska pappret med sina händer. Och banka och krafsa på dem såklart – man vet ju aldrig om någon barnboksfigur lossnar. Det är ingen lätt sak att försöka bläddra i en bok vi har framför oss. Om man säger så. Men högläsning är mysigt ändå! Här är den senaste biblioteksskörden.
Titeln hade blivit bättre om jag hade lånat 6 böcker, men nu gjorde jag inte det!
Alfons färger
Klart man vill introducera en klassisk barnboksfigur så tidigt som möjligt! I pekboken Alfons färger finns de välbekanta figurerna från Gunilla Bergströms böcker. Prylar i olika glada färger visas upp och sidorna är i stadig kartong. Populär bok att banka i!
Vems bebis? av Stina Wirsén
Vi har läst en del andra böcker av Stina Wirsén. Jag gillar hennes fantasifulla illustrationer och att hennes böcker allt som oftast befolkas av figurer med bredd. I Wirséns böcker kan figurerna lika gärna ta sig fram med rullstol som med ben, om man säger så. Jag hade ingen koll i förväg på vad Vems bebis? egentligen handlar om. Det visar sig att den handlar om adoption och syskonavundsjuka. Kanske inte superaktuellt för just min familj, men såklart en fin bok ändå. Kan säkert passa bra som utgångspunkt för viktigt prat med lite äldre barn.
Om orm av Sara Villius och Mari Kanstad Johnsen
Varför lånade jag den här boken? Jag är ju livrädd för ormar? Och Om orm handlar alltså om en orm som käkar upp diverse andra djur. Egentligen är det ju inga konstigheter att ormar äter andra djur, men vill man läsa en bok om det? Vet inte. Har man läst den Lille prinsen och sett den ”hatt”-illustration, som boken inleds med, med så känner man igen premissen för Om orm. Det är en väldigt underlig bok egentligen, men sådana måste det ju också finnas utrymme för.
Pino’s jul av Kenneth Andersson, Eva Pils och Agneta Norelid
Pino-böcker har vi läst förut! Och i jultid var det såklart extremt passande att läsa om Pinos julafton tillsammans. Det bakas pepparkakor, slås in paket och görs diverse annat juligt. Boken funkar fint som pekbok, men kan även läsas som en liten berättelse.
Jag är en hund av Baek Heena
Den här boken kanske jag lånade mest för min egen skull. Men givetvis vill man även introducera en ALMA-pristagare så tidigt som möjligt för sin unge. 😉 Baek Heena förärades detta otroligt fina pris år 2020. I Jag är en hund får läsaren följa hunden Goosl. Det blir bus och gos hos hans familj. Illustrationerna är HELT otroliga. Baek Heena gör minifigurer och miniatyrvärldar till sina berättelser. Helt fantastiska!
En ny kompis, Pytte! av Ingrid Flygare
Japp, jag lånade en hästbok till min bebis. Givetvis är den tänkt till lite äldre barn, men det struntar jag i! I En ny kompis, Pytte! kommer en ny häst till stallet och shettisen Pytte får plötsligt konkurrens. En söt berättelse med gullig sensmoral.
Vems är Bob? av Alex Howes
I Vems är Bob? får läsaren följa Bob genom hennes äventyr i kvarteret. Eller heter hon Devo? Tillhör hon trädgårdsmagikern (underbart ord!) eller mannen som gillar att sticka? Vem vet. För den som någon gång haft en katt är det old news att katter lever något slags eget, hemligt liv när man själv inte är med. Det här är en rolig bok om just det. Superhärliga illustrationer!
Nisse & Nora träffar djuren av Emelie Andrén och Lisa Moroni
Nisse & Nora träffar djuren är en bok för små barn (d.v.s. större barn än mitt) att känna igen sig i. Nisse och Nora är på en gård och hälsar på djuren. Nora blir lyrisk. Nisse blir rädd. Kossan är ju så stor? Och grisen luktar så konstigt? Tänk vad barn kan vara olika. Kul med en bok som handlar om just det!
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.