Vad är en klassiker?

Här om dagen skrev Ingrid ett inlägg om klassiker och tipsade bland annat om Kulturrådets lista över klassiker. Själv är jag nog väldigt slarvig när jag klassificerar böcker som klassiker. Å ena sidan sätter jag ibland klassikeretikett på alla böcker som har funnits ett antal år och fortfarande är populära och vällästa , däribland t.ex. Utvandrarna, Alberte och Jakob…  Å andra sidan tänker jag att klassiker är de böcker som jag påtvingades i skolan, t.ex. Mor gifter sig. För mig är klassiker stundtals, faktiskt, synonymt med just de där skolböckerna som krävde att man kunde något om sammanhanget och berättelsen för att få ut något av dem. Nu för tiden finns det ingen svensklärare som guidar mig, utan jag måste själv djupdyka ner i klassikerna, vilket gör att jag sällan gör det. Oftast är jag mer intresserad av mer lättillgänglig underhållning.

Jag har säkert en lite konstig uppfattning om vad som är klassiker, men jag antar att det faktiskt inte finns någon precis definition för vad som får räknas som en sådan?

Av böckerna på Kulturrådets lista kan jag hur som helst konstatera att jag mycket väl kan tänka mig att läsa Doris Lessing och den Joyce Carol Oates-roman (Foxfire) som omnämns. Jag har redan läst Mästaren och Margarita och Alice i Underlandet. Det känns kul att t.ex. Joyce Carol Oates är med på listan. Hon är långt från den där lite ”tråkiga” och krävande litteraturen som jag tror är klassiker.

Läser du klassiker? Vad är en klassiker för dig?

8 svar på “Vad är en klassiker?”

  1. Klassiker är klassiker av en anledning. Det är god litteratur! Klassiker är litteratur som håller! Som fortfarande har något att säga trots några år på nacken. Därför bör de också ha några år på nacken. Så ser jag på klassiker. Och om man råkade ogilla klassikerna man tvingades läsa i skolan så beror det nog på just det: att man var tvungen :0)

    1. Jo, så är det kanske.. 🙂 Fast en del böcker tycker man helt enkelt inte om. 😮 Alldeles oavsett om man tvingades läsa dem eller inte. Egentligen tycker jag att det blir lite problematiskt att kalla ”bra” litteratur för klassiker. Vem kan avgöra vad som är bra? Egentligen?

      Men i princip håller jag med dig. Jag vill nog också se klassiker som böcker som är så bra att de håller än!

    1. Tänkvärt! Men nog finns det många böcker som berör utan att för den sakens skull ha klassikerstatus (en del är kanske blivande klassiker i och för sig)?

  2. Slog mig häromdagen hur okonsekvent jag sätter ut ”klassiker”-etiketten på böckerna jag skriver om. Främst brukar den hamna på äldre romaner från omkring 1800-tal, men när det kommer till klassiker inom genrer såsom skräck och science fiction känns det helt plötsligt malplace att använda den då böckerna skär sig mot de andra jag har i kategorin.

    1. Hur menar du att det skär sig? Jag tycker det verkar väldigt konsekvent att gå efter årtal när man klassificerar böcker. 🙂 Det finns ju äldre sci-fi och skräckböcker också, tänker jag.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.