Magikernas kung, av Lev Grossman, är en underhållande fantasyroman, som lånar från många andra bästsäljare i genren, men gör något eget genom att låta huvudpersonerna vara ett gäng unga vuxna som inte direkt platsar i barnböcker.
⭐⭐⭐⭐
Betyg: 4 av 5.
Magikernas kung är den andra delen i Lev Grossmans trilogi Magikerna. Jag kan säga det direkt, för att ha det sagt: jag är ingen fantasyläsare och kanske just därför tycker jag att Grossmans böcker är väldigt underhållande. Det här är böcker som plockar friskt från böcker i stil med Narnia och Harry Potter, men som också stoppar in huvudpersoner som kanske inte är fullt lika helylle som barnbokskaraktärerna i sina inspirationskällor – faktiskt är de inte det minsta barnvänliga. Sprit, sex och droger saknas inte i den här boken.
Huvudpersonerna är ett gäng unga vuxna som råkat hamna i barnboksfantasylandet Fillory och blivit kungar och drottningar i detta rike. Innan Fillory har de flesta av dem gått i en magiskola, men en av dem, Julia, har behövt gå en betydligt tuffare väg för att skaffa sig kunskap inom magi. När Magikernas kung inleds anar man en viss leda. Det händer helt enkelt inte mycket i Fillory. Dock börjar det snart visa sig oroväckande tecken på att någonting inte står rätt till och att kanske hela magin och deras tillvaro i Fillory är hotad. I en återblick får läsaren följa Julia, vars tunga bagage och kamp för att bli en magiker, visar sig vara direkta orsaken till faran de står inför.
Magikernas kung är spännande, men framför allt underhållande (även om humorn stundvis är mörk, väldigt mörk). Jag fattar om boken inte går hem hos alla: man måste läsa den med rätt inställning och inte störa sig på att den driver med fantasygenren. För mig funkar det. Det finns någon scen som är lite för mycket, men i det stora hela plöjde jag den med stor behållning och är väldigt sugen på att läsa den avslutande delen, Magikernas land. Sjukt nog kan jag inte hitta den som e-bok?! Får hoppas att den går att beställa på biblioteket.
Magikernas kung
The Magician King finns översatt till svenska av Helena Sjöstrand Svenn och Gösta Svenn och utgiven av Bookmark 2014. Övriga delar i serien är Magikerna och Magikernas land. ISBN: 9789175470634.
Magikerna är första delen i en fantasytrilogi som ibland brukar beskrivas som en mer vuxen Harry Potter. Det ligger något i den beskrivningen. Boken kretsar kring Quentin: en ung kille med magiska förmågor som han utforskar i all sin meningslöshet och i hemlighet. Ibland fantiserar Quentin om Fillory: ett hittepåland i en fantasyserie som han läste som barn. Fillory har uppenbara likheter med Narnia, t.ex. att människobarn emellanåt kan göra besök där och utföra hjältedåd, upphöjas till kungar och drottningar och sedan återvända till den vanliga världen för att kanske inte kunna komma tillbaka till Fillory igen. Det är en för Quentin okänd Fillorybok som plötsligt lockar iväg honom på okända gator i Brooklyn så att han hamnar på en magisk plats Upstate New York. Plötsligt är han på Brakebills – en skola för blivande magiker. Och han erbjuds en plats. Quentin, som inte direkt har ambitioner och planer för framtiden, antar erbjudandet om att börja på skolan och i bokens första halva får läsaren följa honom och hans klasskompisar när de utvecklar sina magiska förmågor, festar, har sex och tar droger. Det är väl ungefär det här som gör att boken riktar sig till en mer vuxen publik än Harry Potter. Det är helt enkelt lite fulare och smutsigare och mindre politiskt korrekt på Brakebills.
Sedan kommer examen och Quentin och de andra ska ut i verkligheten igen. Om det saknades planer och ambitioner innan Brakebills så blir tillvaron ännu mer meningslös nu. Med magins hjälp går det att fiffla till sig pengar, droger, vadhelst man vill ha, men sedan då? Återigen finns Fillory i tankarna och på något sätt verkar det som att det finns ett sätt att ta sig dit och som att Quentin och hans kompisar har någonting att uträtta där.
Jag kan erkänna att jag hade låga förväntningar på den här boken, för jag har läst ett och annat om den och det verkar som att folk överlag inte tycker att Magikerna är så läsvärd. Jag tycker dock att Magikerna är riktigt bra och spännande och jag gillar att den flörtar med fantasyklassiker som Harry Potter och Narnia, men att den fortfarande gör sin helt egna grej. Det är en rolig och intressant vinkling att bygga en fantasyberättelse kring det att växa upp, träda ut i vuxenlivet, skaffa sig ett jobb och skaffa sig en plan för tillvaron. Dessutom är den skriven med humor. Jag skrattar typ högt åt stycken som:
”Under de följande dagarna fick han veta att han befann sig i ett kloster eller något liknande, det var i alla fall så pass mycket han kunde förstå av kentaurerna som skötte stället. Med en ton av gnäggande nedlåtenhet förklarade de att detta inte var en religiös plats utan ett samhälle tillägnat det mest fulländade uttrycket eller förkroppsligandet – eller förverkligandet kanske var ett ännu bättre ord – av kentaurskapets ofattbart invecklade men oändligt rena värderingar som Quentins simpla människohjärna aldrig kunde hoppas på att begripa. Det fanns något påtagligt tyskt över kentaurerna.
Det framkom, inte särskilt taktfullt, att de ansåg att människor var underlägsna varelser. Det var inte människornas fel. De var helt enkelt krymplingar som vid födseln olyckligtvis avskilts från sina rättmätiga hästhalvor. Kentaurerna betraktade Quentin med en blandning av medlidande och en i det närmaste total brist på intresse. Dessutom verkade de hela tiden rädda för att han skulle välta omkull.”
Magikerna innehåller många välkända väsen och miljöer som känns igen från andra fantasyberättelser, men Grossman skriver om dem på ett nytt och roligt sätt. Han vågar liksom skoja lite med fantasygenren, utan att för den sakens skull parodiera den. För det är verkligen en spännande story också, bakom alla snärtiga formuleringar och sidospår med sexfantasier och galna fester.
Jag tyckte faktiskt att Magikerna var riktigt bra!
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
