Kategorier
-

Ytterligare 5 läsvärda bestsellers som du kanske har glömt bort

I somras bloggade jag om läsvärda bestsellers som kanske har fallit lite i glömska. Jag insåg snabbt att det egentligen finns massor av böcker som passar in i den här gruppen, så nu tänkte jag följa upp med fem till!

Låt den rätte komma in av John Ajvide Lindqvist är en riktigt, riktigt bra bok – och då brukar jag inte ens kunna läsa vampyrromaner (p.g.a. tidigare blodfobi som kan bubbla upp igen när som helst). Ajvide Lindqvist gör något extra intressant genom att skildra vänskapen mellan en vampyrflicka och en mobbad pojke – två personer i ett enormt utanförskap. Boken kom ut 2004 och har blivit filmatiserad två gånger. Missade du att läsa den när den var ny så har du något bra framför dig!

Låt den rätte komma in av John Ajvide Lindqvist
Låt den rätte komma in av John Ajvide Lindqvist

Chimamanda Ngozi Adichie är en författare som är på tapeten lite nu och då. De senaste åren har hon t.ex. varit aktuell med ett par feministiska texter (Alla borde vara feminister, Brev till en nybliven förälder), men ingen borde missa hennes genombrottsroman En halv gul sol, som kom på svenska redan 2007. Det är en oerhört intressant och fängslande roman om inbördeskriget i Nigeria. Jag brukar inte fastna för riktiga tegelstenar, men med den här boken, med sina 682 sidor, så bara forsade jag fram över sidorna.

En halv gul sol av Chimamanda Ngozi Adichie
En halv gul sol av Chimamanda Ngozi Adichie

Jonas Gardell är en produktiv författare och han har många bestsellers i sin bibliografi. Han kanske mest lästa böcker på senare år är såklart Torka aldrig tårar utan handskar-trilogin, men jag skulle också vilja påminna om hans tidigare romaner. En av mina favoriter är trilogin om Juha, som inleds med En komikers uppväxt (från 1992). Det är så himla fina böcker om tonårstid, mobbing, utanförskap, att känna sig annorlunda… Jag är säker på att de fortfarande håller för läsning.

En komikers uppväxt av Jonas Gardell
En komikers uppväxt av Jonas Gardell

En annan pärla från 90-talet är Om en pojke av Nick Hornby. Boken handlar om den lite udda vänskapen mellan 12-årige Marcus, som är mobbad i skolan, och den hopplösa ungkarlen Will. Jag minns Om en pojke som en varm och härlig feelgoodberättelse. När det begav sig så såldes den i över 1 miljon exemplar (enligt Wikipedia) och jag tror nog att boken fortfarande är högst läsvärd.

Om en pojke av Nick Hornby
Om en pojke av Nick Hornby

Expeditionen av Bea Uusma är inte gammal (den kom ut första gången 2013), men eftersom att det kommer ut nya böcker hela tiden så är det ju viss risk att den har gått en och annan förbi. Det är i alla fall en sällsynt fängslande bok om Andrées expedition. Tanken var att färdas över Nordpolen i en vätgasballong, men allting havererade redan vid start och expeditionsmedlemmarna, som hade förvånansvärt lite erfarenhet av just polarexpeditioner, fick ge sig iväg på en tröstlös vandring för att försöka ta sig tillbaka till civilisationen. Jag trodde inte att jag skulle kunna intressera mig för det här, men Uusmas engagemang är smittande! Jag blev helt fast i boken och alla jag känner till har också tyckt väldigt mycket om den. Har du missat den så tycker jag att du ska låna den bums!

Expeditionen av Bea Uusma
Expeditionen av Bea Uusma
Kategorier
-

En komikers uppväxt #tbt

Idag är det torsdag och jag har vandrat bakåt i mitt arkiv. Jag hittade ett gammalt inlägg om Jonas Gardells roman En komikers uppväxtden första boken i trilogin om Juha. Det är oerhört fina böcker om en uppväxt i ett 70-talets Sverige. Gardell skriver om mobbing, utanförskap, vänskap, tonårsgrubbel och han är oerhört skicklig på att skildra människor med deras tankar och känslor. Jag tycker väldigt mycket om de här böckerna. Har du missat dem – läs!

“Den här boken handlar om Juha Lindström, som ständigt försöker att spela clown i hopp om att få vara med klassens tuffa klick.

Sävbyholm heter stället där han bor och växer upp i 70-talets Sverige. Det är ett ställe som utåt ser både fint och välvårdat ut, med solur i trädgårdarna och välmående människor, men som gömmer mycket under ytan. Människorna gör sitt bästa för att verka lyckliga och välordnade, men de skriker i panik när ingen ser eller hör. Det jobbigast är att försöka överleva skolan, där mobbing och dålig sammanhållning är mångas vardag. [Läs mer här…]

Här hittar du mitt inlägg från 2001.

 

Kategorier
-

Nostalgitorsdag: Ett ufo gör entré

Dags för nostalgitorsdag, alltså en tillbakablick till ett inlägg från arkivet! Den här gången plockar jag fram en av mina tonårs favoritböcker: Ett ufo gör entré. Boken är en uppväxtskildring och jag var i ungefär samma ålder som bokens huvudpersoner när jag läste den. Igenkänningsfaktorn var hög, trots att jag inte direkt kände igen mig i någon specifik huvudperson eller situation. Snarare är väl Gardell extremt duktig på att skriva om människor och relationer, så att det känns extremt äkta. Det är svårt att inte bli berörd! Gardell var absolut min viktigaste författare när jag var i äldre tonåren och jag har läst det mesta han har skrivit. Ett ufo gör entré håller jag för hans bästa!

Här hittar du mitt inlägg om boken.

Nostalgitorsdag - Ett ufo gör entré

Kategorier
-

Även jag har favoritkaraktärer

Enligt O och Annika har båda listat favoritkaraktärer. Jag blev inspirerad och tänkte försöka mig på att göra samma sak (utan inbördes ordning ;)). Jag tror att jag har lättast att komma ihåg karaktärer som jag känner med och ömmar lite för + att jag lätt fastnar för karaktärer som inte är onda eller goda, utan lite mer nyanserade och intressanta.

Till den första kategorin hör till exempel Magnus i Människor helt utan betydelse. Boken utspelar sig under en dag i Magnus liv och han drar runt i Stockholm och funderar över sitt förhållande, som kanske är på väg att ta slut, och hans hopplösa jobbsituation som frilans i mediebranschen. Man vill honom allt gott medan man läser.

Till samma kategori hör Jenny, i Gardells böcker om Juha, – mobbad, ensam och i de hopplösa tonåren… Det är verkligen inte en karaktär man bara vill lämna åt sitt öde i böckerna.

Jag bryr mig faktiskt väldigt mycket om Filip, den eviga singeln i Vi har redan sagt hej då, också. Hans dejtande har nått den nivån att allt har förvandlats till ett kallt spel. Man vill bara att han ska öppna sig, visa sina känslor och helst träffa någon att dela sitt liv med…

En annan karaktär som jag verkligen gillar, särskilt sedan jag läste Eld, del två i Engelsforstrilogin, är Ida. Alla karaktärer i böckerna är intressanta och välporträtterade, men Ida känns särskilt intressant. Jag tror vi alla känner igen “Ida” från skolan – tjejen som är störig och otrevlig, men som innerst inne bara är en skräckslagen liten skit, rädd för att sticka ut. I Eld är hon dock inte bara en liten skit; hon är fantastiskt modig.

Lite i samma stil är min favoritkaraktär från Harry Potter-böckerna, Snape – ondskan själv, men inte så svartvit som man kan tro.

En tjej som jag gillar, mest för att hon är så rolig och “vanlig” är Isabella i Martina Haags böcker Underbar och älskad av alla och I en annan del av Bromma. Det är inte lätt att försöka sig på en kulturkarriär… Till slut löser det sig ändå, men då kommer familjelivet med dess trassel in i bilden istället.

Många av mina favoritkaraktärer finns i Joyce Carol Oates böcker. Nikki i Älskad, saknad är en av de jag minns bäst. Hon förlorar sin mamma och i sorgearbetet lär hon sig mer om vem mamman var, men också vem hon själv är och hon ser sig själv och hennes situation med nya ögon. Som så många andra av Oates karaktärer är Nikki “den andra kvinnan”.

En karaktär jag verkligen minns är Pereira i Påstår Pereira. Han är en man som lever sitt liv i lycklig ovisshet om vad som händer omkring honom. Men när det gäller så blommar han ut!

En spännande karaktär, även om han kanske inte helt går att sympatisera med ;), är Doktor Glas, i boken med samma namn. Hans ensamhet och hans bekymmer är intressanta att läsa om.

Naturligtvis kan jag inte avhålla mig från att ta med Kemal, i min favoritbok, Oskuldens museum. Han är en man som slösar bort hela sitt liv för att han är besatt av en kvinna han inte kan få. Det trösterika och fina är att han inte slöar bort något. Han är en lycklig man. Det var en trevlig man att lära känna, trots att han är mycket svår att förstå sig på…

Kategorier
-

De mest älskade svenska böckerna, revisited

Nu har Du är vad du läser publicerat resultatet efter den omröstning som startades i december angående de mest älskade svenska böckerna. Jag bidrog med 10 av mina favoriter och det verkar som om mina favoriter överensstämmer ganska bra med de andras favoriter.

Resultatet (med antalet röster framför). De i fet stil är de som fanns på min lista också:
12 Utvandrarna
8 Låt den rätte komma in (förvånande många röster tycker jag!)
7 Mig äger ingen (också otippat, men jag gillar den verkligen!)
7 En komikers uppväxt-serien
7 Doktor Glas
6 Dvärgen (dags att läsa den här kanske!)
6 Den allvarsamma leken (den enda anledningen till att den inte kom med på min lista var att jag bestämde mig för att bara nämna en bok/författare och jag valde Doktor Glas istället. Det här är en fantastisk bok!)
5 Mumin-serien
5 Mina drömmars stad-serien
5 Maken (vad är det här för bok??)
4 Ronja Rövardotter
4 Ormens väg på hälleberget (den ligger och väntar, jag har till och med köpt den!)
4 Ondskan
4 Millennium-trilogin (på riktigt?! Okej att de var spännande och fängslande, men Jesus, så bra var de ju inte! Inte alls trovärdiga heller).
4 Kejsaren av Portugallien
4 Janne, min vän
4 Gösta Berlings saga (Lagerlöf i all ära, men den här boken fastnade inte jag för precis.. 😉
4 Bröderna Lejonhjärta (jättebra!)

Några av mina favoriter kom inte med på listan. Att Montecore, Hon går genom tavlan, ut ur bilden och Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö inte gjorde det kan jag på sätt och vis acceptera, för det är svårt att bara välja ut 10 favoriter. Men att När man skjuter arbetare… blev slagen av Millennium-böckerna känns för hemskt! 😛

Smaken är som baken… Helt klart! 😉