En sorts kärlek

Silvi, 16 år, bor ensam med sin mamma i en lägenhet i Stockholm. Pappan har fått tidig Alzheimers och ligger på sjukhus och mamman är deppad över att pappan inte längre kan tala och ibland knappt känner igen henne. Allting har plötsligt blivit meningslöst för mamman och Silvi själv tycker också att allt känns rätt svårt just nu. Dessutom är det sommarlov och kompisarna har rest bort. Hon ägnar det mesta av dagarna åt att gå runt och fundera över meningen med livet.

Varje dag jobbar Silvi också på sjukhuset. Hon är där dagligen för att mata sin pappa, som inte äter annars. Silvi börjar känna att det är meningsfullt att arbeta på sjukhus och få använda ”hela sig” i arbetet. Av patienter och personal på sjukhuset får hon också många bra svar kring det där med meningen med livet.

Samtidigt funderar hon mycket på om det kan vara rätt att hjälpa någon med svåra smärtor att dö. Vore det rätt att döda sin pappa om han skulle bli mycket dålig, lida svårt och aldrig mer kunna bli bra?

Det här är en härlig bok om en ung tjejs funderar kring livet, kärleken och andra typiska tonårstankar.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.