Kategorier
-

Böcker i oktober och en månad med spännande priser

Så är oktober snart här och jag ser fram emot att hälsa på i Öregrund, att gå på operan och se Hans & Greta (hoppas att scenografin är precis så magisk som man kan tänka sig när det lär vara ett godishus inblandat!!) samt att gå till tandläkaren och skrapa tandsten. Nej, det där sista kanske jag inte set fram emot, men det jag räknade upp var i alla fall allt som stod i min kalender den här månaden.

Jag gissar att månaden även kommer att innebära att jag behöver byta till vinterdäck på cykeln och att det blir dags att skifta kläder i garderoben och ta fram de varmare plaggen. Fram till nu har det ju trots allt gått bra att ha hyfsat somriga kläder, kombinerade med lite varmare strumpbyxor och koftor, men nu går vi snart in i yllestrumpornas och långkalsongernas tid.

Oktober kan också få bli en månad med mycket läsning, eller hur? Exakt vad jag ska läsa känns helt oklart för mig, så jag får nog leta lite bland mina hyllvärmare och se vilka fynd jag gör. En bok jag bläddrar i just nu är i alla fall Lars Lerins 7 resor, 9 liv. Jag fick den i present för många år sedan, men har sparat på den. Sådana här tjusiga böcker är såklart tidlösa och kan tas fram när som helst.

7 resor, 9 liv av Lars Lerin
7 resor, 9 liv av Lars Lerin

Vill du läsa något rykande färskt har jag många tips att komma med, för oktober är en av de intensiva månader då förlagen ger ut mängder av böcker lagom till julförsäljningen och lagom till höstens creddigaste prisutdelningar. I slutet av oktober kommer det till exempel att tillkännages vilka böcker som har nominerats till årets Augustpris. Ännu mer spännande är såklart att vi förhoppningsvis kan se fram emot att två nya Nobelpristagare tillkännages om bara ett par veckor! Fast just Nobelprisen har såklart förberetts under mycket lång tid, så de påverkar inte oktoberutgivningen.

Här är hur som helst några spännande böcker jag har spanat in i oktober (resten kommer i ett annat inlägg; De var så himla många!):

  • Sara Granérs serier är både roliga och ibland lite störande, om du frågar mig. Hon har i alla fall en alldeles egen stil. I oktober kommer samlingen Allas lika mellangärde, som bland annat innehåller bilder som Granér gjort under rubriken Dagens ord.
  • Babar av Jean de Brunhoff är inte en bok som jag kommer att läsa, men det är ändå lite spännande att notera att den kommer i nyutgåva i år. Kan detta hålla för en läsning 2019? Böcker som brukar anklagas för att vara imperialistiska..?
  • Bekännelsen av Jessie Burton känns däremot som en roman jag kommer att läsa. En av årets bästa böcker för min del är Musan av samma författare. I Bekännelsen får läsaren följa två kvinnor i 80-talets England och den beskrivs som “en självlysande, kraftfull och djupt rörande roman om hemligheter och historieberättande, moderskap och vänskap, och om hur vi förlorar och hittar tillbaka till oss själva”.
  • Jojo Moyes, vår tids mesta feelgood-drottning är aktuell med en ny roman, Bergens stjärnor, som handlar om fem ensamstående kvinnor som resor runt i Kentucky. Det låter som en mysig berättelse och jag är glad att Moyes inte försöker mjölka ännu mer pengar ur succén Livet efter dig. Det behövs inga fler uppföljare till den nu. Om du frågar mig. 🙂
  • Susan Abulhawa har skrivit en av bokcirkelns gemensamma favoriter, Morgon i Jenin. I oktober kommer Berättelsen om Nahr av samma författare. Den handlar om en palestinsk kvinna som växer upp i exil i Kuwait.
  • Djuren i Afrika av Erlend Loe kom nog ut redan för någon vecka sedan, om man ska vara noga. Den lär handla om ett gäng som lämnar Oslo för att “rädda djuren i Afrika” och beskrivs som “en berättelse om vanmakt, missriktad idealism och ohämmade begär”. Jag läste Naiv. Super. tidigare i år och tyckte att den var väldigt speciell: rolig och sorglig på samma gång. Jag känner på mig att Djuren i Afrika är en bok i samma anda.
Bekännelsen av Jessie Burton
Bekännelsen av Jessie Burton

Vad läser du i oktober?

Kategorier
-

Kultur betyder allt och inget

Idag kommer ett kanske lite pretentiöst inlägg om en grej som jag har funderat på en hel del. Vad är egentligen kultur och vad ska vi ha den till? Jag har naturligtvis inga svar, men kultur betyder mycket för mig. Vad betyder kultur för dig?

När jag växte upp var böcker och läsning en självklarhet i mitt hem, men jag hade långt till någon teater och gick just aldrig och såg någon scenkonst, annat än med skolan någon enstaka gång. Musik tyckte jag om, men utbudet begränsades till den lilla CD-samling jag hade och några konserter gavs sällan någonstans i närheten, så det blev inte några live-upplevelser speciellt ofta. Någon musikskola eller dansskola fanns just inte i min kommun, så det låg inte direkt nära till hands att själv ägna sig åt något kulturellt. Teater, opera, klassisk musik, konst, allt sådant var främmande. Ändå låg det bara och väntade på mig.

Jag flyttade till Umeå när jag var 18 år och då hamnade jag plötsligt i en stad med ett stort kulturutbud och flera dansskolor. Jag började självklart att dansa. Jag visste att dansen var något som hade saknats mig, trots att jag aldrig hade dansat förut. Jag visste inte vilken stil jag ville hålla på med, men jag testade mig fram. Jag visste inte att man kunde dansa balett som vuxen nybörjare, men när jag så småningom började lyssna på klassisk musik kändes det direkt att det var balett jag måste hålla på med (jag dansar även dancehall, vilket är en helt annan stil). Få musikstilar går rakt in i kroppen på samma sätt som klassisk dansmusik, balettmusik. Jag vet inte varför, men det känns i kroppen.

Musiken är verkligen något som känns. Jag kan inte ens hitta ord för att förklara hur mycket exempelvis Kent och Håkan Hellström har betytt för mig under tonåren och hur mäktigt det har varit att få se dem live. Att gå på konserter kan vara en otrolig upplevelse. Att lyssna på musik i sina hörlurar kan vara en annan, men nästan lika härlig upplevelse. Musik kan gå rakt in i hjärtat, eller rakt ut i kroppen och kräva dans. Det är otroligt hur något kan balansera på känslolägen på det sättet.

Från Kents avskedsturné.

Det dröjde, men sedan upptäckte jag den klassiska musiken. Jag visste ingenting, absolut ingenting, om klassisk musik, men jag delade kontor på jobbet och blev distraherad. Jag började ha Klassisk morgon igång i hörlurarna och där någonstans vaknade mitt intresse för klassisk musik. Som pausmusik fungerade det dock “sådär” tills jag kom på vad som verkligen är min bästa jobbmusik: minimalistisk musik. Nu för tiden återvänder jag hela tiden till Steve Reich och Philip Glass. Ibland skrattar jag nästan åt mig själv. Vad lyssnar jag på för pretto skit? Jag vet inte! Jag vet bara att Steve Reichs musik passar perfekt för min arbetsdag och att det finns slagverksmusik som är så fantastisk att jag inte ens kan sätta ord på det.

Opera är också fantastiskt. Jag såg min första opera när jag var cirka 20. Det var en obegriplig uppsättning av Trollflöjten. Jag och en kompis köpte biljetter lite sådär på impuls och det fanns bara två platser kvar, längst fram, vilket ärligt talat var skoj, för det är ju roligt att kunna se ned i orkesterdiket. Jag hade dock inte läst på och jag fattade därför ingenting. Sedan fortsatte jag ändå att gå. Det visade sig att jag älskar opera, älskar opera för att det är så maximalistiskt och innehåller allt: musik, kostym, sceneri, dans.

Det mesta jag testar i kulturväg är sådant som ger ett omedelbart sug efter mer. Jag trodde dock länge att konst inte var något för mig. Jag visste ingenting om konst och förstod inte vad det var man skulle “se”. Jag trodde att det krävdes en viss utbildning, någon slags förstånd eller klass som jag inte hade. Sedan tittade jag på konst i alla fall och fattade att alla kan se. Man ser det man ser. Nu älskar jag konst (nej, inte all konst, precis som att jag inte älskar all musik eller tilltalas av all dans). Jag och min sambo brukar ägna en stor del av våra semestrar åt att springa på museum. Varje gång ser man lite mer, förstår lite mer. Förstår vad? Inget! Allt! Ju oftare man ser, desto mer finns det att se: sammanhang, tekniker, komposition, tanken bakom, sig själv i en ny vinkel. Jag och min sambo pratar om konst typ varje dag och det finns inget bättre söndagsnöje än att kolla på konst.

Ett av många besök på Bildmuseet. Ibland är utsikten som ett konstverk i sig.

Ibland har jag verkligen svårt att hitta tid till film (för att inte tala om serier), men jag älskar verkligen film, självklart inte all film, men mycket och filmer från många olika genrer, högt och lågt. Jag tittar på det som vissa tror är barnfilm, men som är hjärtevärmande animerad film. Jag tittar på komedier, SciFi, de långsammaste av dramafilmer. Under en period brukade jag gå på matinéer på söndagar och mestadels kolla på just de där dramafilmerna. En gång satt jag själv i biosalongen. Lyxen att sitta helt själv och få titta in i någon annans värld en stund.

Ja, ni hör, jag kan inte tänka mig ett liv utan kultur. Jag fattar att allt går i faser och att det säkert finns eller kommer att finnas perioder när jag måste fokusera på helt andra saker, men jag har verkligen svårt att se att jag helt skulle avstå från att konsumera kultur. Någon gång emellanåt behöver jag verkligen en dos nya intryck. Det kan vara opera, det kan vara en utställning, det kan vara en konsert, det kan vara en bok. Eller att bara lyssna lite på Spotify. Ett liv utan böcker? Jag vill inte vara utan böcker!

En bok kan vara ren underhållning, absolut, men ibland (ofta) kan en bok sätta ord på något jag känt eller tänkt och inte riktigt förstått. Ibland lånar jag någon annans blick, får se någon annan del av världen en stund. Lär mig något. Ibland läser jag ett fåtal ord, ser något mellan raderna, får som ett sug i maggropen. Litteratur kan beröra starkt, kan förändra folks liv. Jag menar det verkligen.

Läsa på balkongen

Jag vill alltid lära mig något. Det är en av anledningarna till att jag älskar kultur. Det är nog också därför jag arbetar som forskare. Jag vet inte ens vad jag söker efter. Först grottade jag ned mig i ett doktorandprojekt, men sedan flera år jobbar jag som en slags mångsysslare och kastar mig in i alla projekt där det saknas folk (och okej, jag har några mer långsiktiga projekt också). Allt verkar spännande och kul. Jag vill alltid lära mig något nytt. Det är ett sådant sug i mig att jag emellanåt pluggar vid sidan av mitt jobb. En lätt oroad kollega frågade varför, vad som är mitt mål, vad jag har för plan med mina studier. Plan? Han trodde att jag skulle söka mig till någon annan arbetsplats, men herregud, jag hade ingen plan. Jag har ingen som helst plan. Jag vill bara lära mig nya grejer.

Lära mig nya grejer, känna nya grejer. Och ja, jag fattar att man kan göra det på olika sätt, t.ex. genom resor, möten, äventyr. Ändå känner jag att kulturen har något speciellt, något fantastiskt, för den finns så tillgänglig och tar så många uttryck.

Egentligen är vi bara djur. Människan är verkligen inget mer än ett djur, men ändå vill vi så gärna att vi ska vara något mer, något annat. Den viktigaste skillnaden är kanske kulturen. Egentligen hade vi inte behövt jobba så mycket och hårt som vi gör. Det ekonomiska systemet, jakten på tillväxt, är något vi själva har uppfunnit, relativt nyss dessutom. Redan för 40 000 år sedan konstruerade människan musikinstrument och bildkonst har till och med funnits sedan långt tidigare än så. Suget efter kultur uppstod inte nyss, det har funnits med oss i tiotusentals år. Idag hade vi kunnat ägna oss ännu mer åt kultur och åt bildning. Vi behöver egentligen inte köpa en massa onödiga prylar, jobba (ibland med rena hitte-på-jobb) 40 h i veckan och sträva efter ständig tillväxt (och nej, jag är verkligen ingen flummig hippie eller ens speciellt vänster, men jag tycker såhär ändå). Vi hade kunnat ägna oss mer åt det som skiljer oss från djuren: kulturen, att nå något nytt, något djupare, bilda oss. Men det gör vi inte, för det sjuka är att kulturen inte har något större värde idag. Bildning och utbildning har inget större värde. Just ingen blir rik av att utbilda sig, av att skaffa sig en akademisk utbildning eller av kultur. Rik blir man av att redan ha pengar att placera eller av att köpa en bostad. Tack vare bostadspriserna kryllar det nu av nyrika människor som kan köpa fräsiga bilar, kläder från rätt märken, ännu dyrare hus. Men de kan inte köpa bildning. Spelar det någon roll? Nej, kanske inte. Jo, kanske mycket.

Jag vill i alla fall tro att den som avstår från att ta del av kultur missar något väsentligt. Jag har också svårt att förstå varför kultur ska ha så lågt värde och betyda så lite. Det går alltid att argumentera för att skattepengar ska satsas på vård, skola, omsorg (och det kan jag ju hålla med om, oftast). Det går alltid att skära ner på kultur (eller?). Men vad blir kvar? Till slut blir vi korkade. Det måste vara så det blir. Till slut blir vi bara djur.

Det allra mest korkade: det parti som pratar mest om kultur är också ett parti som värnar om en “svensk kultur” och som lägger sig i vilka uttryck konsten får ta. Hur mycket hatar man inte kultur om man tror att det finns en “svensk kultur” eller “klassisk och tidlös” konst? Kultur betyder odla. Kultur handlar om att växa, expandera, öka, gro. Tror man att kultur handlar om att… jag vet inte vad? Hopsa omkring i folkdräkt? Enbart visa konst som är rent dekorativ? Verk som skildrar svunna tider? Och inget mer. Ja, då är man faktiskt lite väl dum i huvudet (alternativt hatar kultur).

Det här blev ett långt, svamligt inlägg utan någon stark poäng annat än den att kultur verkligen betyder mycket, mycket för mig och för mig är det överrumplande att den kan betyda så lite för andra.

Kategorier
-

Böcker i september

Så har augusti passerat och vi får nog acceptera att sommaren är över. Det behöver inte vara så deppigt, om ni frågar mig. Jag tycker att det är härligt när höstens aktiviteter startar upp efter sommaruppehållet och till skillnad från sommaren, då folk tenderar att vara bortresta (gäller inte minst jag själv…), så brukar det vara lite lättare att samla ihop sina vänner till brädspelskvällar, middagar och allt vad det nu kan vara. Till veckan längtar jag särskilt efter mina danslektioner, som startar igen. Jobbmässigt är också allt i full gång igen, vilket också är skönt, på sitt sätt. Det var åratal sedan jag åkte på någon konferens, men nu i september väntar en tripp till en konferens i Malmö och det ser jag fram emot. Sedan får vi se vad månaden bjuder på för kul!

En liten höjdpunkt varje månad är i alla fall bokcirkeln och nu i september är det min tur att vara värd och att välja bok. Jag har valt Väggen av Marlen Haushofer, så den blir självklar läsning nu i september. Vad jag kommer att läsa utöver Väggen vet jag inte riktigt. Vi får se!

Väggen av Marlen Haushofer
Väggen av Marlen Haushofer

Det verkar som att många förlag verkligen laddar upp inför september, för efter sommarens lugn kommer det plötsligt ut massor av intressanta böcker. Jag brukar varje månad tipsa om några nyutkomna böcker som jag tycker känns extra intressanta, men den här månaden får jag fasen dela upp månadens böcker i två inlägg för att det ska bli rimligt.

Hennes ord av Tove Folkesson
Hennes ord av Tove Folkesson
  • 1794 av Niklas Natt och Dag. Nej, den här kommer jag inte att läsa, men jag vet att många, däribland Leif GW Persson, blev väldigt förtjusta i 1793, som kom här om året, så jag tipsar om den här uppföljaren ändå. 1793 tycker jag var en onödigt äcklig bok, alldeles för mycket av allt.
  • Bitterljuva dagar av David Nicholls. Minns ni bestsellern En dag, boken där läsaren får följa ett par, ett specifikt datum genom åren? Nu är Nicholls aktuell med en ny roman, med en 16-årig kille i huvudrollen. Kärlek, vänskap, coming of age. Kan säkert bli en storsäljare!
  • Fyrar runt Östersjön av Magnus Rietz. En bok som är vad den heter: en bok om fyrar runt Östersjön och därtill en bok med fantastiskt fina bilder av dessa. Jag tänkte först skriva att det här är en udda bok för att vara mig, för jag har ju liksom inget jätteintresse för båtar och hav och sådant, men sedan kom jag på att det här knappast är en udda bok för att vara mig? Jag som har fyrmästare och båtfolk längre bak i släkten. Hahaha.
  • Hennes ord av Tove Folkesson. Jag blev verkligen förtjust i Folkessons debut, Kalmars jägarinnor, som kretsar kring ett tjejgäng som är alldeles “för mycket”. Den var så snyggt komponerad, fint skriven, knäpp, rolig, sorglig. Nu är Folkesson aktuell med en roman om att längta efter barn. Jag tror vi kan vänta ytterligare en sorglig, mörk och lite bitskt rolig bok. Undertiteln är Värk I – III…
  • Hur vi faller av Kristian Lundberg är en uppföljare till Yarden, som jag tyckte så mycket om. Jag förväntar mig ännu en pärla och ännu ett brännande vackert stycke modern arbetarlitteratur.
  • Gileads döttrar av Margaret Atwood är den efterlängtade uppföljaren till Tjänarinnans berättelse. Jag läste Tjänarinnas berättelse förra året och håller den för en av de bästa böckerna det året. Det känns spännande med en fortsättning, men frågan är om den kan leva upp till förväntningarna?! För den som sett TV-serien (det har inte jag) känns det väl förmodligen “på tiden” att uppföljaren ges ut. Serien är ju liksom uppe i säsong tre vid det här laget.
  • Gör skillnad av Emma Sundh, Johanna Nilsson, Maria Soxbo är garanterat en bok för de redan frälsta, men det gör den inte mindre nödvändig. Klimatförändringarna sker nu och med den här boken försöker författarna, tre influencers med klimatintresse, att vända klimatångest till engagemang. Fint initiativ.
  • I rörelse av Athena Farrokhzad. Jag gillade verkligen Vitsvit, som kom för cirka 6 år sedan, och jag gillar verkligen Farrokhzad, som jag har haft förmånen att lyssna på på Littfest. Nu kommer en samling fristående dikter.
Gileads döttrar av Margaret Atwood
Gileads döttrar av Margaret Atwood

Vad läser du i september?

Kategorier
-

Böcker i augusti och tillbaka till vardagen

Så har sommarens ledigheter snart passerat (för min del) och det är dags att återvända till jobbet. Jag kan tycka att det känns vemodigt redan i juli (!), en känsla av att sommaren har peakat och att allt liksom har vänt. Det känns alltid lite trist med augusti, med andra ord. Det bästa är dock att göra sitt bästa för att muntra upp sig själv. Det gäller att maxa helgerna med somriga aktiviteter: cykelutflykter, uteserveringar, dopp i havet/sjön/älven, häng i stugan, kräftskiva. Har man varit ledig någon längre stund under sommaren tycker jag också att det är nice att se höstens uppstart som barndomens skolstart: in med nytt bänkpapper och på med nya, fina kläder. Nej, bänkpapper kanske man inte använder längre och fina kläder har man förmodligen fullt av i garderoben, men i smått och stort är “terminsstarten” ett bra tillfälle att göra något nytt, skaffa nya vanor. Vi får se hur det blir med den saken.

På Finlandsbåten i juli
På Finlandsbåten i juli

Böcker är i alla fall en konstant i mitt liv. I augusti ser jag fram emot att bokcirkeln startar upp igen efter sommaruppehållet, men jag har faktiskt redan läst ut månadens bokcirkelbok (Bränn alla mina brev av Alex Schulman). Jag tänkte istället läsa några hyllvärmare som jag är extra sugen på att ta tag i, exakt vilka har jag inte riktigt ringat in ännu. Man hade ju kunnat tro att nystarts-känslan även fortsatte till böckerna och att jag skulle gå in i augusti med ett stort sug att läsa en massa nytt. Det är dock precis tvärtom. Ett av försommarens projekt var att göra om lite hemma och det resulterade bland annat i att vi skaffade oss två höga bokhyllor med glasdörrar. Jag har alltså haft anledning att organisera om bland mina böcker. Kul ändå! Det är lätt att bli hemmablind, men nu har jag dem för ögonen igen och är verkligt sugen på att läsa det jag redan har.

Bokhyllor
Nya bokhyllor på väg att fyllas.

Augusti är annars en högtid i bokutgivningen. Jag tycker mig märka att årets bästa och mest intressanta böcker ofta kommer ut på hösten. Jag antar att det är strategiskt av förlagen att ge ut böcker lagom till höstens alla prisutdelningar och mässor. Här är ett axplock av månadens, i mitt tycke, mest spännande böcker:

  • Björnkvinnan av Karolina Ramqvist, en bok som följer en ung kvinna på en kolonialexpedition på 1500-talet och en nutida författare som försöker att beskriva henne. Jag har läst två av Ramqvists tidigare böcker: More fire, som handlar om en ung kvinna som befinner sig på Jamaica, och essän Det är natten, om skrivande. Björnkvinnan verkar lustigt nog koppla till teman från båda dessa böcker. Intressant! Boken skulle ha kommit redan i februari, men blev uppskjuten till slutet av augusti.
  • Ålevangeliet av Patrik Svensson, en bok som faktiskt lär handla om precis det man tror – ålen. Låter det tråkigt? Det tror jag faktiskt inte! För många år sedan läste jag Tyst hav av Isabella Lövin och redan där blev jag fascinerad av denna gåtfulla, och snart utdöda, fisk. Ålevangeliet är också en bok om författaren och hans far, så det är säkert en väldigt fin och intressant bok på fler sätt än att den kretsar kring just ålen.
  • Halvmördaren av Håkan Nesser. Nesser är en författare jag alltid dras till. Jag älskar hans stil, hans förmåga att bygga upp en stämning – och inte minst hur man alltid känner igen titlar och namn på karaktärer i hans böcker. 😉 Halvmördaren är en ovanligt kort och koncis titel för att vara Nesser, men jag tror ändå att läsaren kommer att känna igen Nessers berättande.
  • Jag vill sätta världen i rörelse av Anna-Karin Palm, en ny biografi över Selma Lagerlöf. Jag tycker att Lagerlöf är en otroligt spännande person: så framgångsrik och så tongivande, i en tid när det absolut inte var självklart att kunna ta plats som kvinna.
  • Jag föreslår att vi vaknar av Beate Grimsrud. Beate Grimsrud är en ganska okänd författare för mig, men jag blev fascinerad när jag läste om henne i Vi läser nr 2 i år. De hade en så spännande artikel om Grimsruds samarbete med författaren Malin Nord, vilket alltså har mynnat ut i just den här boken. Grimsrud behöver stöd från andra i sitt skrivande eftersom hon är dyslektiker och har en medfödd synskada och i det här fallet har romanen alltså växt fram i en “romanverkstad” tillsammans med Nord. Spännande metod och man blir ju nyfiken att ta del av slutresultatet.
  • Förlaget Modernista är på gång med en återutgivning av Bodil Malmstens titlar. Eftersom hon är en av mina allra största favoritförfattare <3 så känns det såklart välkommet och kul. Redan i våras kom hennes Så gör jag: Konsten att skriva i en häftad nyutgåva. Nu i augusti är det recensionsdatum för hennes samlade noveller, för första gången i en och samma volym: Svartvita bilder & andra noveller. En något märkligt grej är att boken redan fanns att köpa på årets bokrea. Den hör faktiskt till en av de böcker jag själv köpte (under stor förvåning, för jag kände inte till boken och jag brukar ha koll på utgivningen). Ja, ja. I augusti kommer den i en nylansering, antar jag. Jag älskar Malmstens poesi, memoarer och romaner, så det ska bli superhärligt att också testa hennes noveller.
  • Stora veckans vego av Sara Begner, en kokbok med snabblagade vego-recept. Konceptet “veckans vego” känns kanske igen från Coops medlemstidning MerSmak? Jag brukar i alla fall uppskatta vego-sidorna i MerSmak-tidningen och jag lagar ofta rätterna, dessutom, så jag jag har en god aning om att recepten i den här boken är bra!
Svartvita bilder & andra noveller av Bodil Malmsten
Svartvita bilder & andra noveller av Bodil Malmsten

Vad läser du i augusti?

Kategorier
-

Böcker i juli och SEMESTER

Åh, vad skönt det ska bli med semester! Jobbmässigt har det varit fullt upp för mig i år. Eftersom jag jobbar på en uppdragsfinansierad myndighet brukar det alltid sluta med att projekten går i vågor över året. Det kan komma perioder där mycket sker på samma gång och sedan kan det gå perioder där man faktiskt har utrymme att återhämta sig, om man uttrycker sig så. I slutet av året brukar det vara som mest hektiskt när precis allt ska vara klart och avrapporterat innan jul och absolut ingenting kan skjutas över till året därpå av någon slags bokföringstekniska skäl som går över mitt förstånd. Som standard kommer man sedan tillbaka till jobbet i januari och har 0 uppstartade projekt. I år blev det emellertid lite annorlunda, av olika orsaker, och jag har haft fullt ös från dag 1. Jag brukar ha cirka 3 – 8 projekt igång samtidigt och mestadels brukar jag kunna lägga upp det så att jag slipper “multi-taska” så mycket, men i år har folk velat ha diverse analyser och texter av mig från dag 1 och har ibland stått på kö utanför mitt kontor för att få statusuppdateringar… Det har inte varit en optimal arbetssituation, särskilt inte eftersom jag också har pluggat på 33 % vid sidan av, som en kul grej på kvällar och helger. Och det var ju kul, men också rätt arbetsamt. Nåja, allt lättade i maj och nu har jag hunnit varva ned ordentligt. Stressen har lagt sig sedan länge, men semestern känns ändå mer än välkommen. Nu måste jag i och för sig vänta lite till innan jag också får checka ut från jobbet för några veckor, men snart så!

Kurslitteratur. Och examenspresent till mig själv. 😉

Förra året var vi hemma sista helgen innan jobbet drog igång igen och i övrigt var vi i princip bortresta i fyra veckor (med en ca 12 h mellanlandning för att tvätta). Den sista helgen hade vi förresten besök också. Det kanske låter hektiskt, men det var fantastiskt. Innerst inne vill vi nog vara borta fyra veckor igen. Hehe. Så kommer det dock inte alls bli i år, så inbrottstjuvar behöver inte göra sig besvär 😉 , men visst kommer vi att resa bort några dagar, någon gång framöver. Framför allt tänkte vi spendera några dagar i Helsingfors, en stad som jag faktiskt aldrig har besökt förut. Så ge mig gärna Helsingfors-tips!

Sommar i Varberg
Ungefär såhär vill man ju ha det i sommar igen! <3

Jag brukar inte läsa så mycket under sommaren. Så fort jag faller ur mina rutiner är det lätt att tappa bort läsningen. När jag är ute och reser med min sambo eller andra känns det heller inte så rimligt att gå undan och läsa; Det blir mer att vi umgås och hittar på saker. Jag har alltså inte gjort upp några planer över sommarens läsning utan det får bli lite som det blir. Jag gissar att det blir en hel del ljudböcker och en och annan pocketbok.

Jag brukar passa på att tipsa om nyutkomna böcker i den här typen av inlägg, men semestertider råder väl även på förlagen i juli. Jag har just inte hittat någon intressant bok över huvud taget!

Vad läser du i sommar?