Efter sju år börjar Annika känna att hennes äktenskap med Tom är förutsägbart och tråkigt. Hon upplever att all deras tid går åt till barnen och att de inte längre att har någon tid till varandra. Hon känner sig inte längre sedd och det blir den nya mannen på jobbet som får ändra på den saken.
Annika vänsterprasslar lite med arbetskamraten och situationen blir snart ohållbar när Tom börjar inse vad som händer bakom hans rygg.
Det här är en tråkig och förutsägbar historia om ett förhållande som går på tomgång. Boken består nästan enbart av dialoger och den känns helt enkelt inte särskilt välskriven. Till bokens plus hör kanske att den är så vardaglig att man eventuellt kan känna igen sig i den, men mig sa den inte ett dugg. En trist bok, men som lite lagom och lättsmält läsning under några lediga dagar duger den eventuellt.
Kommentera & diskutera gärna!