November! Här gäller det att hänga med i svängarna. Plötsligt blev det kallt och det gick inte längre att föreställa sig att vi skulle vilja sitta i utemöblerna någonting mer den här säsongen. Det har kånkats möbler, bytts däck, plockats in sandlådeleksaker och grejats i trädgården, som nu mer och mer blir redo för vintern.
Förra månaden skrev jag ett liknande inlägg som jag kallade Oktober: resor & kultur & Systrarna. Jag ser ingen anledning att göra några stora ändringar i den rubriken nu när november är här. I november ska jag på flera resor, en privat och en i tjänsten, och Systrarna, Jonas Hassen Khemiris tegelstensroman, har jag inte hunnit påbörja ännu, så nu är det väl dags. Khemiri kommer förresten till Umeå i slutet av november. Jag köpte biljett direkt. Utifallatt. Jag är egentligen på tjänsteresa då, men man kan ju drömma…
Har ni förresten sett att Systrarna är en av de böcker som nominerats till årets Augustpris? Nu har jag ju inte läst boken, men Khemiri är en stor favorit hos mig, så jag är övertygad om att det är välförtjänt. Och ja, jag hoppas såklart att han vinner sitt andra Augustpris senare i år. 🙂 För det hoppas man ju, när det gäller en favorit. Med det sagt: är det inte lite märkligt att Systrarna ens blev nominerad i år? Khemiri har berättat i intervjuer att han skrev Systrarna på engelska. Romanen är alltså översatt till svenska, vilket borde göra den lika diskvalificerad som Liza Alexandrova-Zorinas Imperiets barn, som nekades nominering av just den anledningen att författaren valde att skriva på ett annat språk än svenska under skriv- och redigeringsprocessen. Den hårfina skillnaden torde vara att Khemiri själv stod för översättningen medan Imperiets barn översattes av en redaktör innan manuset lämnades in till förlaget. Originalutgåvorna av både Systrarna och Imperiets barn är på svenska, men Förläggarföreningen vill ändå mena att Imperiets barn är översatt litteratur och därför inte kan nomineras till Augustpriset. Jag måste erkänna att det här stör mig. För visst måste det ha spelat in att det var just Khemiris roman som trillade på rätt sida av gränsen när man ställde sig frågan om boken verkligen är skriven på svenska språket..? Jag skulle vilja se den som vågade säga nej till en så upphöjd person som Khemiri.
Nåja… I november ska jag absolut läsa Systrarna. Så måste det bli! Vill du läsa något nyutkommet har jag två novembertips som kommer här:
- Fredskemisten av Åke Sellström och Sara Nygren. Som kemist känns det såklart spännande att läsa en bok om en kemist som har jobbat med det i en mycket speciell situation: som (kem)vapeninspektör i Syrien.
- Lofoten av Lars Lerin. Lerins akvareller är helt otroliga och många av de bästa målade han under sina år i Lofoten. Jag förväntar mig att den här boken är fylld av riktigt bra konst.
Vad läser du i november?
Kommentera & diskutera gärna!